Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Truber ... - Trumpet. 1. Ital. tromba, Fr. trompette, T. trompete (Fornhgöt. trumpa, trumba), musikt., urgammalt bleckblåsinstrument - Trumpet. 2. Sjöv., ett slags »stek» (se d. o.) - Trumpetblomma. Se Salpiglossis - Trumpetdjurslägtet, Stentor, zool. - Trumpetfogelslägtet, Psophia. Se Agami och Psophiidæ - Trumpetmarin (Eng. trumpet-marine, Ital. tromba marina, T. trumscheit), primitivt stråkinstrument - Trumpetsnäckan, Tritonium, zool. - Trumpetsvampen. Se Telephoraceæ - Trumpetträdet. Se Cecropia - Trumpp, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(tympana). Jfr Puka och Tamburin. – 2. Afloppstrumma. Se
Kloak. – 3. Sjöv., »rundhus», d. v. s. klosett ombord
på ett fartyg. 1. A. L.
Trumpet. 1. Ital. tromba, Fr. trompette, T. trompete
(Fornhögt. trumpa, trumba), musikt., urgammalt
bleckblåsinstrument (se Mässingsinstrument),
förekommande i flere former och ofta förvexladt med
mera hornartade tonverktyg. Om den antika trumpeten se
Tuba. Under medeltiden spelade trumpeten en stor rol i
krigsmusiken, och senare bildade trumpetarna särskilda
skrån, som fingo vissa adliga privilegier. Den
moderna trumpeten är ett metallinstrument, böjdt
till en dubbel ögla, dock ej rund såsom hornets, utan
aflång. Mensuren är trängre och mera cylindrisk än
hornets, hvadan tonen blir mera gäll; munstycket är
skålformigt, såsom på basunen. Trumpetens naturtoner
gå i aliqvoter från C till csup>3</sup>, dock användas ej de
lägsta och de högsta tonerna. Genom tillsats af olika
byglar kunna olika stämningar erhållas. Trumpeten
är ett transponerande instrument och noteras liksom
hornet, hvilket dock klingar en oktav djupare,
så att ett noteradt c1 klingar för F-horn såsom f,
för F-trumpet såsom f1. I orkestern nyttjas trumpeten
sällan ensam, utan vanligen i förening än med hornen,
än med basunerna. Oftast förekomma trumpeterna
parvis. Wagner skref dock för tre, för att få full
treklang af samma tonfärg. De på »naturtrumpeten»
(d. v. s. en trumpet utan ventiler eller klaffar)
felande tonerna kunna erhållas, liksom på hornet,
genom handens införande i klockstycket. Då
emellertid dessa »stopptoner» klinga dåligt,
hafva flere andra uppfinningar försökts. Wöggel
konstruerade 1780 »inventionstrumpeten» med drag,
liksom på dragbasunen. Weidinger gjorde 1801
en trumpet med klaffar. Alla dessa uppfinningar
hafva småningom trängts undan genom det af Stölzel
1817 tillämpade ventilsystemet med två ventiler,
till hvilka Müller 1830 fogade en tredje. I England
synes inventionstrumpeten hafva bibehållit sig, och
Bassett konstruerade der 1876 en förening af drag och
ventil. – Clairon kallades under 18:de årh. ett slags
trumpet med trängre mensur. – »Trumpet» är äfven namn
på en rörstämma i orgeln. – 2. Sjöv., ett slags »stek»
(se d. o.). 1. A. L.
Trumpetblomma. Se Salpiglossis.
Trumpetdjurslägtet, Stentor, zool., tillhör familjen
Stentoridae, ordningen Hypotricha och klassen
Infusoria bland urdjuren. Kroppen är långsträckt,
cylindrisk och framtill trattformig (denna kroppsform
har föranledt slägtets svenska namn). För öfrigt har
djuret förmåga att
![]() |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>