Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Udall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hagforsen, Gustafsfors och Mokärnshyttan, omfattade
år 1891: 18,800 t. tackjern, 7,300 t. smältstycken,
12,800 t. bessemer- och martinsgöt, 12,800 t. räckt
och valsadt jern och stål, 643 t. hästskosöm, 573
t. dragen tråd och trådspik, 269,000 gross träskruf,
145 t. stenredskap m. m. – Trävarurörelsen, som
bedrifves vid Munkfors och Skoghall (Hammarö socken),
uppgår vanligen till 10,000 standards. – År 1889
uppfördes vid Stjernsfors en trämassefabrik för
tillverkning af sulfat, hvilken eges af Stjerns
aktiebolag, hvars aktier 1891 öfvertogos af
Uddeholms aktiebolag. Tillverkningen uppgick 1891
till 3,1291. Blekningen af massan sker delvis med
elektricitet, och denna fabrik är en af de första,
som använda denna metod. – Under början af 1870-talet
byggde bolaget en jernväg emellan Skymnäs vid
Klarelfven och Nordmarks station å Filipstads norra
bergslags jernväg, hvilken bana 1889 utsträcktes
till Munkfors bruk. Hela längden utgör 88 km.
Uddemantalskassor kallas de i Gestrikland och
Helsingland sockenvis bildade kassor, hvilka
vid rekryteringsförrättning lemna ett visst
penningunderstöd till den rote, som skall rekrytera.
C. O. N.
Uddén, Olof Vilhelm, tonsättare, f. i Stockholm 1799,
elev af Th. Byström och E. Drake, blef anställd vid
tullverket 1821, men tog afsked derifrån 1846 och
uppsatte ett talrikt besökt musikinstitut. Död d. 3
Maj 1868. U. skref operan Narcissus, flere mässor,
koralpreludier, soldatmarscher, valdhornsqvartetter,
pianoskola (efter Logier) m. m., men blef mest känd
genom sina manskvartetter, bland hvilka Hösten är
kommen och Öfver fjällarna grå blifvit populära.
A. L.
Uddevalla, stapelstad i Bohus län, vackert och
sundt belägen i en dalsänka vid östligaste viken af
Byfjorden, på bägge sidor om den derst. utmynnande
Bäfveån. Omgifningarna äro starkt kuperade, med flere
natursköna partier i närheten af sjön, men i öfrigt
kala. Stadens område, 2,671 har land, är satt till 7
mtl. Taxeringsvärdet år 1890 var 6,816,200 kr., deraf
748,600 kr. för jordbruksfastighet. Innevånarnas
antal, 3,607 år 1850, hade 1880 ökats till
7,037 och 1890 till 7,594. Regelbundet anlagd,
genomskäres staden af raka gator, bland hvilka
må nämnas Kungsgatan, Drottninggatan och de bägge
trädplanterade Hamngatorna längs ån. Planteringar
finnas för öfrigt på det höga Skansberget på norra
sidan om hamnen. De hufvudsakliga näringsfången äro
handel och sjöfart, till hvilkas förkofran bidragit
dels anläggningen af jernväg till Herrljunga, dels
upprensningar i skärgården, framförallt af Sunningen,
inloppet till hamnen. Denna, som lemnar tillträde för
fartyg af nära 6 m. djupgående, besöktes 1890 af 927
ankommande och afgående fartyg om tills. 102,087
tons drägtighet. Hamnafgifterna utgjorde 19,500
kr. Stadens egen handelsflotta bestod af 24 fartyg
om 5,661 tons, och på sjömanshuset voro inskrifna 187
fartygsbefälhafvare och 1,615 man sjöfolk. Utförseln
omfattar hufvudsakligen trävaror, fisk, hafre och
sten. 1890 funnos 87 handlande
(med 156 biträden), 57 handtverkare (med 160
arbetare) samt 18 fabriker (med 690 arbetare och
1,416,096 kr. tillverkningsvärde). Främst bland
de industriella anläggningarna står Kampenhofs
bomullsspinneri och väfveri, anlagdt 1856, med
omkr. 600,000 kr. tillverkningsvärde. Stadens
tillgångar voro 1889 bokförda till 1,362,757
kr., skulderna till 741,659 kr. För hvarje krona
bevillning utdebiterades för kommunala ändamål
kr. 6,22. Framstående offentliga byggnader äro kyrkan
(sedan 1811), hvilken anses vara den vackraste
i provinsen, ehuru utan torn (ett klocktorn är
uppfördt på det närliggande Agneberget), rådhuset,
allmänna läroverkshuset, lasarettet, regementshuset,
jernvägsstationshuset, alla i norra stadsdelen. Bland
privata byggnader stå främst Kampenhofs storartade
fabrikshus. Uppfostringsanstalter äro ett 5-klassigt
allmänt läroverk, ett privat högre läroverk för
flickor, barnhusskolan på Gustafsberg (se d. o.),
en teknisk yrkesskola, ett barnhem samt folk- och
söndagsskolor. I öfrigt må nämnas ett museum, länets
brandstodsbolag, en sjöassuransförening, Bohusläns
enskilda bank, en sparbank och afdelningskontor
af Vänersborgs enskilda bank. Från boktryckeri
i U. utkomma »Bohusläns annonsblad» 1 g. samt
»Bohusläningen» och »Trollhättans tidning» hvardera
3 gånger i veckan. I ecklesiastikt hänseende bildar
U. med annexen Bäfve och Lane-Ryr ett regalt
pastorat i Göteborgs stift, Elfsyssels norra
kontrakt. Till riksdagens Andra kammare väljer
U. en representant tillsammans med Strömstad och
Marstrand. – U. (Oddevalla) var stad redan under
unionstiden. Dess privilegier äro af år 1498. Under
krigen mellan de nordiska landen voro U. och dess
skans (på nuvarande Skansberget) ofta föremål för
belägring och härjning. Sedan staden blifvit svensk
(1658), hade den länge att kämpa mot svårigheter, som
bereddes den till förmån för det gynnade Göteborg,
men genom vaken sträfsamhet vann den dock småningom
förkofran samt blef en betydande exportort för
timmer och jernprodukter från Värmland och sill från
Bohus län. Samhället ansågs också vara i ett mycket
blomstrande tillstånd, då det fullkomligt ödelades
genom eldsvåda 1806. Detta krossande slag tillika med
sillfiskets upphörande och Trollhätte kanals öppnande
verkade för lång tid förlamande. Sedan midten af detta
århundrade är emellertid staden å nyo stadd i en jämn
och lefvande utveckling. A. G.
Uddljud, en språkv. och fonet. term, som är en
öfversättning af T. anlaut och betecknar ett ords
begynnelseljud. Statistiskt sedt, torde alla eller de
flesta i ett språk befintliga och betecknade ljud och
ljudförbindelser kunna förekomma som uddljud, hvarpå
ett språks lexikaliskt bearbetade material kan utgöra
bevis. I fonetiskt hänseende kan man i det talade
(mera sällan i det skrifna) språket skilja mella
i två arter af uddljud. I början af en sats eller
efter en längre eller kortare paus inuti en sats
är i allmänhet uddljudets beskaffenhet en annan än
inuti ord eller i början af ord, som uttalas i nära
sammanhang med hvarandra i satsen. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
