Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Underbefälsskola ... - Undersökningsmetoden l. undersökningsprincipen. Se Brottmålsprocess och Förhandlingsmetod - Underterm. Se Slutledning - Undertoner - Undertungnerven. Se Hjernnerver - Undervant. Se Vant - Undervasall. Se Länsväsende, sp. 424 - Undervattensbåt - Undervattenskabel - Undervattenskropp - Undervattensmina. Se Mina, sp. 32 - Underverk, mirakel. Se Under - Underverk (fr. positif), mus. Se Manualer - Undervisning - Undervisningstrupper (instruktionstrupper) - Undiner - Undset, Ingvald Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom naturalisation (se d. o.). En stats medborgare,
som fått rätt att förvärfva och besitta fastighet
med dertill hörande rätt till näring eller andra
reella rättigheter inom en annan stat, betraktas
enligt folkrätten numera ej såsom den senare statens
undersåte (jfr Utländing). Har en stats medborgare
upphöjts till hedersborgare i en annan stat, upplöses
ej derigenom hans undersåtliga förhållande till den
förra staten.
Undersökningsmetoden l. undersökningsprincipen. Se
Brottmålsprocess och Förhandlingsmetod.
Underterm. Se Slutledning.
Undertoner kallas i musiken de supponerade djupare
toner, som skulle ledsaga en viss angifven ton i
samma afstånd och proportion nedåt, som de harmoniska
öfvertonerna uppåt (se Aliqvot-toner). Helmholtz
kom i sin beräkning öfver svängningarna i örats
grundmembran (»Die lehre v. d. tonempfindungen»,
beil. XI) till den slutsatsen, att om denna membran
vore af fullt likformig struktur, borde hvarje
retning af en tvärfiberknippa genom den motsvarande
grundtonen äfven ledsagas af svagare förnimmelser
af de udda harmoniska undertonerna, men att deraf
är i örat ingenting att märka. Riemann upptog
emellertid Helmholtz’ teori, utsträckte den på alla
undertoner och sökte dermed nygrunda den dualistiska
förvandtskapslära, som Oettingen (se denne) redan
förut företrädt gent emot Helmholtz. Senare trodde
Riemann sig t. o. m. hafva funnit, att undertonerna
existerade ej blott subjektivt (i örat), utan äfven
objektivt (i det tonalstrande instrumentet). De
senare betviflades af Helmholz i hans tredje upplaga
(1877) och bestredos på grund af några enkla,
akustiska experiment å ett piano af A. Lindgren i
»Allgem. musikzeitung» (»Consonanz und dissonanz»,
1886) samt senare på grund af alldeles likartade
experiment å violin af C. Stumpf i »Tonpsychologie»
(II, 1890). Riemann vidhåller dock fortfarande sin
teori, ehuru den måste anses vederlagd, åtminstone
hvad undertonernas objektiva existens angår. Stumpf
betviflar äfven den subjektiva existensen, och på
goda grunder; dock torde frågan härom ännu ej vara
fullt afgjord (jfr Moll). A. L.
Undertungnerven. Se Hjernnerver.
Undervant. Se Vant.
Undervasall. Se Länsväsende, sp. 424.
Undervattensbåt. Sedan lång tid tillbaka hafva
åtskilliga försök gjorts att åstadkomma båtar, afsedda
att under gång användas helt och hållet nedsänkta
under vattenytan. En uppfinnare, som offrat mycken
både tid och kostnad för vinnande af detta ändamål,
är T. V. Nordenfelt (se denne), som under senare delen
af 1880-talet byggde fyra dylika båtar. Den första
af dessa, med hvilken försök utfördes i Öresund år
1885, aflemnades till Grekland. På grund af den
erfarenhet, som vanns med denna undervattensbåt,
byggde Nordenfelt derefter två andra båtar, hvilka
1887 levererades till Turkiet. Dessa sistnämnda hade
en längd af 100 engelska fot, bredd 12 fot och ett
deplacement af 100 tons, då de voro så nedsänkta,
att endast styrtornet befanns öfver vattenytan.
Båten framdrefs af en propeller, hvarjämte två
sådana funnos, hvilka verkade i vertikal riktning
för båtens sänkning eller höjning. Båten var för-ut
försedd med två tuber för utskjutning af Whiteheads
sjelfgående minor. Efter dessa två undervattensbåtar
byggde Nordenfelt en fjerde, något större båt. Denna,
som gick under namnet »Southamptonbåten», byggdes vid
Barrow och var 125 engelska fot lång och 12 fot bred
samt hade ett deplacement af 250 tons. Båten hade två
styrtorn samt var armerad med två Whiteheadsminor,
liggande i utskjutningstuberna, två dylika minor i
reserv, liggande inne i båten, och två snabbskjutande
Nordenfelts-kanoner på däck. Indicerade effekten
uppgick till 1,000 indicerade hästkrafter och farten
till 15 knop. Denna båt, som äfvenledes skulle hafva
levererats till Turkiet, förolyckades emellertid,
innan den lemnat England. J. G. B.
Undervattenskabel. Se Kabel 2 och Telegrafväsende,
sp. 1531–32.
Undervattenskropp, skeppsb.,
den del af fartygskroppen, som är
belägen under fartygets vattenlinie.
J. G. B.
Undervattensmina. Se Mina, sp. 32.
Underverk, mirakel. Se Under.
Underverk (Fr. positif), mus. Se Manualer.
Undervisning. Se Uppfostran. Svenska
undervisningsanstalter, både de af mera allmänt syfte,
såsom primär-, sekundär- och högskolor (nämligen
folkskolor, allmänna läroverk och universitet),
och sådana, hvilka afse att bibringa de särskilda
färdigheter, som för vissa lefnadsbanor eller yrken
äro behöfliga (fack- l. specialskolor), hafva blifvit
omnämnda dels i den allmänna öfversigt, som lemnas
i art. Skolväsende, till hvilken hänvisas, dels
i särskilda artiklar öfver vissa hufvudgrupper af
läroanstalter eller enstaka läroverk. Med afseende
på grunddragen af de allmänna läroverkens och
universitetens historia se Gymnasium, Lärdomsskola,
Trivialskolor, Uppfostringskomitéer samt
art. ang. universiteten i Upsala, Helsingfors, Lund
och Stockholm. För öfriga lands undervisningsväsende
finnes redogjordt i artiklarna om de resp. landen.
Undervisningstrupper (instruktionstrupper), med
ändamål att åstadkomma likhet i utbildningen eller i
tillämpningen af reglementenas föreskrifter, finnas
i några arméer (i Tyskland kallas de »lehrtruppen»)
och utgöras af mindre kontingenter från en armés alla
truppafdelningar af samma vapenslag, hvilka sluta
sig kring en fast stam af officerare samt möjligen
något underbefäl och manskap. C. O. N.
Undiner (T. undinen, af Lat. unda, bölja) kallas i
den nyare tyska diktningen sådana från medeltidens
folkliga öfvertro härstammande jungfruliga
elementarandar, som troddes bo i vattnet. De knyta
gerna ömma förbindelser med menniskors söner, och om
ett barn födes i ett sådant äktenskap, får undinen
samtidigt dermed mensklig själ. Ämnet är behandladt
af nyromantikern Fouqué (i den förtjusande sagan
»Undine»), af Lortzing (i en opera) m. fl.
Undset, Ingvald Martin, norsk arkeolog, född i
Trondhjem d. 9 Okt. 1853, egnade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
