Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 637-638 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trapplinser ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En qvinlig gren af orden stiftades af prinsessan
Louise af Condé, och i Valais i Schweiz grundlade den
ofvan nämnde Lestrange ett qvinligt trappistkloster.
J. P.

Trapplinser (Fr. lentilles à échelon), fys., kallas
de af Fresnel konstruerade ringformiga linserna
med flere brytande ytor, hvilka användas å fyrtorn
för att få de i alla riktningar från ljuskällan
sig spridande strålarna att utgå sinsemellan
parallella, så att ett kraftigt ljus erhålles.
A. Bi-n.

Trappslägtet, Otis, zool., tillhör familjen Otididae
(se artikeln Trappar, der de äfven för slägtet Otis
utmärkande kännetecknen äro anförda). Stora trappen,
O. tarda, har hufvudet och halsen ljust askgråa,
ryggen och skuldrorna på tvären spräckliga af svart
och rostgult sam armpennorna svartbruna, med hvit
rot. Hannen, som uppnår en längd af öfver 1 m.,
bär vid näbbroten ett slags mustascher af långa,
tagellika fjädrar (se fig.). Den betydligt mindre
honan saknar denna prydnad. Stora trappen förekommer
i nästan hela Europa och en



stor del af Asien. I Sverige har han funnits och
årligen häckat på de öppna fälten i Skåne (t. ex. på
Skanörs ljung, vid Ljungby och på Simmeredmarken)
och kallades der på jägarespråket »pommersk kalkon»,
men han är numera alldeles försvunnen från dessa
trakter. Han har dock på senare tider blifvit skjuten
på Gotland och i Östergötland. Stora trappen är skygg
och försigtig samt vistas ständigt på fria fältet,
långt skild ifrån menniskors granskap. Honan
lägger i en håla på marken 2–3 olivgråa,
brunfläckiga ägg. – Lilla trappen (»dvärgtrappen»,
»småtrappen»), O. tetrax, har hufvudet ofvan svart,
med rostgula fläckar, armpennorna hvita samt ryggen
och skuldrorna fläckiga eller vattrade af svart och
blekt rostgult. Längd 50 cm. Lilla trappen har sitt
egentliga hemvist i Medelhafslanden. Stundom förirrar
han sig till nordligare trakter och har några gånger
blifvit anträffad äfven i Sverige. Till lefnadssättet
liknar han Stora trappen, men lär vara mindre skygg
och ej så uteslutande bunden vid de öppna slätterna
som denne, utan
äfven någon gång vistas i bergiga trakter. Han lifnär
sig företrädesvis af insekter och maskar. Köttet af
båda arterna är välsmakande. Om ett par andra arter
se Kragtrappen. L-e.

Traryd (Traheryd), socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad. Areal 11,342 har. 1,781 innev. (1890). T. utgör
ett konsistorielt pastorat, Vexiö stift, Sunnerbo
kontrakt.

Trasamund, hertig af Spoleto. Se Langobarder,
sp. 734.

Trasimenska sjön (Ital. Lago di Trasimeno l. L. di
Perugia, Lat. Trasimenus l. Lacus Trasimenus),
mellersta Italiens största sjö, belägen i
prov. Perugia nära gränsen mot Arezzo, har en
areal af 115 qvkm. Den ligger 258 m. öfver hafvet
och omgifves af skogklädda sluttningar. Sjön har
tre små öar: Isola Maggiore, med ett kloster,
I. Minore och I. Polvese. De bäckar, som falla
ut i sjön, höja småningom dess bädd. Största djupet,
förr 10–11 m., är nu endast 6 m. I 15:de årh. gick
en afloppskanal till en af Tibers bifloder; numera
saknar sjön aflopp. År 217 f. Kr. vann Hannibal vid
T. en lysande seger öfver romarna.

Tras os Montes (»på andra sidan bergen»), nordöstra
gränsprovinsen i Portugal, belägen på andra sidan
(från Oporto) om Serra de Marão. Arealen är 11,117
qvkm., och folkmängden uppgick 1881 till 396,676
pers. Provinsen är en bergplatå, den högsta i
Portugal, utmärkt för sina pittoreska och vilda
scenerier. Stora trakter äro hedar, men vissa delar
hafva mycket bördig jord, och de rika vindistrikten
vid öfre Douro (Alto Douro) äro portvinets rätta
hemland. Silkeskultur idkas äfven, och hvete,
råg, hampa och lin utföras. Provinsen är indelad i
distrikten Villa Real och Bragança.

Trass (T., af Ital. terrazzo), ett slags vulkanisk
tuff, som nyttjas till beredning af cement (se d. o.).

Trassera (Ital. trassare, af Lat. trahere, draga),
handelst., utställa l. draga en vexel på någon. –
Trassat, den, på hvilken en vexel är dragen. –
Trassent, den, som drager eller utställer vexeln,
utställare. – Tratta (med underförstådt cambiale,
vexel), Ital., dragen (trasserad) vexel. Se vidare
Vexel.

Trasskolan är den vanligen nyttjade och efter
det engelska ordet ragged school (»skola för
trasiga barn», fattigskola) bildade benämningen
på Lindgrenska uppfostringsanstalten i Stockholm,
som har till uppgift att uppfostra fattiga gossar
om 8–12 år, hvilka lemnats utan vård och blifvit
för brott tilltalade i poliskammaren. – I afsigt att
rädda från elände åtminstone några af de många barn,
som utan tillsyn stryka omkring på hufvudstadens
gator och slutligen ställas inför polisens skrank,
hyrde anstaltens grundläggare, folkskoleläraren
J. O. Lindgren, en mindre lokal i huset n:r 1
Hornskroken och öppnade derst. d. 4 Maj 1870 en
friskola för några sådana gossar. Vid hamnarna och
i stadens utkanter uppsökte han de mest trasiga och
vanlottade barn och förmådde dem att följa honom hem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>