Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Wachtmeister, sedan 1808 Trolle-Wachtmeister, Karl Axel - 9. Wachtmeister, Klas Adam - 10. Wachtmeister, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gånger hos riksdrotset. Angående sättet för
regeringsformens antagande af ständerna yrkade
riksdrotset och Adlersparre, att hertigen, sedan
ständerna förklarat Gustaf IV Adolf och hans ätt
förlustiga kronan, skulle på grund af arfsrätt
utropas till konung samt, till afhjelpande af
bristerna i 1772 års regeringsform och i förenings-
och säkerhetsakten, för ständerna föreslå – till ett
enkelt antagande eller afslag – den regeringsform,
som han ansåg lämpligast. Denna regeringsform,
utarbetad af Anders af Håkansson, var godkänd af
konstitutionskomitén. Ehuru denna riksdrotsets plan
gillades af hertigen, kom den dock ej att utföras,
ty »riddarhusets majoritet ville ha konstitution
först och kung sedan».
Då statsrådet bildades 1809, utnämndes W., den
siste »Svea rikets drots», d. 9 Juni till dess
förste justitiestatsminister. Hans sjuklighet
nödgade honom likväl snart att begära afsked, men
detta vägrades honom, ehuru han icke kunde sköta
sitt ämbete. Han afled på Trolle-Ljungby d. 5 April
1810. W. var icke i egentlig mening en initiativets
och reformernas man. Hans styrka och förtjenster
lågo deruti att han vakade öfver och ifrade för att
lag och rätt samt hushållning med statens medel
skulle iakttagas. Hans rättskänsla var stark, så
ock hans sjelfständighet, hvilken i icke ringa grad
hade sitt stöd i en stor förmögenhet. Det är under
sådana förhållanden naturligt, att han hos sina
samtida åtnjöt allmän aktning. – W:s äldre broder,
Hans Fredrik, född d. 13 Okt. 1752, död d. 15
Febr. 1807 såsom f. d. konteramiral, deltog på den
engelska flottan i nord-amerikanska frihetskriget
och såsom skeppsbefälhafvare i Gustaf III:s ryska
krig. Dennes son Hans (f. 1793, d. 1827) var 1823–27
landshöfding i Blekinge län, ett ämbete, som bekläddes
1867–83 äfven af hans son, Hans, född (postum) d. 23
Febr. 1828, primus vid filos. doktorspromotionen
i Upsala 1848, jur. kand. 1850, författare till
bl. a. Turistminnen. Dagboksanteckningar under resor
i Egypten, Algier, Spanien, Canariska öarna, Madeira
m. m. (1885) och Vägvisare för turister. Handledning
vid uppgörande af resplaner (1891).
A.H-ld.
9. Wachtmeister, Klas Adam, grefve, amiral,
den föregåendes broder, född d. 14 Okt. 1755 i
Karlskrona, intogs 1768 vid kadettkåren derstädes
och blef 1770 fänrik vid arméns flotta, der han,
som under åren 1776–83 var i fransk sjötjenst och
i slaget vid Ouessant d. 27 Juli 1778 sårades, 1779
utnämndes till öfverstelöjtnant. Han blef öfverste i
armén 1782 och konteramiral 1788. I slaget vid Högland
s. å. värjde han sig tappert, ehuru hans skepp, »Prins
Gustaf», hade att uthärda striden med 3 fientliga
linieskepp och en fregatt, men måste till slut stryka
flagg. W. blef generaladjutant 1789, återkom 1790 ur
fångenskapen och utnämndes till vice amiral 1793. Han
kommenderade tidtals de förenade svenska och danska
eskadrarna åren 1794 och 1795. Sistnämnda år vardt han
amiral, 1799 ordförande i komitén för örlogsflottans
ärenden och öfverkommendant i Karlskrona samt 1800
en af rikets herrar. 1801 fick W. såsom örlogsflottans
öfverbefälhafvare befallning att låta 7 linieskepp
och 3 fregatter utlöpa från Karlskrona en af de
första dagarna af April för att i Sundet förena
sig med danska flottan emot den engelska flotta,
som väntades skola hemsöka Östersjön för att
spränga den väpnade neutraliteten emellan Sverige,
Danmark och Ryssland. Men som engelska flottan redan
d. 19 Mars visade sig i Kattegatt, befallde Gustaf
IV Adolf d. 20 Mars amiral Palmqvist, som skulle
kommendera den utgående eskadern, att genast segla
till Öresund. W. fick befallning att ej »försumma
en enda minut hvarken natt eller dag» för att få ut
svenska flottan. Emellertid kunde engelska flottan
passera Sundet redan d. 30 Mars, emedan danske
kronprinsen afböjt Gustaf IV Adolfs anbud att på
svenska stranden uppkasta batterier. Sent på qvällen
s. d. skref konungen till W. med befallning att
genast låta flottan gå till Sundet för att deltaga
i det väntade slaget, och konungen lät underrätta
danske kronprinsen, att svenska flottan senast d. 2
April skulle vara utanför Köpenhamn. Flottan var
verkligen ock d. 1 April segelfärdig och hade kunnat
hinna fram för att deltaga i slaget utanför Köpenhamn
följande dag. Men W. och Palmqvist tyckas ej hafva
ansett flottans afsegling för rådlig (för hennes
uteblifvande skyllde de på vinden), och på det viset
fingo danskarna ensamma utkämpa det hedrande, men
olyckliga slaget d. 2 April. W. gjorde sig således
onekligen skyldig till olydnad mot Gustaf IV Adolfs
order; men både den svenska och den danska regeringen
felade än mera, emedan de togo för afgjordt, att
engelska flottan ej kunde ankomma till Sundet så
tidigt på året, som hon verkligen gjorde. Hvilka
motiven för W:s handlingssätt än må hafva varit, måste
han dock blifva syndabocken för Gustaf IV Adolfs och
danske kronprinsens felsteg. Krigsrätten dömde honom
förlustig hans ämbeten 1801. Han återfick emellertid
gencraladjutantskapet och amiralsvärdigheten 1802,
men begärde och fick afsked 1803. W. invigdes
ganska tidigt i planerna på Gustaf IV Adolfs
afsättning, och d. 11 Febr. 1809 förberedde han,
på Skjöldebrands uppdrag, sin broder riksdrotset
på en revolution. Denne afböjde detta likasom ett
föregående revolutionsförslag, icke minst derför att
han fick ringa tankar om Skjöldebrands försigtighet,
då han kunnat gifva ett sådant förtroende åt »en så
litet tystlåten person som W.». W. utnämndes 1810
till öfverbefälhafvare på Gotland. Han afled d. 26
Juni 1828 på sin egendom Södertuna i Södermanland.
A. H-ld.
10. Wachtmeister, Gustaf, grefve, general, den
föregåendes broder, född i Karlskrona d. 25 Juli
1757, tjenade först vid Kronobergs regemente,
men blef 1776 löjtnant vid Konungens värfvade
regemente. 1778–79 tjenade han i preussiska hären
såsom löjtnant och kapten vid grefve J. L. Hårds
regemente under det s. k. bajerska tronföljdskriget,
och den duglighet han dervid lade i dagen beredde
honom hastig befordran här hemma: 1780 utnämndes
han till major i armén och öfveradjutant, 1781 till
öfverstelöjtnant vid Dalregementet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
