- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
1271-1272

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uggleslägtet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilka med sina hjordar slagit sig ned der efter
att förut hafva ströfvat omkring i en stor del af de
stora sjöarnas region.

Ugoni, Camillo, italiensk literaturhistoriker,
f. 1784, d. 1855, verkade såsom lyceirektor
och president for akademien i Brescia. Han var
1821–38 landsflyktig för sina liberala åsigters
skull. U. skref bl. a. det omfattande arbetet Della
letteratura italiana nella seconda metà del secolo
XVIII
(3 bd, 1820–22; afslutadt af hans broder
Filippo U. med bd 4–8, 1856 o. följ.).

Ugono l. Ugueno, bergskedja eller rättare berggrupp
i östra Eqvatorial-Afrika, ö. om floden Rufu
l. Pangani. Med en längd i n. och s. af omkr. 30
km., bildar U. liksom en föreningslänk mellan Kilima
Ndjara i n. och Parebergen i s. De högsta topparna
hafva 2,140 och 2,160 m. höjd.

Ugriska folk, gemensam benämning på de ursprungligen
i Ugrien på östra sidan om Uralbergen bosatta
finska folken ostjaker och voguler, till
hvilka i språkligt hänseende äfven måste räknas
magyarerna. Jfr Finsk-ugriska språk.

Ugriska ostjaker. Se Ostjaker 1.

Ugriska språk. Se Finsk-ugriska språk.

Ugunda, land i tyska Öst-Afrika, ö. om Tanganjika,
bildar södra delen af Unjamvesi och begränsas i n. af
Unjanjembe, i ö. af Ujansi, i s. af Ukonongo och
i v. af Ugalla. Landet är en stor alluvialslätt,
betäckt med djungler, här och der sumpig, men
till stor del skogbevuxen. Innevånarna, uagunda,
äro närmast beslägtade med unjamvesierna. De odla
med omsorg majs, ris, sorghum, maniok, batater,
jordnötter, tobak och något sockerrör m. m., och
deras land är en verklig kornbord, men de hafva
få kreatur. I slöjd äro de ganska långt komna och
tillverka lergods, tyg af barken af en ficus-art samt
arbeten af trä och jern. Efter att med sina hustrur
och barn hafva skött sin jord under regntiden, söka
de flesta uagunda-män arbete utom sitt land, ofta
som bärare. Deras land står i ett viss beroende af
Unjanjembe, med hvilket det fordom bildade en stat.

Uhde, Fritz von, tysk målare, f. 1844 i
Sachsen, der hans fader var evangelisk-luthersk
konsistorie-president, fick under många år öfva sina
tidigt framträdande konstnärliga anlag alldeles på
egen hand. I Dresden besökte han visserligen, efter
slutade gymnasiistudier, en tid konstakademien, men
utan synnerlig framgång. Han inträdde 1867 i sachsiska
hästgardet, deltog som officer i kriget mot Frankrike
1870–71 och qvarstannade i militärtjensten till 1877,
då han hunnit blifva ryttmästare. På lediga stunder
hade han derunder egnat sig åt måleriet och vann
äntligen så stort förtroende till sin förmåga, att han
beslöt uteslutande egna sig åt konsten. Han studerade
då först i München, derefter (1879) i Paris, der
han mottog intryck dels från Munkacsy, dels från de
nederländska mästare, hvilka han studerade i Louvre,
dels ock från den franska impressionismen. Hans
första större arbete var La chanteuse (utst. i
Paris-salongen 1880), som påminde
om holländarna; hans andra, En familjekonsert, visade
inflytande i synnerhet från Munkacsy. Men dermed
var det också slut med allt inflytande från såväl
denne som från holländarna. Då U. 1882 återvände
till München, framträdde i hans bilder en ny
tendens, som påminde om den nämnda impressionismens
grundsatser. Han genomgick, att börja med, en
öfvergångsperiod, då han behandlade genreämnen ur
nutiden, såsom Sömmerskorna och Positivspelaren, bägge
rent objektivt behandlade, utan all humor. Derifrån
öfvergick han 1884 helt oväntadt till religiöst måleri
med sin stora tafla Låter barnen komma till mig! (nu
i Leipzigs museum), i hvilken han sätter Kristus
midt i kretsen af en mängd fattiga nutids-småbarn,
en uppfattning, som påminner om vissa bilder af Dürer
och Rembrandt. Dernäst kom en framställning af Jesus,
som inträder hos en fattig handtverkare, då denne
med sin familj läser bordsbönen: Kom, herre Jesu,
blif vår gäst!
(nu i Berlins National-galleri),
vidare Kristus i Emaus, då han sitter till bords med
de två lärjungarna, den ene gammal, den andre yngre,
men bägge fattiga arbetare, sedan Nattvarden, stor duk
med lyckade karaktersfigurer, enkla, fattiga, liknande
Rembrandts apostlar, samt Bergspredikan för fattiga
landtmän, hvilken varit utställd i Stockholm. 1888
hade U. i München utställd Den heliga natten
(Kristi födelse). C. R. N.

Uhehe, land i tyska Öst-Afrika, n. ö. om norra änden
af Njassa, mellan Ruaha, Rufidjis norra källflod, och
Uranga, en af samma flods södra grenar. Landet, som
genomdrages i syd-vestlig riktning af en bergskedja,
vattnas af från denna nedströmmande floder, af hvilka
den förnämsta är Ukose, biflod till Ruaha. Öfverallt,
på slättlandet, på höjderna, på bergssidorna, ligga
ofantliga granitblock, vittnen om någon mäktig
geologisk revolution. Innevånarna, uahehe, äro en
vacker, reslig negerstam, med kort, men rak näsa,
icke tjocka läppar och vacker mun. Födan hemtas
företrädesvis ur växtriket, ehuru boskap finnes i rätt
stor mängd. De äro krigiska och väl disciplinerade och
lyda blindt sin höfding, hvilken vid Victor Girauds
besök 1883 hette Mkuanika och hade sitt residens i
Kuirenga (vid norra grenen af Ukose).

Uhha, land i tyska Öst-Afrika, ligger ö. om norra
änden af Tanganjika och har med Ujungu en längd i
n. och s. af 330 km. och en bredd af 120 km. Landet
är slätt, endast i sin östra del genomdraget af en
höjdsträckning, som innesluter Malagarasis (ett
tillflöde till Tanganjika) floddal. Norra delen
vattnas af öfre Kagera, ett tillflöde till Victoria
Njansa. För öfrigt är landet rikt på små sjöar eller
stora, grunda, cirkelrunda dammar, vittnen om att en
stor del af landet varit betäckt af vatten och att
Malagarasi-dalen bildat en arm af Tanganjika. Ett
par större sjöar finnas: Mussunia i s. och Akenjaru
l. Alexandrasjön, som har aflopp genom Ruvuvu till
Kagera. Jorden är fruktbar och frambringar rika
skördar af sorghume och majs. På slätterna beta
stora hjordar af får och nötkreatur. Folket, uahha,
har en jämförelsevis ljus hy och vackra drag. Af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free