Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upsala (Uppsala; Latinis. Upsalia)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan norra Fjerdingen och Svartbäcken (den upplåts
för trafik 1847). Dessutom finnas tvänne gångbroar
(»Vestgötaspången» och »Svartbäcks-spången»). Staden
är i sitt närvarande skick ganska regelbunden, med
undantag af trakten omkring domkyrkan. Öster om ån
är staden rektangulär och midt i denna rektangel
ligger Stora torget med de derifrån rätvinkligt
utgående hufvudgatorna: Svartbäcksgatan åt n.,
Kungsängsgatan åt s., Vaksalagatan åt ö. och
Drottninggatan åt v. På vestra sidan om ån ligger
botaniska trädgården (se Upsala universitet)
i närrheten af det på sandåsen högt liggande
slottet. Vid slottet finnas planteringar, och
från detsamma sträcker sig en lång allé söderut
ända till den så kallade kungsparken. Bredvid
botaniska trädgården, bakom bibliotekshuset,
dets. k. Carolina rediviva, hvilket bildar fonden
för Drottninggatan, ligger Karolinaparken
(ursprungligen en åkervret, som enligt K. M:ts bifall
till magistratens hemställan 1805 inrättades till
promenadplats). Bredvid Karolinaparken ligger stadens
kyrkogård. Dennas ursprungliga område skänktes 1671
af prof. O. Verelius till begrafningsplats för de
fattige i helgeandshuset (hospitalet). Den blef
stadens begrafningsplats 1794, då begrafning i och
omkring domkyrkan upphörde. Kyrkogården har flere
gånger blifvit utvidgad samt prydes nu af vackra,
skuggrika alléer och många framstående personers
minnesvårdar. (Se S. A. Hägg: »Beskrifning öfver
Upsala kyrkogård», 1886.) Från Karolinabacken
och till Trefaldighets- l. Bondkyrkan sträcker
sig promenadplatsen Odinslund (anlagd i midten af
1760-talet af borgströmianske professorn J. Lostbom),
stadens äldsta öppna promenadplats, men såsom sådan
mindre lämplig ända till 1832, då Karl XIV Johan
dermed förenade bondkyrkogården samt lät planera
alltsammans. Sistnämnda år lät samme konung i
Odinslund resa en obelisk, som d. 6 Nov. invigdes
åt minnet af Gustaf Adolf den store. Odinslund
begagnas numera ofta som samlingsplats för
studentkåren vid högtidliga tillfällen. Bland
andra planteringar intager den äfvenledes v. om ån,
midtemot ångbåtarnas landningsplats belägna och af
landshöfding R. von Kraemer anlagda Strömparterren
ett utmärkt rum. Från Strömparterren och det
der belägna värdshuset »Flustret» leder utefter
Fyrisåns vestra strand en vacker allé af omkr. 1
km. längd, en af stadsinnevånarna företrädesvis
begagnad promenadplats. En park finnes äfven vid
jernvägsstationen (stationsparken). – På slottets
borggård står en byst af Gustaf I (1827; modellerad
af Fogelberg), i Karolinaparken en byst af Karl
XIV Johan (1854; mod. af Fogelberg) och framför det
nya universitetshuset Geijers staty (1888; mod. af
Börjeson).
Bland stadens märkvärdigare byggnader må
nämnas: på vestra sidan om ån domkyrkan (se
Upsala domkyrka), slottet (se Upsala slott),
universitetshuset och de till universitetet
hörande byggnaderna, såsom Carolina rediviva,
Gustavianum, Observatorium, Akademiska sjukhuset
m. fl. (se om dem Upsala universitet). Heliga
Trefaldighets- l. Bondkyrkan vid Odinslund i
närheten af domkyrkan tillhör den utom staden belägna
landsförsamlingen. Dess ålder är ej bestämdt
känd. Dess höga, spetsiga torn förstördes i 1702 års
brand. Ärkebiskopshuset har sin plats, der det gamla
domprosthuset var beläget, hvilket af regeringen
skänktes till ärkebiskop L. Paulinus 1638. Det gamla
för sin storhet och prakt utmärkta ärkebiskopshuset
låg på den plats, der nu det nya universitetshuset
reser sig, men förstördes delvis 1522 under striden
mellan konung Gustafs och ärkebiskop Trolles
krigsfolk. Domtrapphuset, som har sitt namn deraf
att en trappa leder derigenom upp till domkyrkan,
var under medeltiden befäst och kallades »Tornet». År
1470 rasade en häftig strid under tvänne dagars tid
om besittningen af detta torn, af hvilket lemningar
ännu synas öfver domtrappan. Domtrapphuset tillhör
ärkestiftets domkapitel. Förbi domtrapphuset
uppehålles, genom en smal gata, kommunikationen
emellan S:t Eriks torg (med en källa, som enligt en
from tradition upprunnit ur den afrättade Erik den
heliges blod) och Vedtorget. Vid S:t Eriks torg ligger
Vetenskapssocietetens hus med ett bibliotek och
akademiska läsesällskapets lokal. Vid nuv. Vedtorget,
som under äldre tider upptogs af Helgeandshuset
med dess byggnader, ligger Gillet, en ofta begagnad
lokal för konserter och fester. – På åns östra
sida ligga Rådhuset, vid Stora torget, restaureradt
1888, innehållande ämbets- och expeditionsrum för
magistrat, rådhusrätt, stadsfullmäktige, stadens
tjenstemän m. fl. samt polisinstitution (stadens
rådhus låg urspr. vid Gamla Dombrotorget, men
flyttades till sin nuv. plats först på 1700-tatet),
samt teatern, som har sin plats utom den då
varande Vaksalatullen och invigdes af P. J. Delands
sällskap d. 8 Dec. 1841. Af de 13 »nationer», som
bilda studentkåren, hafva 11 egna nationshus, bland
hvilka Norrlands, Östgöta och Göteborgs äro de mest
framstående.
Utom universitetet eger staden många
dels allmänna, dels enskilda undervisningsanstalter,
såsom Högre allmänna läroverket (»katedralskolan», med
medeltida anor, 1702–1837 inrymdt i domkapitelshuset,
derefter i det s. k. Cristierninska huset
och sedan 1869 i sin nuv. storartade lokal vid
Skolgatan), folkskolelärareseminarium (inrättadt
1845; sedan 1869 i katedralskolans forna hus),
ett högre läroverk för flickor, en teknisk skola,
en folkskola (fördelad på 30 klasser, med 1,183
barn, 1892), en småskola (fördelad på 20 klasser,
med 731 barn, s. å.), en aftonskola, en slöjdskola
(i förening med folkskolan), Fjellstedtska skolan
(se d. o.), småskolelärarinneseminarium, döfstum-
och folkhögskola m. fl. – Tekniska skolan, bildad på
den nuv. landshöfdingen A. Hamiltons initiativ, har
(sedan. 1885) egen, af staden bekostad lokal samt har
erhållit bidrag af både riksdag och landsting. Både
manliga och qvinliga lärjungar undervisas der
i svenska, matematik, fysik, teckning, bokföring
m. m. I staden finnas också tvänne handelsskolor och
ett arbetareinstitut. Bland öfriga inrättningar märkas
hufvudkontoret för Uplands enskilda bank (inrättad
1865), afdelningskontor för Mälareprovinsernas
enskilda bank (sedan 1847), sparbank för Upsala stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
