Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Törner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underofficersexamen samt utnämndes i Mars 1764 till
löjtnant. 1773 befordrades han till kapten och 1774
till major, i hvilken egenskap han 1777 förflyttades
till Finska eskadern af arméns flotta. Under 1788
års krig kommenderade T. avantgardet af arméns
flotta och borttog med sin kanonslupsdivision
det fientliga vaktskeppet vid Fredrikshamn, hvarför
konungen befordrade honom till öfverstelöjtnant –
till stor harm för alla, som voro äldre i tjensten. På
hösten 1788 afsändes T. till Göteborg för att sätta
bohuslänska skärgården i försvarstillstånd mot
danskarna. Under de femton derpå följande månaderna
skapade han den bohuslänska eskadern af arméns flotta,
som skulle hölja sig med ära vid Svensksund. Eskadern,
som räknade 17 dubbla kanonslupar, hvilkas
byggande och utrustning T. sjelf öfvervakat,
och 6 transportskepp samt hade en besättning af
landttrupper och skärgårdskarlar, lemnade Marstrand i
början af April 1790. I Öresund sökte ett par ryska
kuttrar stänga vägen, men lemnade fri passage, då
T. visade sig beredd till strid. Den 4 Juni förenade
eskadern sig med den svenska skärgårdsflottan i Björkö
sund. T. deltog sedermera i striderna vid Trångsund
och Björkösund samt »i den gloriösa reträtten
från Viborgska viken» d. 3 Juli. Då han natten
till d. 4 Juli med sin egen division samt 22 slupar
och jollar af andra divisioner låg till ankars vid
Aspö, lade sig i lovart om honom en rysk eskader
på 33 fartyg, mest galérer, hvilkens befälhafvare
Schlissov uppmanade honom att gifva sig, emedan
T. vore kringränd och prinsen af Nassau nalkades med
hela sin flotta. Men T. svarade, att endast hårdt
väder hindrat honom att attakera ryssarna och att
Schlissov, som låg i lovart, vore välkommen. Sedan
han vid Aspö väntat till kl. 2 middagen d. 4 Juli för
att samla alla ankommande svenska skärgårdsfartyg,
afseglade han till Svartholmen för att proviantera,
men väl kommen dit, fick han konungens order att
begifva sig till Svensksund. T. kommenderade i
slaget derstädes högra flygeln, som bestod af 63
kanonslupar och jollar, fördelade på fyra divisioner,
och låg mellan Kolkaön och Mussaloön samt bildade
rät vinkel mot centern, under V. von Stedingk,
och venstra flygeln, under C. L. Hjelmstjerna. T:s
högra flank betäcktes af Mussaloön. Vid dennas udde
börjades slaget af T. kl. V 1/4 10 f. m. d. 9 Juli. Redan
kl. 12 hade han tillbakadrifvit fiendens venstra
flygel, som, förstärkt, dock snart å nyo anföll T.,
hvilken äfvenledes fått förstärkning. Inemot kl. 4
e. m. började några af fiendens helgalérer att hålla
ur linien eller stryka flagg, och ungefär kl. 7 drog
sig den ryska venstra flygeln tillbaka. T. anföll
då fienden i flanken. Hans 80–100 kanonslupar och
jollar bildade ej längre en rät, utan en spetsig
vinkel mot centern. Han lät sina 150 grofva kanoner
spela på den emellan hans och Hjelmstjernas eskader
hopträngda massan af fientliga fregatter och galérer,
och hans helvetiska eld hade derför en förstörande
verkan. Det var också T., som afgjorde slaget. Först
kl. 12 på natten upphörde striden fullständigt. Den
10 Juli kl. 1/2 3 på morgonen
började svenskarnas flyglar å nyo striden, som
fortfor till kl. 10, då fienden tog till flykten. –
Till belöning för sitt förhållande i detta slag
utnämndes T. till öfverste i armén. Han fortfor
sedermera att föra befälet öfver göteborgska
eskadern af arméns flotta till d. 19 Maj 1794,
då han på grund af sjuklighet fick afsked –
med 100 rdrs pension. Död d. 13 Dec. 1797.
A. H-ld.
Törnqvist, Göran Josuae. Se Adelcrantz.
Törnqvist, Henrik Albert, arkitekt, född i Stockholm
d. 7 Jan. 1819, genomgick Teknologiska institutet
och konstakademiens läroverk samt vann k. medaljen
och resepension för åren 1846–51. Han utsträckte
under dessa år sin färd ganska vida, i det han
besökte Frankrike, Tyskland, Italien, Turkiet,
Mindre Asien, Egypten och Nubien. Återkommen,
valdes han 1853 till ledamot af konstakademien
och kallades 1860 till vice professor. T. har från
denna tid varit ganska verksam som arkitekt. Han
har gifvit ritningar till Konradsbergs hospital,
ombyggnaden af Kastenhof till Hôtel Rydberg, om-
och tillbyggnaden af Vetenskapsakademiens hus,
atelierbyggnaden vid Kungsträdgården, nya posthuset
(alla i Stockholm), Upsala stads och läns sjukhus,
omkr. 20 kyrkor i landsorten m. m. -rn-
Törnrosens bok. Se Almqvist, K. J. L.
Törnrosor (af törne, se d. o.). Se Rosa.
Törnroth, Lars Henrik, finsk läkare, född i Kjulo
socken, Finland, d. 24 Nov. 1796, blef student i
Åbo 1814, filos. doktor 1819 och med. licentiat
1822. Efter att sedan hafva varit stadsfysikus
i Lovisa och provinsialläkare blef han 1833
lasarettsläkare i Viborg och mot slutet af
året stadsfysikus i Åbo. 1834 utnämndes han till
adjunkt i kirurgi och förlossningskonst samt var
1838–57 professor i samma ämnen vid universitetet
i Helsingfors. 1856–63 var han generaldirektör för
medicinalverket i Finland. Han afled i Helsingfors
d. 13 Aug. 1864. T. åtnjöt anseende som en mycket
framstående kirurg och var korresponderande ledamot
af flere utländska lärda sällskap. Utom några
akad. afhandlingar, programmet till medicine
doktorspromotionen 1860 samt en mängd smärre
skrifter utgaf han en i Finland länge följd
Lärobok för barnmorskor (1843) samt, i förening med
prof. I. Ilmoni, Analecta clinica iconibus illustrata
(1851–54). L. W. F.
Törnsfall (Törnesfalla, Törnsfälla), socken i Kalmar
län, Södra Tjusts härad. Areal 10,017 har. 1,438
innev. (1890). Annex till Vesterviks stad, Linköpings
stift, Södra Tjusts kontrakt. Vid nuv. komministers
i T. afgång skall församlingen skiljas från Vestervik
till eget regalt pastorat.
Törnskator, Laniidae (Laniini), zool., en
familj tillhörande ordningen Passeres inom
fogelklassen. Hithörande foglar hafva en stark,
hoptryckt näbb, hvars öfverkäk i spetsen är
hakformigt nedböjd öfver den kortare underkäken
och bakom spetsen försedd med en skarp, tandformig
flik. Munvinklarna äro kantade med styfva borst. Benen
äro undersätsiga, vingarna medelmåttiga och stjerten
lång, mer eller mindre afrundad. Familjen omfattar ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
