- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
1635-1636

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utvandring ... - Utveckling innebär ett fortskridande från lägre lifsformer till högre sådana - Utvexling, mek. - Utvidgning, fys. - Utvikning, musikt. Se Modulation - Utvisning. Se Utlemning af förbrytare och Utländing - Utvängstorp, socken i Skaraborgs län - Utzschneider, Joseph von - Utö, socken i Stockholms län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kansas, Dakota, Nebraska, Pennsylvania,
Massachusetts och Utah (mormoner). 1880 utgjorde
skandinavernas procent af Unionens i utlandet födda
befolkning 6,59. Enligt hemorts- l. gåfvelagen
af 1862 får nybyggaren en »qvartsection» (160
acres =130 tunnland) eller ett mindre stycke
regerings- l. kongressland för intet (endast
mot erläggande af 14–18 doll. i uppmätnings-
och registreringskostnad). Dessförinnan medgaf
förköpslagen af 1841 nybyggaren att köpa 1
qvartsection för ytterst billigt pris (1,25–2,50
doll. för acren). Enligt denna ännu gällande lag
kan odlaren redan efter ett år blifva egare till
jordstycket, men enligt hemortslagen får han evärdlig
eganderätt till hemmanet, först när han kan styrka,
att han odlat och bebott det i minst fem år. Den,
som i vissa trädlösa trakter planterar ett visst antal
träd, erhåller efter åtta år fastebref på 1/4 section
sådan skog. Emellertid beräknas det, att minst 2,000
kr. åtgå för äfven den anspråkslösaste bosättning
åt en liten nybyggarefamilj. Förenta staterna hyste
1881 omkr. 30,000 sjelfegande svenska bönder. På
senaste tiden har man der börjat sätta en damm för
invandringen och ser ej längre med så blida ögon
främlingens naturalisation. 1882 förbjöds invandring
af kinesiska arbetare för en tid af tio år. En d. 3
Mars 1891 af Kongressen antagen lag föreskrifver,
att endast sådana immigranter få mottagas, hvilka
äro vid sina sinnens fulla bruk och fria från
vämjelig eller farlig smittsam sjukdom, sjelfva
betalt sin öfverresa, medhafva något penningmedel,
ej på förhand förbundit sig till något arbete och
ej öfverbevisats om brott samt ej äro polygamister
(mormoner); de öfrige skickas tillbaka. Invandrare,
som ligger det allmänna till last, skall inom år
och dag återsändas till sitt land. Arbetsgifvare och
ångbåtsbolagen förbjudas annonsera så, att de direkt
uppmuntra invandringen. Denna lag tillämpas strängt
och torde med tiden aflösas af mer försvårande
påbud. Deri ligger en ytterligare maning för
moderlanden att söka med naturliga, tvångsfria
medel binda vid sig de kraftiga folkelement, som
utvandringen bortför. Detta kan endast ske genom att
bjuda dem någorlunda jämngoda existensvilkor med dem
de annanstädes kunna vinna. Ju mer derför tillfällena
till lönande arbete ökas genom stegrad företagsamhet,
den odlingsbara jordens område vidgas och möjlighet
beredes den ringe att förvärfva egen mark, ju mera
klass-skilnaden utjämnas, grofarbetet tillbörligen
hedras, skattebördorna fördelas rättvist och onödiga
inskränkningar i den religiösa friheten borttagas,
i samma mån skall ock utvandringen aftaga. Särskildt
Sverige eger i sina hittills obegagnade rika
naturtillgångar och ouppodlade landsträckor märkliga
förutsättningar för att kunna inom sina egna gränser
»skapa ett Amerika» för dem bland rikets befolkning,
som finna det för trångt i sjelfva hembygden. – Jfr
G. Sundbärg: »Bidrag till utvandringsfrågan, från
befolkningsstatistisk synpunkt» (med 78 tabeller;
i Upsala universitets årsskrift för 1884 och 1885),
V. E. Svedelius: »Studier i Sveriges statskunskap»
(1875), K. Wicksell: »Om
utvandringen» (1882), och E. Beckman: »Amerikanska
studier» (1883).

Utveckling innebär ett fortskridande från lägre
lifsformer till högre sådana, från det enkla och
homogena till det sammansatta och heterogena, i
mångfald utpräglade, från det obestämda till det
bestämda och individualiserade. All utveckling, på
såväl naturens som andens område, förutsätter, att
midt under formernas småningom skeende förändring
sjelfva väsendet förblifver, att alla moment af en
organisk grupp äro solidariska och komplettera
hvarandra samt att de på hvarandra följande
momenten, t. o. m. der de kontrastera, förråda en
inre egendomlighet, som förenar och frambringar
dem alla. Inom fysiologien betecknar utveckling
ett lefvande väsendes formlösa äggs eller frös
gradvis försiggående utbildning till bestämdare
skapnad och organisering samt till sjelfständigt,
individuelt lif. Utvecklingsläran l. evolutionsläran
är en benämning på den med darwinismen (se
d. o.) öfverensstämmande verldsuppfattningen, derför
att denna, i motsats till skapelseläran, antager, att
verldens utveckling försiggått gradvis och småningom
under långa tidsrymder. Jfr Spencer, sp. 223–224.

Utvexling, mek., en benämning, som ofta nyttjas i
st. f. transmission (se d. o.), t. ex. hjulutvexling,
remutvexling o. s. v.

Utvidgning, fys. Se Dilatation. – Latent
utvidgningsvärme
kallas den värmemängd, som
åtgår för att hos vigtsenheten af en kropp vid
konstant temperatur öka volymen med enhetsvolymen.
R. R.

Utvikning, musikt. Se Modulation.

Utvisning. Se Utlemning af förbrytare och Utländing.

Utvängstorp, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, Slättängs tingslag. Areal 2,940 har. 407
innev. (1890). Annex till Sandhem, Skara stift,
Redvägs kontrakt.

Utzschneider, Joseph von, bajersk tekniker och
finansman, f. 1763, gjorde sig högt förtjent om
den bajerska industrien, särskildt saltverken. Han
lemnade statens tjenst 1814 och var 1818–21 förste
borgmästare i München. Död 1840. I förening med
Reichenbach och Liebherr grundade han 1804 ett
mekanisk-optiskt institut i München och 1809 ett
dylikt i Benediktbeuren, hvars mekaniska afdelning
sedan öfvertogs af Reichenbach, under det U. och
Fraunhofer (sedermera Merz och Mahler) förestodo den
verldsberömda optiska afdelningen.

Utö, socken i Stockholms län, Sotholms härad,
bestående af ön med samma namn, omkr. 13
km. s. ö. om Södertörn. Areal 4,412 har. 377
innev. (1890). Kapell till Österhaninge, Strengnäs
stift, Södertörns kontrakt. – I nordöstra delen af
ön ligga Utö jernmalmsgrufvor, hvilka bearbetats
sedan förra hälften af 1600-talet, men nu äro
nedlagda. Malmfyndigheten, en ej särdeles rik
svartmalm, som stryker n. ö.–s. v., är öppnad genom
flere mycket stora anbrott från dagen. Grufvornas
största djup var år 1873 omkr. 214 m. Malmen bröts
hufvudsakligen för export på Finland. Utö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0824.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free