Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 1049-1050 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvillingarna ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i triklina systemet, alla med icke parallella
axelställningar. Om tvillingbildningen upprepas,
så att en tredje eller fjerde individ förena
sig med de föregående, kallas tvillingbildningen
polysyntetisk och kännetecknas hos en del fältspat
genom tvillingstreckningen. – Med tillhjelp af
molekularteorien har Tschermak gifvit en förklaring af
tvillingbildningen såsom en af vissa omständigheter
beroende kristalltillväxt. Då molekylen vid
kristallisation öfvergår från flytande till fast
tillstånd, förlorar den småningom sin hastighet,
så att denna till slut

7.

upphör och den ena molekylen bindes af den andra. Förr än
detta sker, hafva molekylerna verkat orienterande på
hvarandra och sökt ställa sig parallelt med likartade
molekylarlinier. Dessa bägge moment inträda antingen
efter hvarandra, d. v. s. molekylen fäster sig först
efter det don blifvit fullt orienterad, eller ock
ingripa momenten i hvarandra, d. v. s. molekylen
fixeras, innan han hunnit orientera sig. Orienteringen
utgår från alla molekylarlinier, dock äro vissa
företrädesvis verksamma. Af dessa kunna tre, a,
b och c (fig. 8), som ej ligga i samma zon,

8.

betraktas såsom resultanter af alla verkande
orienterande krafter, så att riktningen och storleken
af den starkaste kraften betecknas med a och af
den svagaste med c. Har orienteringen fullständigt
gått för sig, så hafva molekylerna ställt sig i
parallelt läge såsom i fig. 8 A angifves, och en enkel
kristall uppstår. Men om orienteringen ej fullständigt
medhunnits och molekylerna icke kunnat genomföra alla
vändningarna, blir parallelställningen endast delvis
genomförd. Och då förekomma tre särskilda fall. 1)
a och b äro i bägge molekylerna parallella, men ej
c. Detta kan åskådliggöras genom fig. B. Om man här
föreställer sig, att
den andra molekylen vrides 180° kring en axel,
vinkelrät mot papperets plan, så erhåller man samma
parallelställning som i fig. A. 2) Tänker man sig,
att båda molekylerna hafva endast a och planet
ab parallella, så uppstår läget C, som återföres
i det normala A-läget genom den andra molekylens
vridning 180° kring a. 3) På samma sätt kan det i
D betecknade läget, der bägge molekylerna hafva
a och ab parallella, men a-axeln liggande i en
motsatt riktning, återföras till det normala läget
genom en vridning af 180° kring en i papperets plan
liggande, mot a vinkelrät linie. De tre med B, C
och D betecknade lägena motsvara tvillingbildningen
och de olika sätt, på hvilka densamma förekommer.
Ant. Sj.

Tving, socken i Blekinge län, Medelsta härad. Areal
15,007 har. 4,212 innev. (1890). T. bildar med
Eringsboda ett konsistorielt pastorat, Lunds stift,
Medelsta kontrakt.

Tvinsot. Se Atrofi och Ftisis.

Twiss [toiss], Sir Travers, engelsk rättslärd,
f. 1809, var professor i nationalekonomi vid Oxfords
universitet 1842–47, i internationel rätt vid King’s
college (London) 1852–55 och derefter i civilrätt i
Oxford. Dessutom vardt han bl. a. generalvikarie för
ärkebiskopen i Canterbury 1852, kansler för Londons
biskopsstift 1858 och k. generaladvokat 1857 samt
adlades s. å. Han nedlade 1872 alla sina sysslor för
att i ro egna sig åt vetenskapligt arbete. Emellertid
åtog han sig vice-presidentskapet i L’institut de
droit internationel (stift. 1872) och i Association
for the reform and codification of the law of nations
(st. 1873). På begäran af konung Leopold II af Belgien
utarbetade T. 1884 en konstitution för fristaten
Kongo. Han har författat bl. a. The relation of the
duchies of Schleswig and Holstein to the crown of
Denmark and the Germanic confederation (1848), The
law of nations (1861; ny uppl. 1884; öfvers. till
franska), och Law of nations in times of war (1863;
2:dra uppl. 1875).

Twist [toist], Eng. (egentl. någonting tvinnadt),
maskinspunnet bomullsgarn.

Twist, Peter, poet, f. i Stockholm 1709, ingick
1737 i Svea hofrätt som auskultant, men blef aldrig
befordrad. Han lefde i knappa omständigheter samt
afled i Stockholm i Juni 1754. T. var en flitig
tillfällighetstalare och rimmare, hvars namn gått
till efterverlden med ett visst skimmer af åtlöje
öfver sig, egentligen på grund af hans företag att
öfversatta Virgilius’ Aeneis på prosa, af hvilket
arbete dock endast förra delen (6 sånger) utkom
(1747). I sina originalpoem visar han sig som en
ättelägg af den andra schlesiska skolan. Han hopar
en mängd barocka bilder och behandlar språket med
det sjelfsvåld, som utmärker en del af det karolinska
tidehvarfvets skalder, men på T:s tid redan var en i
det närmaste öfvervunnen ståndpunkt. Af hans utgifna
dikter må nämnas Några qväden, under enslig ro fattade
(2 uppl. omkr. 1742), Svea-Giöthars trohets och
mandoms lof, uti ett skalde-tal (s. å.), Underdånig
lyckönskan uppå Adolph Friedrichs födelse-dag (1744),
Ett urgammalt fynd, öfvergifvet åt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>