Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trankil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Plutschau der en missionsstation (den första
protestantiska i Indien), som ännu understödjes med
ansenliga bidrag från Danmark, Tyskland och England
samt eger en skola och ett tryckeri, der särskildt
arbeten på tamilspråket tryckas.
Trankil [transkil], Fr. tranquille, lugn, sorglös. –
Trankilisera, lugna. – Trankilitet, lugn,
sorglöshet.
Trankil, socken i Värmlands län, Nordmarks
härad. Areal 9,268 har. 1,084 innev. (1890). Annex
till Blomskog, Karlstads stift, Nordmarks kontrakt.
Tranquebar. Se Trankebar.
Trans- (tran-), Lat., på andra sidan, på hinsidan om
(mots.: cis-), bortom, hänöfver, till andra sidan om,
öfver, nyttjas i en stor mängd sammansättningar (=
öfver-, om-, genom-, för- etc.).
Transactions [tränsä’ksjöns], Eng. (se Transaktion),
lärda samfunds handlingar.
Transaktion (Lat. transactio, egentl.
genomdrifning), förhandling, öfverenskommelse,
affärsaftal, uppgörelse.
Trans-Alaitag, berg i Turkestan (se d. o.).
Transalpinsk (Lat. transalpinus), på andra sidan om
Alperna (från Rom räknadt). Mots.: cisalpinsk. –
Transalpinska Gallien. Se Gallien.
Transatlantisk (se Trans), på andra sidan om
Atlantiska hafvet.
Transbajkalien (R. Zabaikalskaja oblast, »provinsen
på andra sidan Baikal»), en 1851 af sydöstra delen
af guvern. Irkutsk bildad provins i Öst-Sibirien
mellan Bajkal-sjön och guvern. Irkutsk i v. samt
ryska Amurlandet och kinesiska Mandsjuriet i ö.,
Jakutsk i n. och Mongoliet i s. Areal 613,475
qvkm. 530,896 innev. (1885). Landet genomskäres i
nordöstlig riktning af Jablonnij chrebet, som når sin
största höjd i Sochondo (2,453 m.) och delar provinsen
i tvänne fysiskt olika delar: i v. den öfre terrassen
af den höga östasiatiska platån, som fortsätter från
öfre Selenga och Jenisej, ned mot Vitim-platån, och
i ö. den nedre terrassen af samma platå. Den förra
har utseendet af ett vågigt platåland, genomskuret
af låga åsar, skilda af breda, jämna och sumpiga
dalar, genom hvilka floderna trögt bana sig väg. I
sin helhet består platån af kärrängar med riklig
skogsvegetation (nästan uteslutande lärkträd och
björk) på höjderna. Terrassen s. ö. om Jablonnij
chrebet har ett mildare klimat, en rikare flora och
fauna. Bergen, i synnerhet kring Nertjinsk, äro rika
på silfver, bly, jern och koppar samt guldförande
sand. Af dessa är det företrädesvis guldet, som
lockar till exploatering. Omkr. 11,500 kg. guld
vinnas årligen i de privata bergverken och 1,450
kg. i kronans vid Kara, der omkr. 1,400 förvista
sysselsättas. Silfver erhålles nu mycket litet mot
förr. Floderna tillhöra tre olika vattensystem:
Bajkalsjöns, Lenas och Amurs. Till det förstnämnda
flyta Selenga, Barguzin och Öfre Angara, till Lena
Vitim och Olekma, och södra T. vattnas af den af
Onon och Ingoda bildade Sjilka, af hvars förening
med Argun Amur uppstår. Åkerbruk idkas, ehuru i inskränkt
skala, af bureter och ryska nybyggare, men med
framgång endast i de vestra dalarna och delvis i
Nertjinsk-trakten. På stepperna kring Argun och
Onon egna äfven ryssarna sig åt boskapsskötsel, som
bildar den vigtigaste förvärfskällan, tack vare
de ypperliga gräsbetena. Jagt på pelsbärande djur
samt fiske (företrädesvis af laxarter) äro högst
vigtiga binäringar. Befolkningen består af ryssar,
bureter och några tusen tunguser. Hufvudstad är
Tjita, med omkr. 13,000 innev., vid Ingoda. Vigtigaste
handelsplatsen är Kiachta.
Transcendent (af Lat. transcendere l. transscendere,
öfverstiga), som går utöfver gränserna för den genom
sinnesintryck och iakttagelse vunna erfarenheten,
öfversinlig, andlig, öfver timligheten höjd. –
1. Filos., en term, som särskildt Kant och hans
efterföljare bruka för att beteckna det, som
öfverstiger all mensklig erfarenhet i den bemärkelsen
att det hvarken kan ur denna härledas eller ens
på henne har någon tillämpning. Det transcendenta
är enligt Kant fullständigt otillgängligt för all
mensklig kunskap, hvilken han ansåg nödvändigt
bunden vid den sinliga erfarenheten (sinneverlden)
och dess vilkor. Till det transcendenta räknade han
föreställningarna om Gud, frihet och odödlighet,
till hvilkas verklighet man på teoretisk väg aldrig
kunde sluta, utan hvilka man måste betrakta såsom rent
regulativa principer, nödvändiga för att bringa en
högsta enhet i vårt tänkande, men omöjliga att till
sin verklighet bevisa, annat än såvidt de utgjorde
hvad han kallar »praktiska postulata», nödvändiga
förutsättningar för pligtens faktum och den deraf
framgående fordran att dygd och lycksalighet
en gång, ehuru i ett annat lif och genom Guds
förmedling, skola förenas. Jfr Transeendental. –
2. I matem. kallar man i allmänhet transcendent
(såväl subst. som adjekt.) en storhet, som ej kan
bestämmas genom användande af ett ändligt antal
algebraiska operationer (addition, subtraktion,
multiplikation, division, dignitetupphöjning och
rotutdragning). Är den transcendenta storheten en
funktion af en eller flere variabler eller parametrar,
kallas den transcendent funktion (se Funktion 3);
ingå åter i densamma endast sifferuttryck, kallas
den transcendent tal. Bland vigtigare transcendenta
tal må särskildt nämnas [pi] (se Pi) och e (basen för
det naturliga logaritmsystemet). Stundom undantager
man från transcendenta storheter sådana, som äro
rötter till en algebraisk eqvation med algebraiska
koefficienter. I detta fall blir t. ex. roten till den
allmänna femtegradseqvationen icke en transcendent
storhet, oaktadt denna rot icke kan bestämmas genom
ett ändligt antal algebraiska operationer och således
enligt den första definitionen borde räknas såsom
transcendent. – Med transcendent eqvation förstås en
eqvation, i hvilken transcendenta funktioner af de
obekanta eller variabla storheterna förekomma. Så är
t. ex. cos x + sin x = 1 en transcendent eqvation,
enär cos x och sin x äro transcendenta funktioner af
x. Stundom kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
