Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 1359-1360 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungern (Magyar. Magyarorzság, »magyarernas land», T. Ungarn)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

olika språk, kult och ursprung, ja Beudant räknar
ända till 24. Visst är att, äfven om man frånräknar
de nyare, relativt fåtaliga och föga betydande
främlingskolonierna, det återstår att särskilja
10–12 nationaliteter, nog olika för att konstituera
lika många folk. Främst i numeriskt, historiskt
och politiskt hänseende stå magyarerna (se d. o.),
dernäst slaviska folk, fördelade i två grupper, den
ena i n. i Karpaterna, den andra i s. vid Donau, och
bildande åtminstone fem folk: slovaker och rutener
(rusniaker) i n. samt serber, slovener och kroater
i s. I tredje rummet komma tyskar, vidare rumaner,
dernäst judar, som i U. bilda isolerade samhällen,
kumaner och jazyger, tvänne små stammar af samma
ursprung som magyarerna, derefter och slutligen
zigenare, hvilka här liksom öfverallt lefva utanför
det ordnade samhället, och, såvidt möjligt är, utom
lagarna. Sammanför man dessa tolf folk i naturliga
grupper, får man sex sådana, nämligen magyarer,
slaver, tyskar, rumaner, judar och främlingskolonier
utan politisk betydelse (i U. och Siebenbürgen
1880: 67,762 österrikare l. cisleithaner, 10,050
främlingar, deraf 2,095 italienare, 4,536 tyska
undersåtar etc.). Kelety uppgaf följande siffror för
det egentliga U:s befolkning 1869:

Magyarer		5,541,123
Slaver	nordslaver (slovaker, rutener)	2,273,553
	sydslaver (serber, kroater, slovener)	494,733
Tyskar		1,592,043
Rumaner		1,114,044
Judar		412,774
Andra folk (kunmner, jazyger, armenier, zigenare)		102,127
		–––––––-
		11,530,397

1880 var U.-Siebenbürgens befolkning efter språket
fördelad på följande sätt:

			proc.
Magyarer (eller rättare personer, som talade magyariska)		6,165,088	44,91
Slaver	slovaker	1,790,476	13,04
	rutener	342,351	2,50
	serber-kroater	605,725	4,41
	slovener	60,948	0,44
Rumaner		2,323,788	16,93
Tyskar		1,798,373	13,09
Armenier		3,523	0,03
Zigenare		75,911	0,55
Andra folk		63,385
Barn, som ännu ej kunna tala		499,054
		–––––––––––––-
		13,728,622

Ofvanstående siffra (6,165,088) för dem, som talade
magyariska, angifver icke den verkliga storleken
af det magyariska elementet, ty utom sitt modersmål
kunde ej mindre än 817,666 pers. (l. 11,5 proc. af
U:s ej magyariska befolkning) tala magyariska. Den
magyariska nationaliteten bildar således icke blott
en relativ, utan med inberäkning af de 800,000, som
derjämte talade magyariska språket, äfven absolut
majoritet i landet, och den vinner med hvarje dag
alltmer terräng bland de bildade klasserna, om också
ej bland massorna.

Magyarernas språkområde omfattar hela det inre af
landet, således i allmänhet den stora och till en del
den lilla ungerska slätten, men afbrytes af tyska,
slaviska och rumanska, delvis ganska vidsträckta
»språköar». Slovakerna, närmast beslägtade med
Mährens slaver, bebo vestra hälften af Karpaterna,
och några slovaköar ligga spridda på slätten och s. om
Budapest i Pilis. Rutenerna l. rusniakerna, hvilka
man äfven kallar ryssar (Mag. orosz l. oroszok),
lillryssar eller, orätt, greker (på grund af deras
religion), härstamma från Röda Kyssland, hvarifrån
de, förtryckta af ryssar och polacker, i 12:te
årh. flyttade till U., der de företrädesvis bebo
komitaten Saros, Zemplén, Ung, Berez, Ugocsa och en
del af Marmaros, hvarjämte de öfvergått äfven till
Siebenbürgen, der de blandat sig med rumanerna,
liksom de i U. småningom magyariseras. Serberna,
hvilka från sitt hemland, Serbien, alltsedan 13:de
årh., då deras land förenades med U., öfvergått Donau,
finnas nu i tämligen stort antal i södra delen af
den stora slätten, i komitaten Temes, Torontál, Bacs
etc., men äfven, ehuru i ringa antal, i andra delar af
slätten. Kroaterna och slovenerna (venderna) finnas
företrädesvis i vestra U., omkring Balaton, rumanerna
i sydöstra U. och i Siebenbürgen. Tyskarna (német),
som funnos i U. sannolikt före magyarerna, ditkommo i
större antal först efter Stefan den helige, som för
att öka den jordbrukande befolkningen i landet gaf
inflyttande tyska kolonister stora privilegier, hvilka
efterföljande konungar respekterat. Dessa tyskar,
som kommo från vidt skilda håll, från Flandern, nedre
Rhen, Elsass, södra delen af Tyskland och kanske
äfven från Sachsen, voro för U. en värdefull insats,
som till fullo uppvägde de eftergifter man gjorde
för att fästa dem vid deras nya fosterland. Det
är de, som i U. skapat borgerliga näringar och
ett borgarestånd; de upptogo och bearbetade dessa
grufvor, ur hvilka man hemtat så stora rikedomar,
de införde industri i städerna och skapade handeln
med Norden. »Magyarerna hafva grundat staten,
men tyskarna städerna.» I största antal förekomma
tyskarna nära Österrikes gräns, i komitaten Pozsony
(Pressburg), Moson (Wieselburg), Sopron (Oedenburg),
Vas (Eisenburg) och i komitaten i det forna Banatet
(Temes, Torontál, Bacs-Bodrog) äfvensom i angränsande
komitat: Baranya och Tolna v. om Donau och Szepes
(Zips) på Karpaternas sluttning. I intet af dessa
komitat (med undantag af Sopron, der de bilda nära
hälften af befolkningen) utgöra de mer än 1/3 af
befolkningen. I Budapest bilda de jämnt tredjedelen
(119,902 af 360,551 pers. 1880). För öfrigt finnas få
trakter, der man ej träffar tyskar i en större eller
mindre proportion. Kumanerna och jazygerna (se desse)
hafva för länge sedan antagit magyarernas språk och
magyariserats. Judarna, hvilka sedan 1867 åtnjuta
samma borgerliga och politiska rättigheter som andra
U:s innevånare, hafva på ett årh. sannolikt 8-dubblats
och bilda majoritet i vissa slovakiska och rutenska
trakter. Budapest med öfver 70,000 judar (1880) är
näst Varsjav den mest judiska storstad i verlden. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>