Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inrättade botaniska laboratoriet, som nu har sin plats i
f. d. konsistoriihuset. – Första grunden till ett
zoologiskt museum lades af professorerna Rudbeck,
fader och son, men deras samlingar, hufvudsakligen
bestående af svenska foglar och insekter, förstördes
under branden 1702. Nya samlingar verkställdes
af prof. L. Roberg, och under Linnés tid uppstod
ett zoologiskt museum dels genom hvad han sjelf
och hans lärjungar samlade under resor både inom-
och utomlands, dels genom skänker af för saken
intresserade personer. Dessa samlingar hade alltifrån
1745 sin plats i den gamla botaniska trädgårdens
orangeribyggnad, men flyttades sedermera till den
nya bot. trädgården. Under Linnés och Thunbergs
tid underhöllos i bot. trädgården åtskilliga
lefvande däggdjur och foglar. År 1785 ökades de
zoologiska samlingarna genom en betydlig donation
af prof. Thunberg, och bland andra gifvare märkas
Gustaf IV Adolf (drottning Lovisa Ulrikas förut
på Drottningholm förvarade museum), Karl XIII,
kronprins Oskar, konsul L. Westin i Brasilien m. fl.,
men största delen deraf förstördes af fukt i den
olämpliga lokal, der de förvarades, och återstoden,
som kunde ega någon användning, flyttades vintern
1855–56 till Gustavianum. De nuvarande samlingarna
räkna sin begynnelse från den dag, då den zoologiska
vetenskapen fick egen målsman (1854) i professor
V. Lilljeborg, genom hvilkens lefvande intresse
och outtröttliga bemödanden en tidsenlig svensk
afdelning nyskapats och en god grund lagts till den
utländska. Han har ock varit institutionens förnämste
donator, i det han skänkt henne sina rika samlingar
(med öfver 4,060 mikroskopiska preparat). Genom
Regnells donation af 10,000 kr. (1885), frikostiga
bidrag af grossh. G. Bünsow och ett af riksdagen
1886 beviljadt anslag af 35,000 kr. har institutionen
erhållit större tillgångar, så att dess nuv. prefekt
fått tillfälle att utvidga lokalen, öka samlingarna
och göra dem lättare tillgängliga. Alltsedan år 1889
är en biologisk samling uppställd i kupolen. Med
den zoologiska institutionen är också förenadt
ett zootomiskt laboratorium, grundlagdt 1876. De
så kallade Marklinska samlingarna (se Marklin),
som förr hade sin plats i Gustavianska akademiens
kupol, hafva nu deponerats i zoologiska, botaniska
och geologiska institutionernas museer. – Bland
öfriga samlingar kunna omnämnas myntkabinettet
(grundlagdt 1751 genom C. Ehrenpreuss’ donation),
i universitetshuset, samlingen af nordiska fornsaker
(grundlagd genom en donation af J. H. Schröder 1857,
hufvudsakligen riktad 1868 genom inlösen af major
Lundebergs samling), hvarifrån 1889 afskildes de
af doc. K. F. Piehl skänkta egyptiska föremålen
till en samling af egyptiska fornsaker. Museet för
bildande konst, som står under uppsigt af professorn
i ämnet, fick sin första mera betydande tillökning
genom general C. Hårds donation (1834) och har sedan
erhållit ytterligare förökning genom gåfvor och inköp
af konstnärsalster och planschverk till ledning vid
undervisningen i konsthistoria. – Seminarierna för
vetenskapliga öfningars
hållande, ett filologiskt, ett matematiskt, ett
historiskt och ett filosofiskt, förestås af
professorerna i de resp. ämnena.
Upsala universitets historia. Uppkomst och
organisation. Af gammalt fanns vid domkyrkan en
skola, der undervisning meddelades i sådana ämnen,
som kunde vara behöfliga för dem, hvilka skulle
bekläda presterliga tjenster på landsbygden. Denna
undervisningsanstalt, som stod under uppsigt af en af
domkapitlets ledamöter (»scholasticus»), var dock ej
tillräcklig för det högre presterskapets utbildning,
utan svenskarna nödgades för detta ändamål besöka
utlandets högskolor, såsom Paris, Prag, Erfurt,
Leipzig, Rostock, Greifswald m. fl. Svårigheten att
i utlandet kunna underhålla den mängd studerande,
som behöfdes för att förse kyrkan med bildade tjenare,
hade till följd, att man tid efter annan gjorde försök
att skaffa Sverige ett inhemskt universitet. Enligt
en uppgift af J. Messenius lär ärkebiskopen i
Upsala på kyrkomötet i Arboga 1417 hafva ålagt de
svenska ombud, som skulle begifva sig till det stora
kyrkomötet i Konstanz, att de skulle hemföra några
lärda män från Tyskland för att undervisa den svenska
ungdomen, men det är ej bekant om detta beslut ledt
till någon åtgärd. År 1419 erhöll Erik XIII tillstånd
af påfven Martinus V att i något af de tre nordiska
rikena grundlägga ett universitet, men han gjorde
aldrig bruk deraf. Första steget till grundläggningen
af ett inhemskt universitet tog svenska riksrådet,
som 1438 beslöt, att den tionde, som förr tillfallit
Enköpings hospital, skulle anslås till hållande
af årliga föreläsningar i Upsala, sådana, »som
en mester in studiis privilegiatis plegher att
göra». Bekräftelse på detta beslut meddelades af
konung Kristofer 1444, men man känner ej om denna
undervisning pågått ända till 1477. Kyrkomötet
i Söderköping 1441 hade visserligen beslutit,
att ett »studium privilegiatum» (universitet)
skulle inrättas, men dervid stannade man. Äran af
att hafva bragt den vigtiga frågan till lif tillhör
ärkebiskop Jakob Ulfsson. Det skedde på ett allmänt
svenskt kyrkomöte, hvilket sannolikt egt rum 1475. En
af Upsalakapitlets kaniker, dr Ragvaldus Ingemundi,
afsändes med en ödmjuk skrifvelse till påfven för att
arbeta, för sakens framgång. Hans bemödanden lyckades,
och d. 27 Febr. 1477 utfärdade Sixtus IV en bulla,
hvari han gaf sitt bifall till den begärda rättigheten
att i Upsala grundlägga ett »studium generale» efter
mönstret af universitetet i Bologna. På ett möte i
Strengnäs d. 2. Juli s. å. utfärdade ärkebiskop Jakob
Ulfsson och hans sex lydbiskopar, riksföreståndaren
Sten Sture samt tjugutre verldsliga riksråd det ännu
i behåll varande privilegiibrefvet, hvilket beviljade
Upsala universitet samma privilegier, som konungen i
Frankrike gifvit universitetet i Paris. Universitetets
rektor, doktorer, mästare, studenter och deras folk
tagas i riksens särskilda frid och försvar. Rektor
skall utöfva universitetets domsrätt i alla mål, med
undantag af sådana, som röra kyrkans inkomster eller
jordtvister, och åt universitetets medlemmar beviljas
den rättigheten framför rikets öfriga innevånare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
