Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Transportfängelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rutformiga (inemot 3 cm. breda och långa) bladskifvorna,
som äro snarlika rombiska björklöf, hållas
flytande. Bladbasens sidor äro helbräddade, och
de båda andra kanterna äro ojämnt hvasstandade,
med rödbrun skiftning å öfre ytan och den undre mer
eller mindre småhårig. Blommorna äro helt små, sitta
ensamma på korta skaft i de inre bladvecken och hafva
hvit färg. Kärnan i frukten är ätlig, och sjönöten
odlas i Tyskland i dammar för kärnornas skull; detta
är äfven händelsen med den i Kina växande T. bicornis
L., som har frukten försedd med två utåtböjda,
hornlika tornar. O. T. S.
Trapani. 1. Provins i vestligaste delen af
Sicilien. Areal 3,144 qvkm. 283,977 innev. (1881). –
2. Hufvudstad i nämnda prov., på en sandig,
mot n. konkav halfö, liknande en lie (deraf dess
grekiska namn, Drepanon; se d. o.), v. s. v. om Monte
San Giuliano (forntidens Eryx) och genom jernväg
förenadt med Palermo. 32,020 innev. (1881). Staden
är ännu omgifven af murar med bastioner och har några
från medeltiden härstammande hus, men är för öfrigt
utan intresse. Den är säte för en biskop, har lyceum,
gymnasium, teknisk skola och navigationsskola samt en
icke obetydlig handel och industri (linnemanufakturer
samt arbeten i koraller, perlemor, marmor, alabaster
m. m.). I granskapet finnas stora saltlaguner. Hamnen,
på sydvestra sidan af halfön, är skyddad af en molo
och försvarad af ett fort på ön Columbara.
Trapez (Grek. trapezion). 1. Matem., i vidsträckt
mening en plan fyrsidig figur, som begränsas af räta
linier, hvilka icke äro parallella två och två. Ofta
tager man dock ordet trapez i en inskränktare
mening och förstår dermed en rätlinig fyrsiding,
der två motstående sidor äro parallella, men de två
andra sidorna icke parallella. I detta fall kallas
de rätliniga fyrsidingar trapezoider, hvilka icke
hafva några motstående sidor parallella. – 2. Ett
gymnastik-redskap (äfven kalladt »hängande räck»,
T. schwebereck), som utgöres af en å två tåg fritt
hängande tvärstång. 1. G. E.
Trapezkapitäl, en vanlig benämning på det bysantinska
kapitälet (se Kapitäl), hvars fyra sidor hafva formen
af nedåt afsmalnande trapezer. Jämväl inom den
nordtyska senromanska tegelarkitekturen förekommer
ett liknande kapitäl, der likväl de trapezformiga
sidorna skiljas genom framspringande, kägel- eller
strutliknande rundlar, hvarigenom öfvergången
från det runda kolonnskaftet till den fyrkantiga
täckplattan bättre förmedlas. Upk.
Trapezoid. Se Trapez 1.
Trapezunt. Se Trabezon.
Trapezus. Se Trabezon.
Trapp, geol., benämning för de finkorniga eller
täta varieteterna af bergarten diabas (se d. o.),
häntydande på det hak- eller trappstegsformade
utseende, som brantare bergsidor af ifrågavarande
stenart ofta förete, och hvilket är en följd af
trappens rätvinkliga förklyftning. Man talar om
trappen på Kinnekulle, på Halle- och Hunneberg
m. fl. höjder, hvilkas öfre delar bestå af denna
bergart. E. E.
Trapp, zool. Se Trappslägtet.
Trappa, konsthist. Storartade trappanläggningar lära
vi känna hos sådana forntida folk, som gerna uppförde
terrassbyggnader, t. ex. assyrer, babyloner och
perser, men äfven hos de klassiska folken, grekerna
och romarna, förekomma sådana, t. ex. i förening med
tempelbyggnaderna. Der är det emellertid alltid fråga
om s. k. fritrappor under bar himmel. Inomhus, såsom
förbindelse mellan olika våningar, synas de hafva
varit af en tämligen oansenlig art, smala och branta,
med höga steg. Deras placering synes ofta hafva vållat
byggmästaren hufvudbry; den är tillfällig och utan
närmare samband med byggnadsplanen i dess helhet,
liksom ock trapporna sakna särskild arkitektonisk
utstyrsel. Detsamma gäller i det stora hela äfven
om medeltidens trappor, som anbringades i oansenliga
vinklar, stundom i sjelfva tjocka muren, ofta äfven
i särskilda trapphus eller trapptorn. De äro i
allmänhet alldeles raka eller ock s. k. svängtrappor
med fyrkantiga hvilplaner mellan de olika afsatserna,
men härjämte förekomma äfven vindeltrappor eller
spiraltrappor, hvilka voro synnerligen omtyckta under
medeltidens sista århundraden och förekomma både
i religiösa och i verldsliga byggnader. Ännu under
den italienska ungrenaissancens tid (1400-talet)
voro trappanläggningarna ganska enkla. Så t. ex. i de
florentinska palatsen och i de äldsta romerska. Det
är först ifrån 1500-talet, som de stora monumentala,
i byggnadsplanen omsorgsfullt inkomponerade,
prakttrapporna leda sin uppkomst, och det är
framförallt den romerska högrenaissancen,
som har förtjensten af deras konstnärliga
utbildning. Svängtrappan i räta vinklar, med
fyrkantiga hvilplaner, är här den förherskande
formen. I Frankrike utbildades deremot samtidigt den
från medeltiden ärfda spiraltrappan till en hög grad
af konstnärlig fulländning i de många under Frans
I:s tid uppförda landtslotten. Under den senare
hälften af 1500-talet, liksom under 1600-talet,
voro trappanläggningarna öfverallt föremål för det
lifligaste intresse. Särskildt blef Genua i detta
afseende berömdt. Men äfven på andra håll egnades af
arkitekter och byggherrar den största uppmärksamhet
åt denna del af byggnaden, något, som i det hela ännu
är fallet.
I Sverige kunna enklare prof på medeltidstrappor,
både raka och i spiral, uppvisas i en mängd af våra
kyrkor. Under Vasa-tiden försökte man äfven hos
oss att gifva trapporna en prydligare hållning,
så t. ex. i Kalmar, i Vadstena (med dess märkliga
dubbeltrappa), på Gripsholm o. a. orter. I Skåne
uppfördes vid denna tid prydliga spiraltrappor
i särskilda trapptorn invid de nya eller ombyggda
herresätena. Under det följande årh. blifva ståtliga
trappanläggningar allt vanligare, och i många eljest
jämförelsevis anspråkslösa landtslott utgör trapphuset
med sin enkla eller dubbla trappa den egentligen
enda monumentala delen af byggnaden: ofta förlägges
trappan härvid helt och hållet eller delvis i ett
särskildt utbygdt fyrsidigt trapptorn. Imponerande
trappanläggningar från denna tid förekomma t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
