Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Transportfängelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oranjefristaten och Natal, samt i ö. af Libombabergen, som
skilja T. från Sululandet och Portugals öst-afrikanska
besittningar. Gränserna, länge omtvistade,
fastställdes genom fördrag i London d. 27 Febr. 1884
och hafva sedan förändrats endast genom Nya (sulu-)
republikens förening med T. som ett nytt distrikt,
kalladt Vrijheid. Arealen beräknas till omkr. 294,300
qvkm.
T. utgör en del af den stora syd-afrikanska platån,
en bassäng af öfver 900 m. höjd, hvars form blifvit
liknad vid en såskopps. I s. och ö. skiljes denna
bassäng från kusten af en hög inre och en lägre
yttre brädd, den förra 1,800–3,000 m. hög, den senare
omkr. 600 m., gående i kurvor parallelt med kusten
från Kapkolonien genom Natal och östra sidan af
T. norrut till eqvatorialtrakterna. Den inre kedjan,
hvars olika afdelningar längst i s. kallas Roggeveld-,
Nieuweveld- och Katlambabergen, får i Natal och
T. det allmänna namnet Drakenberge. Från Natals gräns
till Olifantfloden har Drakenberge utseendet af en
mer eller mindre sammanhängande kedja af 1,500 –2,000
m. höjd, nående till 2,659 m. i Mauchberg, T:s högsta
berg. Denna kedja stupar nästan öfverallt brant mot
Libombakedjan, eller platåns yttre brädd, som har
en medelhöjd af 600 m. längs T:s östra gräns. Norr
om Lipalule vidga sig Drakenberge till breda åsar
(Murchison range och Zoutpans range m. fl.) i östlig
riktning. Hela bergssystemet sluttar småningom
vesterut till det centrala platålandet (900 m.), som
sjelf är genomdraget af flere oregelbundna kedjor,
i allmänhet med riktning från v. till ö. och sällan
öfver 1,200 m. höga. Att döma af fossilen och markens
beskaffenhet är platålandet ett upphöjdt sjöbäcken,
hvars vatten haft aflopp genom Vaal till Oranje. Vaal
och Limpopo äro ännu de stora remnorna i platån,
hvilka bortföra nederbörden till hafvet. Vattendelaren
mellan de båda flodsystemen ligger icke i Drakenberge,
som sjelfva genomskäras af Lipalule och flere dess
tillflöden, utan i Witwatersrand, i sydvestra delen af
staten. Jämte dessa och deras många bifloder finnas
flere laguner l. »saltpannor» och mineralkällor,
men blott en egentlig sjö, Chrissic, nära 65 km. i
omkrets, på vestra sidan af Drakenberge. Klimatet är
i allmänhet torrt och synnerligen helsosamt, utom i
de lågt liggande, fuktiga trakterna längs Limpopo och
andra floddalar, nära eller inom den heta zonen, der
febrar äro endemiska. Regntiden varar från Okt. till
April, men nederbörden är mycket ojämnt fördelad,
ganska rik i ö., men aftagande mot v. Vid Pretoria är
årsteinperaturen öfver 20° C., fallande till 4,5° i
Juni och stigande till 32–35° i Jan. Nederbörden der
är sällan så stor som 760 mm., medan den i ö. uppgår
till 1,500 och i v. till endast 300 mm. Befolkningen
har hittills hufvudsakligen sysselsatt sig med
kreatursafvel (nötboskap, får, hästar och strutsar),
för hvilken de rika betena synnerligen väl lämpa sig,
men det lider intet tvifvel, att sädesodling skall
lyckas förträffligt i större delen af landet. Två
skördar kunna tagas årligen, och hvetet är af yppersta
beskaffenhet. Ännu torde
föga mer än 20,000 har vara odlad jord,
och landtbruksprodukter måste införas. Tobaksplantan,
vinrankan och de flesta europeiska fruktslag och
grönsaker trifvas väl, medan halftropiska växtalster,
såsom bomulls- och kaffebusken samt sockerröret, kunna
odlas i de varmare norra trakterna. T. eger stora
mineralrikedomar, såväl ädla metaller och diamanter
som jern, koppar, bly, kobolt, svafvel, salpeter och
stenkol. Guld, funnet i Drakenberge samt i distrikten
Zoutpansberg och Waterberg i n., Rustenburg och
Marico i v. samt i höglandet mellan T. och Sambesi,
har hittills bearbetats i den rikt guldförande trakten
kring Mauchberg och Spitskop, i de centrala delarna
af Drakenberge och s. derom i Middelburg (kring
Barberton och Johannesburg). Antalet inmutade gruffält
var i Aug. 1890 21, med en sammanlagd areal af mer
än 6,000 qvkm. Afkastningen af Witwatersrandverken
ensamt uppgick 1888 till 7,160 kg. och 1889 till
11,850 kg. Guldexporten hade 1889 ett värde af nära
26 mill. kr. Diamanter anträffas hufvudsakligen
i distr. Bloemhof vid Vaal ofvanför Kimberleys
diamantfält i Griqualand West. Stenkol finnes mest i
de sydöstra distrikten Wakkerstroom och Utrecht. Af
äldre nybyggare skildrades landet som ett jägarnas
paradis, vimlande af stora jagtbara djur: lejon,
leoparder, noshörningar, elefanter, giraffer, zebror,
qvaggor, flere antiloparter samt strutsar m. m. Alla
dessa djur finnas ännu, men betydligt reducerade i
antal och ersatta med husdjur – nötboskap, får och
hästar –, införda af nybyggarna. Landet hemsökes då
och då af gräshoppor, men kreatursegarnas värste
fiende är tsetseflugan. Befolkningen består till
ett mindretal af hvita, mest boers (ättlingar af
de äldre holländske, franske och tyske utvandrarna
till Kap) samt i senare tid ditkomna engelsmän,
tills. omkr. 120,000; större delen (omkr. 560,000) är
infödingar, tillhörande basuto- och betsjuanagrenarna
af den stora bantufamiljen. Många af dem hafva
tagit tjenst hos de hvite på deras farmer eller
arbeta i bergverken, men de fleste lefva ännu i sina
stamförbund, mest i de norra och östra distrikten. De
fleste hvite tillhöra holländska reformerta
kyrkan. I budgeten för 1889 upptogos 17,137 pd för
undervisningsväsendet. Ett gymnasium fins i Pretoria,
och ett universitet är under bildning. Folkskolornas
antal var 1889 omkr. 225. Författningen hvilar på de
»trettiotre artiklarna», antagna den 23 Maj 1849, och
grundlagen af d. 13 Febr. 1858, men har sedan dess
undergått flere förändringar. Lagstiftningsmakten
utöfvas af representationen, första och andra
»volksraad», hvardera 24 medlemmar, valda för 4
år, den verkställande makten af en för 5 år vald
president, biträdd af ett råd, som består af 3
officiella och 2 icke officiella af första volksraad
valda medlemmar. I administrativt hänseende är
staten delad i 17 distrikt. Statsinkomsterna, för
1890 uppgående till 1,229 mill. pd st., härröra
dels från landsförsäljningar, grundräntor, tullar
m. m., dels och hufvudsakligen från afgifter af
guldgräfvarebolagen. Utgifterna uppgingo s. å. till
omkr. 1,5 mill. pd, statsskulden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
