Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uelle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uelle, njamnjams benämning på en af
Schweinfurth 1870 upptäckt hemlighetsfull flod
i Eqvatorial-Afrika, hvilken af monbuttu kallas
Nomajo, af araberna Bahr el-Makua. Den bildas af
en mängd vattendrag, som upprinna n. v. om Albert
Njansa i en bergstrakt (på omkr. 1,200 m. höjd),
hvilken utgör vattenskilnaden mellan U. och Nilen
nedanför Albertsjön. Under sitt öfversta lopp kallas
floden Kibbi och längre ned Kibali samt synes ej
få namnet U. förr, än den fr. v. upptagit bifloden
Gadda. Längre ned tillströmma fr. h. Mbruole, Gurba,
Siri, Uerre l. Opi samt fr. v. den stora Bomokandi och
Mbima. Dess sista kända biflod är Mbomo (fr. h.), som
har en längd af omkr. 750 km., ty vid Mbomos mynning,
1,250 km. från U:s källor, slutar vår faktiska kunskap
om floden. Men sannolikt är, att den ytterligare
en sträcka går vesterut, derefter vänder sig mot
s. och är densamma som Kongos biflod Ubangi
(se d. o.). »Uelleproblemet» har sysselsatt en mängd
geografer. Schweinfurth identifierade U. först med
sjön Tsads tillflöde Sjari; Stanley, som vid sin resa
utför Kongo 1877 såg Aruvimi, förmodade denna vara
U:s nedre lopp, och åtminstone 7 andra antaganden
hafva framstälts.
Uelzen [yl-], stad i preuss. reg.-området Lüneburg
(Hannover), midt på Lüneburgheden, vid floden
Ilmenau och jernvägen Lehrte–Harburg. 7,412
innev. (1885). Handel med landtmannaprodukter samt
tillverkning af tobak, bränvin, yllevaror m. m. Stora
kreatursmarknader. Staden tillhörde hansan sedan 1451.
Uenie l. Ünie, stad i turk. vilajetet Trabe-zon,
i Mindre Asien, vid en liten vik af Svarta
hafvet. Omkr. 5,000 innev. Hamnen är af vigt genom
sina skeppsvarf och underhåller tämligen liflig
trafik med Konstantinopel och Krim. I omgifningen
brytas kalksten samt en spräcklig jaspis och längre
in i landet jernmalm.
Uer. Se Kungsfiskslägtet.
Uerdingen [yr-], stad i preussiska
regeringsomr. Düsseldorf (Rhenprovinsen),
vid Rhen, 7 km. v. n. v. om Krefeld. 4,025
innev. (1885). Kemiska fabriker, jerngjuterier
m. fl. industriella verk.
Uessan, Marokkos heliga stad, belägen i norra
Marokko på norra sluttningen af Sebus dal, halfvägs
mellan denna flod och Kasr-el-Kebir. Omkr. 10,000
innev. Anlagdt i slutet af 9:de årh. af en profetens
föregifne ättling i rakt nedstigande led, Mulei Tajeb,
är U. nästan uteslutande bebodt af »esjraf» (plur. af
sjerif, se d. o.), hvilka hållas i stor vördnad i
hela muhammedanska verlden, men i staden U. äro endast
ödmjuka tjenare åt sin herre storsjerifen, i helighet
öfverglänsande sjelfva sultanen. Hans härstamning
och rikedom hafva gjort honom nästan till en gud; i
snart sagdt hvarje by i hela Marokko uppbäras skatter
för hans räkning in natura eller i penningar. Å sin
sida återger han frikostigt dessa almosor: hundratals,
ja tusentals pilgrimer, som kommit för att kyssa hans
mantel, underhållas på hans bekostnad; hans magasin
äro alltid öppna. Sultanen i
Marokko erkännes som verklig herskare, först sedan
han hyllats af helgonet i U. Brottslingar kunna taga
sin tillflykt till honom, ty hela staden är en dar
demana (asyl), och soldaterna skulle ej våga gripa
en supplikant vid Mulei Tajebs graf, äfven om han
vore ett mål för sultanens personliga vrede. Nyare
tilldragelser hafva dock något minskat den
nuv. sjerifens, Sidi Hadj-Abd-es-Selams, auktoritet:
upptagandet i gardet af spanska renegater, vänskap med
européerna, giftermål med en engelska, den italienska
stilen på hans palats, hans alltför europeiska drägt
m. m. Han bor vanligen i Tanger eller i en villa i
trakten och representeras i U. af en son. 1876 sökte
han, ehuru förgäfves, att blifva fransk medborgare.
Uetersen [yt-], stad i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, vid den segelbara
ån Pinnau, som 8 km. nedanför faller ut i nedre
Elbe. 5,058 innev. (1885). Betydande industri, såsom
tillverkning af maskiner, cigarrer, hattar, ullgarn,
kläde, läder, cement, kakelugnar m. m.
Uetliberg [yt-]. Se Albis 1.
Uf, zool. Om bergufven, hornufven l. »ufven» (Bubo
maximus, Strix bubo) se Berguf. Om kortörade ufven
(Otus l. Strix brachyotus) och skogsufven (Otus
albicollis, Strix otus) se Hornufslägtet.
Ufa. 1. Flod i östra Ryssland, kommer från
sjön Ufimskoje, belägen på 692 m. höjd nära
Uralkedjan i södra delen af guvern. Perm,
och förenar sig 3 km. ofvanför staden Ufa
med Kärnas biflod Bjelaja. Längd 850 km. –
2. (R. Ufimskaja gubernija) Guvernement i östra
Ryssland, omgifvet af guvern. Perm, Vjatka, Kazan,
Samara och Orenburg. Areal 122,016 qvkm. Omkr. 1,9
mill. innev. Lika mycket genom sin fysiska karakter
som genom sin befolkning bildar U. en medlande länk
mellan Europa och Asien. Uralbergens skogklädda
åsar genomlöpa i sydvestlig riktning hela östra
delen af U. ända till floderna Bjelaja och Ufa.
De äro skilda genom breda längddalar och nå en
höjd af 750–1,000 m.; deras högsta toppar, Iremel
(1,536 l. 1,599 m.), Urenga (1,223 m.) och Taganai
(1,202 m.), nå öfver trädgränsen, men ej till den
eviga snön. De höga längddalarna hafva en liflig
bergverksdrift. I s. sträcker sig guvern. öfver
Obsjtjej Syrts platå, som ingenstädes når öfver 450
m. höjd. Landet sluttar sakta mot Kama, till hvars
bäcken nästan hela U. hör. Jordens bördighet tilltager
mot Kama, och trakterna kring Menzelinsk och Birsk
med sin »svarta jord» kunna betraktas som kornbodar
för denna del af Ryssland. Befolkningen, som hastigt
ökas genom inflyttning, består till 1/3 af storryssar;
resten utgöres af basjkirer, mesjtjerjaker och
teptjarer (tills. omkr. 50 proc.), tatarer (8,5 proc),
tjeremisser, tjuvasjer, mordviner och votjaker. Öfver
hälften af befolkningen är muhammedansk. Af ryssarna
arbeta omkr. 100,000 i bergverken och industrien
(dessa voro fordom lifegna i grufvorna); resten är
jordbruksidkande och har till större delen invandrat
under senare tid. – 3. Hufvudstad i nämnda guvern.,
på högra stranden af Bjelaja, något nedanför Ufas
mynning, och vid den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
