Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urkundssamling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erhöll titeln hertig af Dalmatien. Såsom
bysantinske kejsarens bundsförvant besegrade
U. efter ett tre dagars slag vid Bari omkr. 1002
sarasenerna fullkomligt. U:s son Otto Urseolo var
doge af Venezia 1008–26 och dog i landsflykt 1031.
C. H. T.
Urseren. Se Andermatt.
Urshult, socken i Kronobergs län, Kinnevalds
härad. Areal 24,089 har. 5,372 innev. (1890). U. utgör
ett konsistorielt pastorat, Vexiö stift, Kinnevalds
kontrakt.
Ursidae. Se Björn, zool.
Ursila. Se Ursula.
Ursin, namn på en norsk familj, hvars medlemmar
såsom lärare verkat mycket för musikens utveckling i
Norge. De vigtigaste äro syskonen Fredrik U., f. 1825,
violinist, elev af Leonard, Dorothea U., f. 1835,
pianist, elev af Kjerulf och Kullak, samt Martin
U., f. 1842, pianist, elev af Conradi och Kullak.
A. L.
Ursini. Se Orsini.
Ursins [yrsä’ng], La princesse des. Se Orsini
(prinsessan).
Ursinus (Ursicinus), motpåfve (366–367) till Damasus
I. Efter påfven Liberius’ död, 366, valde en del
af dennes anhängare diakonen U. till biskop i Rom,
och han konsakrerades af en biskop, men straxt
derefter utsågs Damasus till samma värdighet af förre
motpåfven Felix II:s anhängare, hvilka öfverföllo U:s
parti och åstadkommo mycken blodsutgjutelse på Roms
offentliga platser. U. förvisades af stadsprefekten,
men ett antal af hans trogna höll sig envist
qvar, och det kom till nya oroligheter. Kejsar
Valentinianus I tillät 367 U. att återvända, men
då U. vägrade att erkänna Damasus, förvisades han
till Gallien och (378) till Köln. Efter Damasus’ 384
timade död gjorde U. åter, men förgäfves, anspråk på
påfvevärdigheten. Hans dödsår är obekant.
Ursinus (latinisering af hans tyska namn,
Bär), Zacharias, tysk reformert teolog, en af
Melanchthons lärjungar, f. 1534 i Breslau, blef 1561
teol. professor i Heidelberg och utvecklade derst. en
rastlös verksamhet ej mindre som universitetslärare
än som predikant och skriftställare. Den pfalziska
kyrko-ordningen och heidelberg-katekesen (se
d. o.) förskrifva sig hufvudsakligen från honom
och hans vän Olevianus. Sedan den lutherskt
sinnade kurfursten Ludvig VI 1576 tillträdt den
pfalziska regeringen, måste U. lemna sin professur,
hvilken han utbytte mot en lärarebeställning
i Neustadt a. d. Hardt. Han dog derst. 1583.
J. H. B.
Urskilningsdeputationen. Se Deputation.
Urslem. Se Protoplasma.
Urson, zool. Se Erethizon.
Urson, kem. Se Arbutus.
Ursprungsbeteckning. Enligt k. förordn. af d. 9
Nov. 1888 ang. förbud mot införsel till riket af
varor med oriktig ursprungsbeteckning skall vara, som
från utrikes ort för försäljning till riket införes,
vid införseln tagas i beslag och dömas förbruten,
när å denna vara är anbragt namn å ort, fastighet,
industriel anläggning eller näringsidkare inom Sverige
eller annan beteckning, som gifver varan sken af att
vara i Sverige tillverkad.
Beslag eger dock ej rum, om antingen ådagalägges,
att varan verkligen är i Sverige tillverkad och
tillförene blifvit ur riket utförd, eller jämte
ofvannämnda svenska ursprungsbeteckning å varan
finnes på tydligt och lätt i ögonen fallande sätt
angifvet, att den är af utländsk tillverkning, eller
det eljest är uppenbart, att afsigt att vilseleda
genom oriktig ursprungsbeteckning ej föreligger. Innan
den beslagtagna varan försäljes, skall antingen den
oriktiga ursprungsbeteckningen utplånas, eller ock å
varan anbringas nytt, tydligt märke, som innebär,
att varan är af utländsk tillverkning, eller,
om intetdera kan ske, varan förstöras. Om egare
eller emottagare af vara, som tagits i beslag,
sist inom fyra dagar derefter hos vederbörande
tullförvaltning sådant yrkar, skall tullförvaltningen
till Generaltullstyrelsens pröfning hänskjuta frågan
huruvida åtal för öfverträdelse af förordningen
må anhängiggöras eller om beslaget bör, såsom utan
laga skäl verkstäldt, återgå. Hvad i förordningen är
stadgadt om sjelfva varan gäller äfven i det fall
att den oriktiga ursprungsbeteckningen är anbragt
å kärl eller omslag, i hvilket varan vid införseln
förvaras, såvida kärlet eller omslaget är sådant,
att varan är afsedd att deri hållas till salu.
L.
Ursula, den heliga, var enligt legenden enda
dottern till den kristne britiske konungen Deonotus
(Diognetes). Då en hednisk prins Holofernes begärde
henne till äkta, uppställde hon som vilkor, utom
hans öfvergång till kristendomen, rättighet att
först få göra en treårig pilgrimsfärd i sällskap med
tio väninnor. Ledsagade hvar och en af 1,000 fromma
jungfrur, afseglade de på 11 skepp uppför Rhen till
Köln och Basel, der de lemnade fartygen och vandrade
till Rom. Derifrån återvände de samma väg, och när de
nu landstego i Köln, blefvo de alla nedgjorda af de
vilda hunner, som då (451) belägrade staden. U., som
vägrade att blifva hunnerkonungen Attilas (Ezzels)
brud, nedsköts med pilar. Efter detta blodsdåd
drefvos hun-nerna på flykten af 11,000 änglar, och
staden vardt räddad. Innevånarna begrofvo högtidligen
de dräpta jungfrurna på en särskild plats, som blef
ansedd så helig, att intet annat lik der fick jordas,
och på deras grafplats byggde de tillika en kyrka. –
Andra versioner af denna berättelse finnas. Så
t. ex. omtalar en engelsk legend, att 11,000 adliga
och 60,000 borgerliga jungfrur skulle föras från
England till Gallien för att der bortgiftas med
usurpatorn Maximus’ (383–388) soldater, men blefvo
stormdrifna och föllo i händerna på hunner och
pikter. Andra berättelser låta jungfrurna hafva lidit
martyrdöden redan under någon af kejsarna Maximinus
Thrax (235–238) eller Diocletianus och Maximianus
Herculius (285–305). – I sin ofvan anförda form kan
legenden om »den heliga U. och de 11,000 jungfrurna»
svårligen vara äldre än från 12:te årh. Anledning
till det naturligtvis öfverdrifvet höga talet 11,000
har man sökt förklara så, att här skulle föreligga
en felläsning af någon latinsk text, t. ex. att
bokstafven M i XI M Virgines blifvit tolkad som Millia
(d. v. s. 1,000) i st. f. Martyres.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
