Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjernigov. 1. Guvernement i Lill-Ryssland - Tjernisjev - Tjernobog l. Tjornobog - Tjernomorskij okrug (Svarta hafsdistriktet, af R. Tjernoe more, Svarta hafvet) - Tjernoziom. Se Ryssland, sp. 162 - Tjernysjevskij, Nikolaj Gavrilovitj - Tjernö. Se Tjärnö - Tjesme (Tjesjme)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Mohilev och Smolensk i n., Orel och Kursk i ö.,
Poltava i s., Kiev och Minsk i v. Areal omkr. 52,400
qvkm. Landet är en vågig slätt af 200–220 m. höjd
i n. och 100–180 m. höjd i s., djupt fårad af
raviner och floddalar. Norra delen har stora skogar,
och kärrtrakter förekomma längs vattendragen;
men i s. är landet torrt, stundom sandigt och
antager alltmer steppkarakter, ju längre man kommer
söderut. Landet vattnas af Dnjepr, som bildar gräns
i v., och dess bifloder Soj och Desna. Jordbruk är
hufvudnäring; i n. är en stor del af befolkningen
sysselsatt med skogsafverkning och dess binäringar
samt hemslöjd. Folkmängden, som tillväxer hastigt,
uppgår till omkr. 2 mill., deraf 85 proc. lill-ryssar;
stor-ryssar, mest raskolniker, och hvit-ryssar äro
talrikast i n. Judarna äro omkr. 45,000, tyskarna
omkr. 20,000. – 2. Hufvudstad i nämnda guvernement,
nära högra stranden af Desna. Omkr. 10,000
innev. Staden ligger aflägse från de stora
handelsvägarna och har betydelse uteslutande såsom
säte för guvernementsförvaltningen. Ruinerna af dess
fästning och de gamla katedralerna Preobrasjenie och
Borisoglebsk, anlagda i 11:teoch 12:te årh., vittna
om stadens forna vigt. – T. fanns före kristendomens
införande i Ryssland (omnämndt redan 907) samt blef i
11:te årh. hufvudstad i furstendömet Sjeversk och en
vigtig handelsstad. Den mongoliska invasionen gjorde
dock slut på dess blomstring. I 14:de årh. förenades
det med Litaven och tillhörde Polen till midten af
17:de årh. 1686 kom det definitivt till Ryssland.
Tjernisjev [-sje’ff], rysk grefve- och
fursteätt. 1. Sachar T., grefve, f. 1705, förde under
sjuåriga kriget 1762 befäl öfver en kår på 20,000
man, blef sedermera krigsminister och dog såsom
riksfältmarskalk 1775. – 2. Aleksandr Ivanovitj,
furst T., f. 1786, deltog i krigen mot franska
republiken, användes sedermera i politiska värf,
men vann ryktbarhet genom sina djerfva ströftåg
1813 och 1814 i Tyskland, Nederländerna och
Frankrike (inryckningen i Berlin, intagandet af
Kassel och af Soissons), användes derefter åter i
diplomatiska uppdrag och utvecklade under åren
1828–52 stor verksamhet såsom krigsminister. Vid kejsar
Nikolaus’ kröning fick T. greflig och 1841 furstlig
värdighet. Död 1857. C. O. N.
Tjernobog l. Tjornobog (R. Tjernobog,
Tsjech. Cernoboh, den svarte guden»), Slav. mytol.,
mörkrets och ondskans mäktige gud, framställd i drak-
eller lejonskepnad e. dyl. I synnerhet hos venderna
var myten om honom lokaliserad. Jfr Bjelbog.
Tjernomorskij okrug (Svarta hafsdistriktet, af
R. Tjernoe more, Svarta hafvet), område i Kaukasus,
bestående af en smal landremsa mellan Kaukasus’
hufvudkedja och Svarta hafvet, en landremsa, som,
af bergen skyddad mot de kalla nordanvindarna,
i afseende på klimatet är en af de mest gynnade
delarna af Svarta hafvets kustområde. Till följd af
befolkningens starka utvandring till Turkiet efter
den ryska eröfringen 1864 är landet mycket glest
befolkadt, endast omkr. 26,000 pers. (mest ryssar)
på en areal af 7,314 qvkm. De branta sluttningarna af
Kaukasus, hvars toppar hafva en höjd af 600–2,000
m., äro genomdragna af djupa dalar och bära
en yppig vegetation. Vinrankan, en qvarlefva
från de forna trädgårdarna, växer förvildad i
skogarna. Atmosferens fuktighet bidrager till
spridande af kaukasiska febern, som är karakteristisk
för kusttrakten. Jämte jagt och fiske äro jordbruk (i
s.) och trädgårdsskötsel samt vin- och tobaksodling de
vigtigaste näringsgrenarna. En industri håller på att
uppstå i Novorossiisk (omkr. 3,500 innev.) och Anapa
(omkr. 5,500 innev.), de båda förnämsta städerna,
som äfven drifva någon handel med utlandet. T.,
som till Mars 1888 var en särskild provins under en
i Novorossiisk residerande militärguvernör, är nu
förenadt med provinsen Kuban.
Tjernoziom. Se Ryssland, sp. 162.
Tjernysjevskij, Nikolaj Gavrilovitj, rysk
författare, f. 1828 i Saratov, var 1853–62 själen i
den radikala petersburgstidskriften »Sovremennik»
(En samtida). Med en mängd skarpt och i glänsande
stil skrifna uppsatser i nationalekonomi, historia
och literär (anti-estetisk) kritik vann han der en
beundrande läsarekrets, och man kallade honom »den
ryske Robespierre». Hans tillägg och anmärkningar
till Stuart Mills af honom öfversatta »Political
economy» ega varaktigt värde. I enlighet med
sitt socialdemokratiska åskådningssätt yrkade
T., att all privat jordegendom borde upphäfvas,
bondeståndet obetingadt insättas i full eganderätt
till sina bymarker, adeln afskaffas, armén
upplösas och tronen omgifvas med demokratiska
institutioner. Såsom statsfarlig uppviglare häktades
T. 1862 och skickades efter processens slut 1864
på tvångsarbete till östra Sibirien. Der bröts hans
kraft, och sedan han 1883 fått amnesti under vilkor
att bosätta sig i Astrachan, försörjde han sig
med öfversättningsarbete. Död 1889. Under de två
fängelseåren skref T. sin ryktbara ekonomiska roman
Sjto djelatj? (utg. i Schweiz 1867, ny uppl. 1877;
»Hvad skall man göra?», 3 bd, 1885), berättelsen om
»nya menniskor», hvari han ohöljdt predikar sina
humana samhällsförbättraretendenser och särskildt
qvinnornas frigörelse. Denna bok fick ett mycket stort
inflytande, icke minst genom T:s politiska martyrskap
(se Nihilism). T:s arbeten utgåfvos i Vevey 1868–70,
i 4 bd.
Tjernö. Se Tjärnö.
Tjesme (Tjesjme), hamn på Mindre Asiens vestkust,
midt emot ön Chios, bekant för den mängd russin och
fikon, som produceras i trakten och exporteras ifrån
Smyrna. I historien har T. ett namn genom sjöslaget
der natten mellan d. 6 och 7 Juli 1770, då ryssarna,
efter en af S. K. Greigh (se denne) uppgjord plan,
uppbrände hela den turkiska flottan (16 linieskepp, 6
fregatter och en mängd mindre fartyg), som oförsigtigt
efter en dagen förut utkämpad strid, i hvilken båda
amiralskeppen flögo i luften, hade dragit sig tillbaka
i det trånga och grunda farvattnet vid T. Företagets
framgång berodde på djerfheten hos amiral Greigh och
den ryske löjtnanten Dugdale, hvilken förde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
