Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trä ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sandelträ, från Australien flere välluktande träslag
i lifliga färger, från Nord-Amerika en stor mängd
ek-arter, svart valnöt, hickory-trä m. m., från
Vest-Indien utmärkt mahogni, jacaranda, guajak-trä,
blåträ, (oäkta) cederträ (till cigarrlådor och
blyertspennor) samt det snarliknande sockerkistträet,
från Jamaika äfven jernträ, från Brasilien mahogni,
jacaranda och fernbock, från Medelhafslanden olivträ,
från Algeriet buxbom m. m. Bland stapelplatser
för exporten må nämnas endast Sundsvall (från
hvars tulldistrikt 1/5 af Sveriges träexport utgår),
Hernösand, Söderhamn, Gefle, Hudiksvall och Göteborg,
Fredriksstad, Drammen, Kotka, Björneborg, Riga,
Kronstadt, Danzig, Memel, Trieste, Chicago, New York,
Quebec, Montreal och Haiti. – Sverige utförde 1889
oarbetade (sågade eller tillhuggna) trävaror till ett
värde af 116,740,606 kr. och arbetade sådana till ett
belopp af 18,347,987 kr. S. å. infördes till Sverige
oarbetade trävaror för 1,947,329 kr. och arbetade
sådana för 1,922,149 kr. Exportens tyngdpunkt ligger i
plankor och bräder. I 1889 års utförsel af oarbetade
trävaror ingingo plankor och battens för öfver 65
mill. kr., bräder för öfver 25 mill. kr.; dernäst
kommo bjelkar och sparrar (nära 5,9 mill. kr), timmer,
master och bogspröt (5,2 mill. kr,), grufstolpar
l. pitprops (nära 5 mill. kr.), bräd- och plankstump
(2,26 mill. kr.), stäfver, lagg- och bottenträ (1,4
mill. kr.), ved (903,000 kr.), lister, läkter och
ribbor (335,000 kr.), jernvägssyllar l. sleepers
(127,000 kr.) o. s. v. Bland exporten s. å. af
arbetade trävaror märkas trämassa för 7,300,000
kr., tändstickor för 6,830,000, byggnadsmaterial
(2,320,000 kr.) och slöjdvaror (1,150,000). I s. års
import af oarbetadt trä utgjordes de väsentligaste
beloppen af ved (för 721,000 kr.) och stäfver
o. dyl. (496,000 kr.), medan högsta posten i de
införda arbetade trävarorna bestod af obetsade
snickare- och stolmakarearbeten af furu eller gran
(för 873,000 kr.). Mekaniska snickerifabriker funnos
1889 i Sverige till ett antal af 81 (deraf 49 i
städer och 32 på landet) med 3,668 arbetare samt ett
tillverkningsvärde af 9,341,954 kr. S. å. funnos i
riket 2,262 snickaremästare (med 2,732 arbetare). –
Träets oumbärlighet för åtskilliga ändamål är något
stadd i aftagande. Såsom bränsle är det delvis ersatt
af stenkol, torf m. m., såsom byggnadsmaterial delvis
af jernet: inom skeppsbyggeriet, vid brobyggnader,
vid husbyggnader, der ofta såväl takkonstruktioner
och bärbjelkar som pelare, trappor, fönster- och
dörrkarmar, verandor, staket etc. ofta göras af jern.
Trä, äldre svenskt rymdmått för handel med ostron och
hummer. 1 ostronträ räknades = 16 kannor = 41,9 l.,
ett hummerträ = 24 kannor = 62,8 l. Numera räknas
ett ostronträ innehålla 200 stycken ostron.
Träcka (af Holl. trekken, draga), sjöv., att med
menniskor eller andra dragare, som gå långs en
strand, medelst ett tåg framdraga en båt eller ett
fartyg. Tåget, träcklinan, fästes i allmänhet på
toppen eller så högt, att mötande kunna passera
derunder. Båtar, som i smala åar eller kanaler på
detta sätt
fortskaffas, benämnas träckbåtar (Höll. trekschuiten).
R. N.
Träcksedel (af Höll. trekken, draga), sjöv., fullmakt
för hemmavarande att hos fartygets egare få uppbära
någon viss del af utevarande sjömäns månadshyra.
R. N.
Träd (Lat. arbor) l. träd-stam (truncus) skiljer
sig från buske (frutex) derigenom att från ett
träds »rothals» uppstiger blott en enda stam, som
sedan förgrenar sig mer eller mindre, då deremot en
buske har flere stammar uppvuxna från en gemensam
hufvudrot. En buske är dessutom vanligen icke så
högväxt som ett träd. Jfr Stam 1. – Om Bärande träd
se d. o. O. T. S.
Träd. Se Trade.
Trädborraren. Se Bostrichus.
Träde (Fornsv. traeþi), den om hösten plöjda,
åkerjordens »hvila» under större delen af en
vegetationstid, i det att jorden ligger fri
från växande gröda; äfven benämning på en i sådan
hvila försatt åker. Trädning afser dels att genom
gödsling och bearbetning förbättra jordens mekaniska,
fysikaliska och kemiska tillstånd, hvilket lidit af de
hvarandra följande grödorna, dels jordens befriande
från ogräs samt densammas planering, dikning och
omläggning. – I det äldre jordbruket använde man
trädning mest hvart annat eller hvart tredje år
(tvåskiftes-, treskiftesbruk), men numera sträfvar
man att inskränka den dyrbara trädningen, något,
som underlättas af möjligheten att genom konstgödning
tillföra jorden växtnäring. Omvexlande med sädesbruket
sår man sålunda grönskördade växter på åkern, eller
man begagnar sig af s. k. halfträde, genom att
låta jorden under trädesåret bära växter, som antingen
(såsom grönfoder och tidigt upplöjd betesvall) lemna
fältet ledigt till bearbetning en del af sommaren
eller (såsom hackrensade rotfrukter) tillåta rensning
och luckring af jorden emellan den växande grödan.
Trädgård, ett väl inhägnadt jordstycke, på hvilket
växter, som tjena menniskan till nytta eller nöje,
odlas, förökas och förädlas, dock med undantag af
sädesslagen. Trädgårdsskötseln har blifvit kallad
»åkerbrukets blomma». Den uppdrager på ett helt
ringa utrymme en mängd olika växtarter, till stor
del acklimatiserade främlingar från skilda zoner; den
egnar särskild ans åt hvarje växtexemplar, ersätter
väsentligen plogen med handredskap (spade, hacka,
kratta), och nedlägger möda på utrotande af ogräs
samt på tillbörlig vattning. Till trädgårdsanläggning
väljes gerna, för dräneringens underlättande, en
sakta sluttande mark. Men för att solstrålarna, må
kunna rätt komma växterna till godo, må terrängen
ej slutta åt annat väderstreck än söder (sydöst,
sydvest), hvarjämte den bör vara öppen mot öster
och vester samt af naturen skyddad mot de kalla
nordliga vindarna. Der detta senare ej är fallet,
åstadkommes skyddet genom barrträdsplantering på
tillräckligt afstånd eller genom skyddsmurar, plank
och häckar. Till häckar lämpa sig i nordligare klimat
hagtorn, gran, lind, ontariopoppel, af venbok, alm,
lönn, hassel och korgpil. Olägenheter hos häckar äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
