Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Underbefälsskola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
organ samt medför en säker och qvalfull
död. Svulstbildningen märkes vanligen ej i början. Då
den nått en viss grad af utveckling, börjar den
sönderfalla, och ett kräftsår uppkommer, som blöder
och afsöndrar ett högst illaluktande sekret. Under den
svåra saftförlusten magrar patienten och får, hvad man
kallar, ett kakektiskt utseende. Då svulstbildningen
angripit bäckenbindväfven och peritoneum, inställa
sig svåra smärtor. Uretererna blifva vanligen
snart angripna; urinens aflopp från njuren hämmas,
och uremi (se d. o.) inställer sig, hvilket i de
flesta fall blir den närmaste dödsorsaken. Stundom
tillstöter septisk peritonit. Så länge nybildningen
inskränker sig till lifmoderhalsen, anses utsigterna
att genom operation rädda patienten vara ganska
goda. Operationen består i att aflägsna hela lifmodern
eller åtminstone lifmoderhalsen. Har svulstbildningen
angripit bäckenbindväfven, är ett bortskaffande af
densamma ej längre möjligt. Man söker i dylika fall
att genom skrapning med skarp slef och kauterisering
bortskaffa de sönderfallande delarna och på det sättet
hämma blödningarna och den stinkande sekretionen,
så att patientens tillstånd blir drägligare. – De
vanligaste från äggstockarna utgående nybildningarna
äro de s. k. ovarialcystomen. Dessa bestå af en
mängd hålrum (cystor), delvis kommunicerande med
hvarandra och utfyllda af en mer eller mindre
seg vätska. Somliga af dessa cystabildningar
äro godartade; andra visa tendens att öfvergå
till kräftbildningar. De växa långsamt, men utan
afbrott, hvadan de förr eller senare medföra död,
om de ej dessförinnan genom operation bortskaffas
(se derom Ovariotomi). – Om menstruationsrubbningar
se Menstruation. J.E. J-n.
Underlopp. Se För-stäf.
Underlydande i förhållande till förman (se d. o.) är,
enligt strafflagen för svenska krigsmakten, hvarje
krigsman, som inom samma regemente, kår eller annan
truppafdelning, hvars styrka icke öfverstiger ett
regementes storlek, eller inom flottan innehar
lägre tjenstegrad än denne, eller öfver hvilken den
senare enligt tjenstgöringsreglemente eller särskildt
förordnande utöfvar befälsrätt. Hvarje underlydande
är på samma gång underordnad i förhållande till
förmannen, hvilken då är att betrakta såsom
öfverordnad. Öfverordnad är nämligen hvar och en
inom krigsmakten, som innehar högre tjenstegrad än
annan, och denne senare är underordnad i förhållande
till den öfverordnade. Under tjenstens utöfning
och i hvad angår tjensten är underlydande
krigsman skyldig förman ovilkorlig lydnad, under
det hvarje underordnad är skyldig visa öfverordnad
uppmärksamhet, heder och aktning samt att efterkomma
hans föreskrifter med afseende på allmän ordning,
ordningen inom krigsmakten och dess anseende.
C. O. N.
Underlöjtnant. Se Löjtnant och Reserv.
Undermast. Se Mast.
Underminera. Se Minera.
Undermålning. På den preparerade duken
(resp. träskifvan, plåten) antydes i sina hufvuddrag
och på ett mera summariskt sätt den
blifvande målningen, hvarefter dess olika partier arbetas
ut till åsyftad form och färg. Det är denna första,
förberedande uppläggning af färgen i en målning, som
kallas undermålning, och för den användas ofta helt
andra toner och färgstoffer än de, hvilka slutligen
framträda som ett resultat af undermålningen och de
deröfver anbragta lasurerna (se Lasera).
Underofficer. Se Underbefäl.
Underofficiant. Se Ordnar, sp. 325.
Underordnad. Se Underlydande.
Underpalla, sjöv., att placera trästycken el. dyl.,
under ett föremål, som ej med hela sin underkant får
ligga an mot planet, på hvilket det hvilar. R. N.
Underpant. Se Hypotek.
Underqvistning. Se Hamling.
Underretssagförer. Se Advokat, sp. 171,
Under-rotmästare kallas vid kavalleriet det
andra ledets karlar. Intill antagandet af 1871
års exercisreglemente användes denna benämning
äfven vid infanteriet, men utbyttes der mot »andre
män». Benämningen härleder sig från äldre tider,
då uppställningen var djup. Hvarje rote (se d. o. 1)
bildade då den minsta underafdelningen af truppen
och stod under befäl af en öfver-rotmästare, som
hade sin plats i första ledet och biträddes af en
under-rotmästare, hvilken stod i det sista. C. O. N..
Underrår, sjöv., de nederst på undermasten befintliga
rårna. Jfr Tackling. R. N.
Underrätt, jur., gemensam benämning å domstolar,
hvilka döma i första instans. Se Domstol och Instans.
Undersalpetersyra. Se Qväfve.
Undersegel, sjöv., ett gemensamt namn på focken och
storseglet eller, i allmänhet, de segel, som äro
fästa till underrårna. Jfr Segel. R. N.
Undersilur. Se Silursystemet.
Underskeppare. Se Högbåtsman.
Underskrift. En skriftlig handling försättes i ett
afslutadt skick derigenom att den eller de personer,
hvilka skola bära ansvaret för dess innehåll, förse
den med sina namnteckningar. Enligt regel behöfver
detta icke ske egenhändigt, utan kan verkställas äfven
af annan i enlighet med laga uppdrag. Der så sker,
utmärkes det vanligen i sjelfva underskriften. På
ifrågavarande sätt undertecknar också köpman
handling med sin firmas namn, ämbetsman å domstols,
verks eller annan myndighets vägnar. Vid tvist har
den, som åberopar sig å en urkund, att styrka dels
behörigheten hos den, som verkställt underskriften,
dels dess äkthet. I detta senare afseende har
i äldre tider lagts en synnerlig vigt derpå
att sigill åsatts handlingen. För närvarande
frågas åter i främsta rummet efter huruvida
vittnen närvarit vid undertecknandet. Stundom
höra t. o. m. sigill (rättegångsfullmakt, dom)
eller vittnespåskrift (köpekontrakt, testamente,
äktenskapsförord, medgifvande af inteckning) enligt
lag till underskriftens fullständighet. Härförutan
har handlingen intet rättsligt värde eller medför
i allt fall ej omedelbart de rättsliga förmåner,
som eljest äro förenade med densamma. A. W.
Underslag, stockar eller bjelkar, som uppbära en
plankbeläggning; särskildt vid broar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
