- Project Runeberg -  Nordisk familjebok /
1800-talsutgåvan. 17. V - Väring
(1893) Tema: Reference
Titel och innehåll | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Idun med vishetens äpplen
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

INNEHÅLLANDE
UPPLYSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR OM MÄRKVÄRDIGA
NAMN, FÖREMÅL OCH BEGREPP

Sjuttonde bandet
V - Väring

Stockholm
Expeditionen af Nordisk familjebok

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1893

Förord till den elektroniska upplagan

Detta är sjuttonde bandet av 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok (se detta ord).

Det här bandet utgavs 1893.

För en allmän introduktion till verket, se Projekt Runebergs inledning till Nordisk familjebok.

The above contents can be inspected in scanned images: Titelsida, Titelbladets baksida
Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titel och innehåll - Titelsida, Titelbladets baksida
Redaktörer. I detta band förekomma signerade artiklar af nedan nämnde författare - iii, iv

V


V är den tjuguandra bokstafven i det vanliga, europeisk-latinska alfabetet - 1-2, 3-4
V. 1. Romerska och latinska taltecken, namn, inskrifter m. m. - 3-4, 5-6
V. 2. Engelska (nord-amerikanska) förkortningar - 5-6
V. 3. Musikaliska termer - 5-6
V. 4. Kemiska tecken - 5-6
Waadt, tysk benämning på schweiziska kantonen Vaud (se d. o.) - 5-6
Waag, Magyar. Vág, biflod från v. till Donau i Ungern - 5-6
Waage, Peter - 5-6
Waagen, Gustav Friedrich - 5-6
Vaagevand, en af Otta bildad, 40 km. lång insjö i Ottadalen, norra Gudbrandsdalen, Norge - 5-6
Vaagö. Se Lofoten - 7-8
Waal, Rhens södra mynningsarm. Se Rhen - 7-8
Waaranen, Johan Esaias - 7-8
Va banque, stundom va la banque, Fr., i hasardspel: »det gäller banken», hela spelbanken må gå i ett drag - 7-8
Wabash, biflod till Ohio i Nord-Amerikas Förenta stater - 7-8
Vaberget, ett 5 km. v. om Karlsborgs fästning beläget berg - 7-8
Vacat, Lat., är tom, är obesatt - 7-8
Vaccaro, Andrea - 7-8
Vaccin, vaccinämne, ympämne (virus vaccium), med. 1. I inskränkt bemärkelse det virus (gift), hvars inympande hos menniskan medför oemottaglighet (immunitet) för smittkoppor - 7-8
Vaccin. 2. Ordet vaccin nyttjas numera äfven i en allmännare betydelse för att beteckna ett virus, hvars inympning hos djur eller menniskor medför oemottaglighet för en viss infektionssjukdom - 7-8, 9-10
Vaccination, med. - 9-10
Vaccinieæ, Vacciniaceæ, bot. - 9-10
Vaccinium L., bot. - 9-10, 11-12
Wace, engelsk-normandisk trouvère på 1100-talet - 11-12
Wach, Karl Wilhelm - 11-12, 13-14
Wachau, by 6 km. s. ö. om Leipzig - 13-14
Wachenhusen, Hans - 13-14
Vacherot, Étienne - 13-14
Wachler, Johann Friedrich Ludwig - 13-14
Wachschlager, Georg - 13-14, 15-16
Wachsmuth. 1. Ernst Wilhelm Gottlieb W. - 15-16
Wachsmuth. 2. Kurt W. - 15-16
Wacht am Rhein (Die w. a. Rh.), »Vakten vid Rhen», tysk folksång - 15-16
Wachtel, Theodor Johann Georg - 15-16
Wachtmeister, vaktmästare, vid de stående trupper, som i Tyskland uppsattes mot slutet af medeltiden - 15-16
Wachtmeister, svensk adlig ätt - 15-16
1. Wachtmeister, Hans - 15-16
2. Wachtmeister, Hans - 15-16, 17-18
3. Wachtmeister, Hans - 17-18, 19-20
4. Wachtmeister, Axel - 19-20, 21-22
5. Wachtmeister, Karl Hans - 21-22
6. Wachtmeister, Karl Hans - 21-22
7. Wachtmeister, Karl Adam - 21-22
8. Wachtmeister, sedan 1808 Trolle-Wachtmeister, Karl Axel - 21-22, 23-24, 25-26
9. Wachtmeister, Klas Adam - 25-26
10. Wachtmeister, Gustaf - 25-26, 27-28, 29-30
11. Wachtmeister, efter sin faders död (1810) Trolle-W., Hans Gabriel - 29-30
12. Wachtmeister, Karl - 29-30
Vacka (T. wacke), petrogr., en förr, i synnerhet vid de tyska bergverken, begagnad benämning på bergarter af mycket olika sammansättning - 29-30, 31-32
Wackenroder, Wilhelm Heinrich - 31-32
Wackerbart, August Christoph - 31-32
Wackernagel. 1. Philipp W. - 31-32
Wackernagel. 2. Karl Heinrich Wilhelm W. - 31-32
Vacklaren (Trevelyans vacklare). Se Termofon - 31-32
Wacklin, Sara Elisabet - 31-32
Vacquerie, Auguste Edmond - 31-32
Vács, T. Waitzen, stad i ungerska komitatet Pest-Pilis-Solt-Kis-Kun - 31-32
Wácslaw. Se Wenzel - 31-32
Vacuum, Lat., tomrum, fys., kallas ett rum, i hvilket ingen kropp befinner sig - 33-34
Vacuumbroms. Se Broms - 33-34
Vacuummeter, fys., instrument för uppmätning af tryck, lägre än atmosfertrycket - 33-34
Vacuumventil. Se Luftventil - 33-34
Vad, socken i Skaraborgs län - 33-34
Vad och vadbenet, anat. Se Lägg 1. - Om kramp i vaden (vadkramp, sendrag) se Muskelsjukdomar - 33-34
Vad, jur., i allmänhet det rättsmedel, hvarigenom i tvistemål sökes ändring hos hofrätten i underrätts hufvudsakliga utslag - 33-34
Vad (T. wad). Se Bruna färger - 33-34
Vad (fiskeredskap). Se Not och Påsenot - 33-34
Vada, socken i Stockholms län - 33-34
Wadai, en af de mäktigaste staterna i Sudan, Afrika - 33-34, 35-36
Vadan. Se Aderer - 35-36
Vadare, zool. Se Grallatores - 35-36
Vadbenet. Se Lägg 1 - 35-36
Vadd (T. watte, af Fr. ouate, antagl. ett diminutiv af Fornfr. oue, gås), med limvatten och alun beredda, sammanhängande stycken af bomull - 35-36
Vadda, en folkstam. Se Beda - 35-36
Vadder, Lodewyk de - 35-36
Waddington. 1. Charles Tzaunt W. - 35-36
Waddington. 2. William Henry W. - 35-36
Vadé, Jean Joseph - 35-36
Wade, Benjamin Franklin - 35-36
Vadebevis. Se Vad - 37-38
Wadelai, by i östra Sudan - 37-38
Vademecum (Lat., »gå med mig!»), stundlig hjelpreda - 37-38
Vadensjö, socken i Malmöhus län - 37-38
Vade retro me, satana!, Lat., »gå bort ur min åsyn, satan!» - 37-38
Vadetid, jur., tid, inom hvilken vad skall erläggas. Jfr Vad - 37-38
Vadfot. Se Foglar, sp. 1538 - 37-38
Vaðgelmir, Nord. mytol., kallas i Eddan en underjordisk flod - 37-38
Vadhjul. Se Vattenhjul - 37-38
Wâdi, Arab., flod, floddal - 37-38
Vadlanus, Joachim. Se Watt, J. von - 37-38
Wâdi-Halfa, hufvudstad i Egyptens sydligaste län (mudirijje) - 37-38
Vadmal (Isl. vað-mál, af váð, tygstycke, kläde, våd, och mál, mått; på Island var näml. vadmal den förnämsta värdemätaren, innan guld- och silfvermynten kommo i bruk), ett slags groft, hemväfdt ylletyg - 37-38
Wadman, Johan Anders - 37-38, 39-40
Vadsbo, härad i Skaraborgs län - 39-40
Vadsbo, Norra. Se Norra Vadsbo - 39-40
Vadsbo, Södra. Se Södra Vadsbo - 39-40
Vadsbro, socken i Södermanlands län - 39-40
Wadsiær, Kristian Frederik - 39-40
Vadstena, stapelstad i Östergötland - 39-40, 41-42
Vadstena adliga jungfrustift. Vid 1734 års riksdag väcktes af frih. C. V. Cederhielm förslag om inrättande af ett adligt jungfrukloster - 41-42
Vadstena artiklar kallas en öfverenskommelse af d. 13 Febr. 1587 - 41-42, 43-44
Vadstena kloster (Lat. Monasterium sanctarum Mariæ Virginis et Brigidæ in Vatzstena) - 43-44, 45-46, 47-48
Vadstena krigsmanshuskassa. Se Krigsmanshuskassan - 47-48
Vadstena slott. Traditionen förmäler, att under medeltiden låg i trakten af AVadstena ett slott, Susenborg - 47-48, 49-50
1. Wadström, Karl Bernhard - 49-50
2. Wadström, Karl Gustaf - 49-50
3. Wadström, Karl Bernhard Filonegros - 49-50, 51-52
Vadsö, stad i Finmarkens amt, Norge - 51-52
Vaduz, hufvudstad i furstendömet Liechtenstein - 51-52
Wæchter. Se Wächter - 51-52
Wael, Cornelis de - 51-52
Vænius. Se Veen - 51-52
Wærn, en ifrån Norge härstammande slägt - 51-52
1. Wærn, Karl Fredrik - 51-52
2. Wærn, Karl Fredrik - 51-52, 53-54
3. Wærn, Jonas - 53-54
Værö, det ytterst belägna pastoratet i Lofoten, Norge - 53-54
Væ victis!, Lat., ve de besegrade! - 53-54
Vaftrudne (Isl. Vafþrúðnir), Nord. mytol., en jätte - 53-54
Vafuðr, Nord. mytol., ett af Odens många binamn - 53-54
Vag (Lat. vagus, egentl. ostadig, kringströfvande), obestämd, sväfvande - 53-54
Vaga, Perino (Pierino) del, egentl. Piero Buonaccorsi - 53-54
Vagabond, Fr., landsstrykare, lösdrifvare. Se Försvarslös - 53-54
Vagabundæ, zool., är en grupp bland de med 2 lungor försedda spindlarna - 55-56
Vaganter kallades redan i den äldre kyrkorätten sådana ordinerade andlige, som ej innehade något bestämdt kyrkligt ämbete eller fast plats - 55-56
Vagel, en inflammationsprocess - 55-56
Wagenaar, Jan - 55-56
Wagenbaur, Max Joseph - 55-56
Wagener, Friedrich Wilhelm Hermann - 55-56
Waggon. Se Vagong - 55-56
Waghäusel, by i badiska kretsen Karlsruhe - 55-56
Vagina (v. uteri), anat., moderslidan, utförskanalen för lifmodern - 55-56
Vaginal, slidformig; som har afseende på moderslidan - 55-56
Vaginata, paleont., en grupp af slägtet Orthoceras - 55-56
Vaginitis. Se Underlifslidanden - 55-56
Wagmüller, Michael - 55-56, 57-58
Vagn Aagesön, dansk viking - 57-58
Vagnborg. Se Läger - 57-58
Vagnen (Karlavagnen). Se Björn, astron. - 57-58
Wagner, tyska konstnärer. 1. Hans W., äldre, oriktigt namn för målaren Hans von Kulmbach - 57-58
Wagner. 2. Maria Dorothea W. - 57-58
Wagner. 3. Johann Martin W. - 57-58
Wagner. 4. Friedrich W. - 57-58
Wagner. 5. Ferdinand W. - 57-58, 59-60
Wagner. 6. Anton Paul W. - 59-60
Wagner. 7. Heinrich W. - 59-60
Wagner. 8. Alexander W. - 59-60
Wagner. 1. Heinrich Leopold W. - 59-60
Wagner. 2. Johann Ernst W. - 59-60
Wagner, Johann Jakob - 59-60
Wagner. 1. Rudolf W. - 59-60
Wagner. 2. Adolf Heinrich Gotthilf W. - 59-60, 61-62
Wagner. 3. Hermann W. - 61-62
Wagner. 4. Moritz Friedrich W. - 61-62
1. Wagner, Wilhelm Richard - 61-62, 63-64, 65-66
2. Wagner, Johanna - 65-66
Wagner, Rudolf Johannes von - 65-66, 67-68
Wagner, Ernst Leberecht - 67-68
Wagner, Richard Julius - 67-68
Wagners hammare l. Neefs hammare, fys., namn på den s. k. magnetiska hammaren. Se Hammare 2 - 67-68
Vagnhärad, socken i Södermanlands län - 67-68
Vagnmästare, krigsv., kallas sedan gammalt i Sverige den officer, som i en högre stab har befälet öfver trängen - 67-68
Vagnsbro, härad i Vestmanlands län - 67-68
Vagnsöarna. Se Kastellholmen - 67-68
Vagong, försvenskad form för Eng. waggon, jernvägspassagerarevagn - 67-68
Wagram l. Deutsch-Wagram, by i Österrike - 67-68
Wagrien, fordom namn på östra delen af Holstein - 67-68
Vagus (nervus vagus). Se Lungmagnerven - 67-68
Vahhabiter (Arab. wahhabi, »vahhabit»), en muhammedansk reformert sekt i Arabien - 67-68, 69-70
Wahl, Johan Salomon - 69-70
Vahl. 1. Martin V. - 69-70
Vahl. 2. Jens V. - 69-70, 71-72
Vahl. 3. Johannes V. - 71-72
Wahl, O. de. Se De Wahl - 71-72
1. Wahlberg, Peter Fredrik - 71-72
2. Wahlberg, Johan August - 71-72, 73-74
Wahlberg, Herman Alfred Leonard - 73-74
Wahlberg, Karl Ferdinand Immanuel - 73-74, 75-76
Wahlbergella Fr., fjällklint, bot. - 75-76
Wahlbergson (urspr. Wahlberg), Erik - 75-76
1. Wahlbom, Johan Gustaf - 75-76
2. Wahlbom, Johan Vilhelm Karl - 75-76, 77-78, 79-80
Vahlen, Johannes - 79-80
Wahlenberg, Georg (Göran) - 79-80, 81-82
Wahlenberg, Anna Maria Lovisa - 81-82
Wahlgren, Fredrik August - 81-82
Wahlin, Olof Fredrik - 81-82
Vahlodea Fr., fjälltåtel, bot., ett lågväxt, glatt och mjukt, i fjälltrakter växande gräs - 81-82
Wahlqvist, Ehrnfried - 81-82, 83-84
Wahlstatt, by i preussiska prov. Schlesien - 83-84
Wahlström, Jonas Gustaf - 83-84
Wahren, Adolf Vilhelm - 83-84
Wahrendorff, Martin von - 83-84
Wahrmund, Adolf - 83-84, 85-86
Vahu, Se Haju - 85-86
Waiblingen, fordom befäst stad i Würtembergska Neckarkransen - 85-86
Waiblinger, Wilhelm Friedrich - 85-86
Vaigatj (Samojed. Chaju-dej-ja), ö i Norra ishafvet, tillhörig ryska guvern. Archangelsk - 85-86
Waigeu, ö n. v. om Nya Guinea - 85-86
Vaillant, Walleraut - 85-86
Vaillant. 1. Jean Foy V. - 85-86
Vaillant. 2. Sébastien V. - 85-86
Vaillant, Jean Baptiste Philibert - 85-86
Waini. Se Guainia - 85-86
Vaisja. Se Indien, sp. 532-533 och 545 - 85-86
Vaitupu-öarna. Se Ellice-öarna - 85-86
Waitz, Georg - 85-86, 87-88
Waitz, Theodor - 87-88
Waitzen. Se Vács - 87-88
Vajgatj. Se Vaigatj - 87-88
Vaju, Ind. mytol. Se Mytologi, sp. 653 - 87-88
Vaka (D. vage, antagl. slägt med Eng. to wave, röra sig vågformigt), sjöv., flyta, gunga på vågen - 87-88
Vakan. Se Tallbitslägtet och Talltrasten - 87-88
Vakans, Fr. vacance, tomrum; ledighet - 87-88
Vakant, ledig, obesatt, utan innehafvare (se föreg. art.) - 87-88
Vakare. Se Ankarboj och Vaka - 87-88
Wakefield, stad i engelska grefskapet York - 87-88, 89-90
Wakenstädt, by vid staden Gadebusch, Mecklenburg-Schwerin - 89-90
Vakf (plur. evkaf), Arab., kallas i muhammedanska land moskéernas och med dem förenade milda stiftelsers gods - 89-90
Vaksala. 1. Härad i Upsala län - 89-90
Vaksala. 2. Kontrakt i Upsala stift - 89-90
Vaksala. 3. Socken i Upsala län - 89-90
Vakt. 1. Krigsv., hvarje truppstyrka, som utsättes på en bestämd plats för att bevaka någonting - 89-90
Vakt. 2. Sjöv. Ombord å de flesta fartyg indelas dygnet till sjös i 6 »vakter» - 89-90
Vaktarrest. Se Arrest - 89-90
Vaktbricka. Se Ringkrage - 89-90
Vaktelkung, zool., stundom förekommande namn på gräs-skäran (se d. o.) - 89-90
Vaktelslägtet (Ortygion, Cuturnix), zool., ett slägte, tillhörande familjen rapphösfoglar (Perdicidæ) - 89-90, 91-92
Vaktgeld, sjöv., ett slags handpenning - 91-92
Vakthafvande, sjöv., hvar och en, som för tillfället har vakt - 91-92
Vaktmanskap. Se Vakt - 91-92
Vaktmästare, krigsv. Se Wachtmeister - 91-92
Vaktparad, i dagligt tal benämning på den vanligen af regementets spel företrädda truppafdelning, som afmarscherar till vakttjenstgöring i en garnisonsstad. Jfr Parad - 91-92
Vaktring l. vanl. skyddsring (Eng. guard-plate), fys. - 91-92
Vaktskepp, sjöv., ett å en redd eller i en hamn till ankars liggande äldre örlogsfartyg - 91-92
Vakttjenst. Se Vakt - 91-92
Vakuoler, histol., de i en cells protoplasma bildade håligheter, som äro fyllda med genomskinling cellsaft - 91-92, 93-94
Vakuum. Se Vacuum - 93-94
Val-, T. wahl (wal), Isl. valr, ett gammalnordiskt ord, som betyder »de på slagfältet fallne» - 93-94
Val, statsr. Sättet att genom val utdela offentliga uppdrag - 93-94, 95-96, 97-98, 99-100, 101-102
Val (N. voll, D. ol l. oel; antagl. af Isl. völr, genit. valar, käpp, ty fisken träddes upp på en käpp), 80 stycken (vid räkning af sill och strömming). Jfr Kast - 101-102
Vala, Isl. völva, betyder sierska - 101-102
Valack, kastrerad häst. Se Valak - 101-102
Valacker. Se Valaker - 101-102
Walafrid Strabo (»W. den skelögde»), tysk medeltidsteolog och latinskald - 101-102
Valais, T. Wallis, kanton i Schweiz - 101-102, 103-104
Valak (valack, vallack), kastreradt handjur af hästslägtet - 103-104
Valaker (valacker, volocher), ett af slaverna, antagligen med anslutning till germanskt språkbruk, nyttjadt namn såsom gemensam beteckning för latintalande stammar på Balkanhalfön - 103-104
Valakiet (Rum. Valahica), den sydligaste delen af konungariket Rumanien, förr furstendöme - 103-104, 105-106, 107-108
Valakiska språket. Se Rumanska språket - 107-108
Valamo, grekisk-ryskt kloster på en af öarna i en mindre, enstaka ögrupp i finska andelen af Ladoga - 107-108
Valangin, stad i schweiziska kant. Neuchatel - 107-108
Valans spådom. Se Vala - 107-108
Valaoritis (nygrek. namnform Balaorites), Aristotelis, nygrekisk skald, död 1879. Se Nygrekiska literaturen, sp. 1543 - 107-108
Valaskjálf, Válaskjálf, Nord. mytol., är enligt Grimnismál en gudaboning - 107-108
Valbarhet. Se Val - 107-108
Walberg, Karl Gustaf - 107-108
Walberg, Karl August - 107-108
Valbo. 1. Härad i Elfsborgs län - 107-108, 109-110
Valbo. 2. Socken i Gefleborgs län - 109-110
Valborg, Eng. och T. Walpurgis (-burgis), Walpurga (-burga), helgon - 109-110
Valborgsmässan. Se Valborg - 109-110
Valbo-Ryr. Se Ryr 3 - 109-110
Valboån. Se Dal och Qvistrumselfven - 109-110
Walburgis. Se Valborg - 109-110
Valby, by på Själland - 109-110
Walch, Johann - 109-110
Walcheren, den vestligaste och vigtigaste af öarna i nederländska prov. Zeeland - 109-110
Walchia Sternberg, bot. paleont., ett för de permiska aflagringarna karakteristiskt barrträdsslägte - 109-110
Valckenaer, Lodewijk Kaspar - 109-110
Walckenaer, Charles Athanase - 109-110, 111-112
Valckenborch, Lukas van - 111-112
Valckenburg, Theodor (Dirk) - 111-112
Walcker, Elias von - 111-112
Valcz, det polska namnet på preussiska staden Deutschkrone (se d. o.) - 111-112
Valdai, stad i ryska guvern. Novgorod - 111-112
Valdai-skogen (V.-höjden). Se Alauniska höjden - 111-112
Waldau, Max, skriftställarenamn för den tyske skalden Richard Georg Spiller von Hauenschild - 111-112
Waldburg, ett af grefvarnas af W. fordom riksomedelbara besittningar 1803 bildadt furstendöme i Schwaben - 111-112
Waldeck, furstendöme i nordvestra Tyskland - 111-112, 113-114
Waldeck, Georg Fredrik - 113-114, 115-116
Waldeck, Benedikt Franz Leo - 115-116
Waldeck-Rousseau, Pierre Marie - 115-116
Valdegamas. Se Donoso-Cortes - 115-116
Valdelvira. 1. Pedro de V. - 115-116
Valdelvira. 2. Andres de V. - 115-116
Valdemar, svensk konung - 115-116, 117-118
Valdemar, svensk prins - 117-118
Valdemar, danska konungar. 1. V. I den store - 117-118, 119-120
Valdemar. 2. V. II Seier - 119-120
Valdemar. 3. V. Atterdag - 119-120, 121-122
Valdemar, danska prinsar. 1. V. den unge - 121-122
Valdemar. 2. V., hertig af Sönderjylland - 121-122
Valdemar. 3. V., den föregåendes brorson, hertig af Sönderjylland - 121-122
Valdemar. 4. V., den föregåendes sonson, hertig af Sönderjylland - 121-122, 123-124
Valdemar. 5. V. Kristian, »grefve af Slesvig och Holstein» - 123-124
Valdemar. 6. V., född d. 27 Okt. 1858 - 123-124
Valdemar, markgrefve af Brandenburg - 123-124
Valdemar Kundsön, dansk konungason - 123-124
Valdemarsvik, köping inom Ringarums socken, Östergötland - 123-124
Waldenburg. 1. Stad i preussiska reg.-omr. Breslau (Schlesien) - 123-124
Waldenburg. 2. Stad i konungariket Sachsen, kretsen Zwickau - 123-124, 125-126
Waldenburg, Alfred von - 125-126
Valdenserna (Fr. Vaudois), ett religionssamfund som leder sitt namn från en rik borgare i Lyon - 125-126
Waldenström, Paul Peter - 125-126, 127-128, 129-130
Valdepeñas, stad i spanska prov. Ciudad-Real (Nya Kastilien) - 129-130
Waldersee, Alfred von - 129-130
Valdes, Juan de - 129-130
Valdes Leal, Don Juan de - 129-130
Val de Travers. Se Travers - 129-130
Waldeyer, Heinrich Wilhelm Gottfried - 129-130
Waldheim, stad i konungariket Sachsen - 129-130
Valdhorn, valthorn, T. waldhorn, d. v. s. »skogshorn», Ital. corno di caccia, »jagthorn». Se Horn, musikt. - 129-130
Valdieri, köping uti ital. prov. Cuneo - 129-130
Val di Poschiavo. Se Poschiavo - 129-130
Waldis, Burkhard - 129-130
Val d'Ispica. Se Modica - 129-130
Valdivia. 1. Provins i södra delen af sydamerikanska republiken Chile - 129-130
Valdivia. 2. Hufvudstad i nämnda prov. - 129-130, 131-132
Waldmüller, Ferdinand Georg - 131-132
Waldmüller, Robert, psevdonym för den tyske författaren Charles Edouard Duboc - 131-132
Waldorp, Antoine - 131-132
Valdres, fogderi i Kristians amt, Norge - 131-132
Valdshult, socken i Jönköpings län - 131-132
Waldstein (tsjechisk form för det tyska Waldenstein), böhmisk slägt - 131-132
Waldstätte, »Skogskantoner», kallas de i hjertat af Schweiz omkring Vierwaldstättersjön belägna kantonerna, Uri, Schwyz, Unterwalden och Luzern - 131-132
Val-d'Yèvre, en berömd fransk s. k. åkerbrukskoloni eller förbättringsanstalt för vanartiga gossar - 131-132, 133-134
Vale, valeas, Lat., lef väl! farväl! - Valete, faren väl! - 133-134
Vale, Nord. mytol. 1. En son af Oden och Rind - 133-134
Vale. 2. En son af Loke och Sigyn - 133-134
Valée, Sylvain Charles - 133-134
Valençay, stad i franska depart. Indre - 133-134
Valence, hufvudstad i franska depart. Drôme, fordom hufvudstad i landskapet Valentinois i Dauphiné - 133-134
Valencia. 1. Landskap i Spanien med titeln konungarike - 133-134, 135-136
Valencia. 2. Provins i östra Spanien - 135-136
Valencia. 3. Hufvudstad i ofvannämnda provins - 135-136
Valencia. 4. Hufvudstad i staten Carabobo i syd-amerik. republiken Venezuela - 135-136
Valencia, hertig af. Se Narvaëz - 135-136
Valenciennes, stad och stark fästning i franska depart. Nord, vid Ronelles förening med Schelde - 135-136
Valenciennes, Achille - 135-136
Valens (af Lat. valere, gälla, vara värd), kem., atomvärde. Se Atomicitet - 135-136
Valens, romersk kejsare - 135-136
Walensee, Walen- l. Wallenstädtersee, insjö i Schweiz - 135-136, 137-138
Valentia, ö på sydvästra kusten af Irland, grefskapet Kerry - 137-138
Valentin, fransk målare - 137-138
Valentin, Gabriel Gustav - 137-138
Valentin, Karl Fritiof - 137-138
Valentinelli, Giuseppe - 137-138
Valentinianus, romersk kejsare - 137-138, 139-140
Valentins dag (Eng. St Valentines day), d. 14 Februari, var redan under medeltiden i England och Skotland en bemärkelsedag - 139-140
Valentinus, gnostiker. Se Gnosticism, sp. 1323 - 139-140
Valentinus, namn på flere helgon - 139-140
Valentinus, påfve 827, i fyrtio dagar - 139-140
Valentinus, Basilius - 139-140
Valenza, stad uti italienska prov. Alessandria, på högra sidan af Po - 139-140
Valer. Se Valland - 139-140
Valera y Alcalá Galiano, Juan - 139-140, 141-142
Valeriana Tourn. (på tyska förvrängt till baldrian), vendelrot (-ört), vänderot (-ört), bot. - 141-142
Valerianeæ Fr., bot., en nat. familj af örtartade växter eller halfbuskar - 141-142
Valerianella Tourn., vårsallat, bot. - 141-142
Valeriansyra, baldriansyra, kem. - 141-142
Valerianus, Publius Licinius, romersk kejsare - 141-142, 143-144
Valerius. I. Namn på en af Roms äldsta patriciska ätter - 143-144
Valerius. I. 1. Publius V. Publicola (»folkvännen») - 143-144
Valerius. I. 2. Marcus V. Corvus - 143-144
Valerius. I. 3. Marcus V. Messala Corvinus. Se Messala Corvinus - 143-144
Valerius. II. Namn på andra framstående romare - 143-144
Valerius. II. 1. Cajus V. Flaccus. Se Flaccus - 143-144
Valerius. II. 2. V. Antias, annalförfattare - 143-144
Valerius. II. 3. V. Cato - 143-144
Valerius. II. 4. V. Maximus - 143-144
Valerius. II. 5. V. Asiaticus - 143-144
Valerius. II. 6. Marcus V. Probus, språkforskare, se Probus 1 - 143-144
Valerius, Johan David - 143-144, 145-146, 147-148
Wales, fordom sjelfständigt, nu med konungariket England förenadt furstendöme - 147-148, 149-150
Walesiska språket. Se Wälska språket och literaturen - 149-150
Valesius. Se Valois, Henri de - 149-150
Valet (af Lat. valete, faren väl!), farväl, afsked (föråldr.) - 149-150
Valet-de-chambre, Fr., kammartjenare - 149-150
Valete. Se Vale och Valet - 149-150
Valetta (La Valetta), hufvudstad på ön Malta - 149-150
Walewski, Alexandra Florian Joseph Colonna - 149-150
Valfader, Nord. mytol., d. v. s. de i strid fallnes fader, är en benämning på Oden - 149-150
Walfisch bay, vik af Atlantiska hafvet på Syd-Afrikas vestkust - 149-150
Valfrihet, filos., förmåga af val emellan olika möjliga bestämningsgrunder - 149-150
Valfrändskap (T. wahlverwandtschaft), frändskap, kemisk kraft, affinitet - 149-150
Valgius Rufus, Cajus, romersk grammatiker och skald, konsul år 12 f. Kr. - 149-150
Valhall (Isl. Valhöll), Nord. mytol., den förnämsta och präktigaste hallen i Åsgård - 149-150
Walhalla, en 1830-42 uppförd storartad marmorbyggnad på en höjd vid Donau - 149-150, 151-152
Vâli. Se Kediv och Turkiet, sp. 989 - 151-152
Walid, kalifer. Se Kalif, sp. 55 - 151-152
Validé-sultan (Turk., af Arab. ualida, »hon, som har födt till verlden»), benämning på den regerande sultanens moder - 151-152
Valiesar. Se Vallisaari - 151-152
Walin, Daniel Rudolf - 151-152
Valk, byggnadsk. Se Torus - 151-152
Valkapitulation, en i vissa kapitel gjord sammanfattning af de styresregler, till hvilkas iakttagande den, som i ett valrike valdes till herskare, förpligtade sig mot dem, som valt honom - 151-152
Valkeala, imperialt pastorat af 2:dra kl., Lappvesi domsaga och härad, Viborgs län, Finland - 151-152
Valkebo, härad i Östergötlands län - 151-152
Valkenaer. Se Valckenaer - 151-152
Valkenburg. Se Valckenborch och Valckenburg - 151-152
Valkendorff, dansk adlig slägt - 151-152
Valkendorff. 1. Erik V., norsk ärkebiskop - 151-152, 153-154
Valkendorff. 2. Kristofer V. - 153-154
Walker, stad i engelska grefskapet Northumberland - 153-154
Walker. 1. Robert W. - 153-154
Walker. 2. Frederick W. - 153-154
Walker. 1. Amasa W. - 153-154
Walker. 2. Francis Amasa W. - 153-154
Walker, John - 153-154
Walker, William - 153-154, 155-156
Valkert, Werner van - 155-156
Valkiala. Se Valkeala - 155-156
Valkjärvi, imperielt pastorat af 3:dje kl., Äyräpää domsaga och härad, Viborgs län, Finland - 155-156
Valklera. Se Lera - 155-156
Valkning. Se Kläde - 155-156
Valknut, en i form af en liggande 8 eller vanligen mer konstigt slingad knut - 155-156
Valkrets, område, hvars röstberättigade innevånare gemensamt medelst omröstning utse en eller flere representanter - 155-156
Valkyrjor, Nord. mytol., Odens af öfverjordisk skönhet strålande tjenarinnor - 155-156
Vall. 1. Landtbr., gräsbevuxen mark, betesmark. Se Gräsvallar - 155-156
Vall. 2. Befästningsk., bröstvärn af jord - 155-156
Vall. 3. Sjöv., en bland äldre sjömän använd benämning på en tämligen brant kust eller strand - 155-156
Vall, socken i Gotlands län, Södra häradet - 155-156
Wall, Axel Rudolf Maurits - 155-156
Valla. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län - 155-156
Valla. 2. Tingslag i Skaraborgs län. Se under Vadsbo härad - 155-156
Valla, Lorenzo (Laurentius) - 155-156
Wallace, William - 157-158
Wallace, William Vincent - 157-158
Wallace, Alfred Russel - 157-158, 159-160
Wallace, Mackenzie - 159-160
Vallack. Se Valak - 159-160
Wallack. 1. James William W. - 159-160
Wallack. 2. John Lester W. - 159-160
Valladolid. 1. Provins i Spanien, Gamla Kastilien - 159-160
Valladolid. 2. Hufvudstad i nämnda provins - 159-160
Valladolid. 3. Se Morelia - 159-160
Valland är i den fornsvenska och i synnerhet i den fornisländska literaturen namn på hvarje land, som bebos af »valer», d. v. s. ursprungligen »walesare», sedan kelter i allmänhet - 159-160
1. Wallander, Josef Vilhelm - 159-160, 161-162
2. Wallander, Alf - 161-162, 163-164
Wallasey, stad i engelska grefskapet Chester - 163-164
Vallauri, Tommaso - 163-164
Wallawalla, stad i nord-amerikanska staten Washington - 163-164
Vallby. 1. Socken i Kristianstads län - 163-164
Vallby. 2. Socken i Södermanlands län - 163-164
Vallby. 3. Socken i Upsala län - 163-164
Vallbössa. Se Vallgevär - 163-164
Vallda, socken i Hallands län - 163-164
1. Walldén, Jonas Adolf - 163-164
2. Walldén, John Vilhelm Elis - 163-164
Valle, härad i Skaraborgs län - 163-164
Valle, Pietro della - 163-164, 165-166
Valleberga, socken i Kristianstads län - 165-166
Vallée, de La. Se La Vallée - 165-166
Vallée des Dappes. Se Dappenthal - 165-166
Valleen, Karl Johan - 165-166
Vallejo, stad i nord-amerikanska staten Kalifornien, vid S. Francisco-vikens nordligaste del - 165-166
Vallen, gods i Voxtorps socken, Hallands län - 165-166
Wallén, Gustaf Theodor - 165-166, 167-168
1. Wallenberg, Jakob - 167-168
2. Wallenberg, Markus - 167-168, 169-170
3. Wallenberg, André Oskar - 169-170, 171-172
Wallenberg, Jakob - 171-172
Wallengren, Hans Daniel Johan - 171-172
Wallenius, Gabriel - 171-172
1. Wallenius, Johan - 171-172
2. Wallenius, Martin Johan - 171-172, 173-174
3. Wallenius, Johan Fredrik - 173-174
Wallenstedt, Lars - 173-174, 175-176
1. Wallensteen, Nils Fredrik - 175-176
2. Wallensteen, Vilhelmina Charlotta, född Gelhaar - 175-176
Wallenstein l. Waldstein, Albrecht Wenzel Eusebius von, hertig af Friedland, hertig af Mecklenburg - 175-176, 177-178, 179-180
Wallenstråle, Martin Georg - 179-180, 181-182
Wallenstädtersee. Se Walensee - 181-182
Vallentuna. 1. Härad i Stockholms län - 181-182
Vallentuna. 2. Socken i Stockholms län - 181-182
Waller, Edmund - 181-182
Waller, Erik - 181-182
Walleriit, miner., en sällsynt förening af svafvelkoppar, svafveljern, talkjord, jernoxid och vatten - 181-182
Wallerius, en gammal öländsk slägt - 181-182
1. Wallerius, Daniel Larsson (stundom kallad Wallerman; se ofvan) - 181-182
2. Wallerius, Nils - 181-182, 183-184
3. Wallerius, Johan Gottschalk - 183-184
1. Vallerius, Harald - 183-184
2. Vallerius, Johannes - 185-186
Wallerman. Se Wallerius - 185-186
Vallerstad, socken i Östergötlands län - 185-186
Vallès, Jules Louis Joseph - 185-186
Vallfärd, vallfart (T. wallfahrt, af Medelhögt. wallen, vandra). Se Pilgrim - 185-186
Vallgevär, eldhandvapen af stor kaliber - 185-186
Wallgren, Otto Henrik - 185-186
Vallgren, Ville - 185-186, 187-188
Vallgång, befästningsk., den bakom bröstvärnet å en fästningsvall belägna uppställningsplatsen för fästningens artilleri - 187-188
Wallhof (Wahlhof), by i Kurland - 187-188
Vallhorn. Se Lur - 187-188
Vallhunden. Se Hunden, sp. 70 - 187-188
Wallia, vestgotisk konung. Se Vestgoter - 187-188
Wallich, Nathanael, dansk botaniker (hette urspr. Nathan Wolff) - 187-188
Wallick, Arnold, dansk målare, den föregåendes broder, hette urspr. Aron Wulff Wallich - 187-188
Vallière. Se La Vallière - 187-188
1. Wallin, Georg d. ä. - 187-188
2. Wallin, Georg d. y. - 187-188, 189-190
Wallin, Johan Olof - 189-190, 191-192, 193-194
Wallin, Josef Otto - 193-194
Wallin, Georg August - 193-194, 195-196
Wallin, Johan Peter - 195-196
Wallinska skolan, högre fullständigt läroverk för flickor i Stockholm - 195-196
Wallis, kanton i Schweiz. Se Valais - 195-196
Wallis, John - 195-196, 197-198
Wallis, A. S. C., psevdonym för holländska författarinnan Opzoomer (se d. o.) - 197-198
Vallisaari, en i Estland, vid Narovafloden, 40 km. s. om Narva belägen ort - 197-198
Vallisneria spiralis Michel., bot. - 197-198
Vallispiken. Se Kölen - 197-198
Wallius, Laurentius Olai - 197-198
Vallkrasse. Se Teesdalia - 197-198
Vallkärra, socken i Malmöhus län - 197-198
Wallman, Johan Haqvin - 197-198
1. Wallmark, Peter Adam - 197-198, 199-200
2. Wallmark, Ernst Adam - 199-200
Wallmark, Lars Johan - 199-200, 201-202
Vallmo, valmo, valmoge. Se Papaver - 201-202
Wallmoden-Gimborn, Ludwig Georg Thedel von - 201-202
Vallmo-olja (oleum seminum papaveris), med., tekn. - 201-202
Wallner, Franz (hette egentl. Leidesdorf) - 201-202
Vallnål. Se Palissad - 201-202
Vallombrosa, kloster i Apenninerna, prov. Firenze - 201-202
Wallon, Henri Alexandre - 201-202, 203-204
Valloner, befolkningen i sydöstra delen af Belgien - 203-204, 205-206
Vallonering, trädgårdsk. - 205-206
Vallonsmide, metallurg., är en smidesmetod - 205-206
Wallot, Paul - 205-206
Walloth, Wilhelm - 205-206
Wallpays. Se Hualapais - 205-206
1. Wallquist, Olof - 205-206, 207-208, 209-210
2. Wallquist, Eolf - 209-210
Valls, stad i spanska prov. Tarragona - 209-210
Wallsend, stad i eng. grefskapet Northumberland - 209-210
Vallsjö, socken i Jönköpings län - 209-210
Vallstena, socken i Gotlands län - 209-210
Valltrapp, krigsv. Se Valtrapp - 209-210
Wallvijk, Jean von - 209-210, 211-212
Vallåkra, jernvägsstation på Helsingborg-Eslöfsbanan i Qvistofta socken, Malmöhus län - 211-212
Vallängd. Se Röstlängd och Val - 211-212
Vallö, en mindre plats (»strandsted») 6 km. ö. om Tönsberg, i Jarlsberg og Laurviks amt, Norge - 211-212
Vallört. Se Scorzonera och Symphytum - 211-212
Vallö stift, adligt jungfrukloster i Danmark - 211-212
Valmiki, fornindisk skald - 211-212
Valmo, valmoge. Se Vallmo - 211-212
Valmonarki. Se Valrike - 211-212
Walmstedt, Lars Peter - 211-212
Valmtak. Se Tak, sp. 1310 - 211-212
Valmy, by i franska depart. Marne - 211-212, 213-214
Valmy, hertig af. Se Kellermann - 213-214
Valnöt, valnötsträdet. Se Juglans. Om betyd. af ordet »valnöt» se Valland - 213-214
Valnötsolja, oleum nucum juglandium, ofta kallad endast »nötolja» - 213-214
Walo (Ualo), ett hufvudsakligen af voloffer bebodt område i vestra Afrika - 213-214
Valognes, stad i franska depart. Manche - 213-214
Valois, landskap i Frankrike, i Ile-de-France - 213-214
Valois, fransk konungaätt - 213-214
Valois, Henri de (latiniser. Valesius) - 213-214
Valona. Se Avlona - 213-214
Valora. Se Varola - 213-214
Valparaiso (Sp. »Paradisdalen»). 1. Provins i syd-amerikanska republiken Chile - 213-214
Valparaiso. 2. Hufvudstad i nämnda provins - 213-214, 215-216
Val Partenz. Se Prätigau - 215-216
Walpole. 1. Sir Robert W., sedermera earl of Orford - 215-216, 217-218
Valpsjuka, veterinärv., en smittsam sjukdom, som vanligen angriper unga hundar - 217-218
Walpurgis. Se Valborg - 217-218
Walraven, Isaak - 217-218
Valrike är en monarki, der vid tronledighet troninnehafvaren bestämmes genom val och ej, såsom i arfriket, genom arf - 217-218, 219-220
Valrätt. Se Rösträtt och Val - 219-220
Vals (T. walze, af Fornhögt. walzan, Fornnord. velta, rulla, vrida sig kring sin axel). 1. Geom. Se Cylinder 1. - 219-220
Vals. 2. Mek., en omkring sin axel rörlig cylinder (se t. ex. Tryckpress och Valsning) - 219-220
Vals (T. walzer, se föreg. art), en tysk dans, härstammande från den österrikiska »ländler» - 219-220
Vals l. Vals les-Bains, by i franska depart. Ardèche - 219-220
Walsall, stad i eng. grefskapet Stafford - 219-220
Valsalva, Antonio Maria - 219-220
Walsingham, Sir Francis - 219-220, 221-222
Valsk. Se Valland - 221-222
Valsning, mek., ett sätt att bibringa smidbara metaller en annan form - 221-222
Valspråk, en mening, några ord eller, stundom, endast ett ord, som någon valt för att utmärka det väsentliga, det karakteristiska i sitt uppfattnings- eller handlingssätt - 221-222, 223-224
Valsstol. Se Qvarn och Valsning - 223-224
Valstryckmaskiner. Se Tryckpress och Tygtryck - 223-224
Valsungasagan (Völsungasagan) tillhör den mytisk-heroiska sagogruppen inom fornnordiska literaturen - 223-224
Valsverk. Se Valsning - 223-224
Val Tellina (Valtellina), T. Veltlin, kallas i vidsträckt mening Addas öfre dal i italienska prov. Sondrio - 223-224
Walter, Jörgen - 223-224
Walter, Ferdinand - 223-224, 225-226
Valter af Saint-Victor, medeltidsfilosof - 225-226
Waltershausen, stad i tyska hertigdömet Gotha - 225-226
Valter Tomhändt (Fr. Gautier sans avoir, T. Walter von Habenichts). Se Korstågen, sp. 1403 - 225-226
Waltham, stad i nord-amerik. staten Massachusetts - 225-226
Waltham Abbey l. W. Holy Cross, stad i engelska grefskapet Essex - 225-226
Walthamstown, stad i eng. grefskapet Essex, nu egentligen en förstad till London - 225-226
Waltharius (W. manu fortis), en på latinska hexametrar affattad dikt öfver ett ämne ur den forntyska hjeltesagan - 225-226
Walther. 1. Johann W. - 225-226
Walther. 2. Johann Gottfried W. - 225-226
Walther, Wilhelm - 225-226
Walther af Aquitanien. Se Waltharius - 225-226
Walther von der Vogelweide, medelhögtysk skald - 225-226, 227-228
Valthorn. Se Valdhorn - 227-228
Waltner, Claude Albert - 227-228
Walton, Izaak - 227-228
Valtorp, socken i Skaraborgs län - 227-228
Valtrapp, valltrapp (Ital. gualdrappa; Fr. chabraque, T. schabracke), krigsv., ett mer eller mindre prydt täcke, som lägges öfver sadeln - 227-228
Valujev, Peter Aleksandrovitj - 227-228
Valund l. Völund (Isl. Völundr, Angelsachs. Weland, T. Welant, Wielant), Nord. mytol., en sagohjelte - 227-228, 229-230
Valuta (Ital., af Lat. valere, gälla; Fr. valeur, Eng. value), handelst., värde, belopp; ett lands myntsystem eller lagliga betalningsmedel; en vexels värde i penningar eller varor - 229-230
Valvasor, John Weichard von - 229-230
Valvassor, Prov., och vavassor. Se Länsväsende - 229-230
Valvation l. evalvation. Se Evalvera - 229-230
Valvel (Lat. valvula), klaff, ventil, anat. - 229-230
Valvoja (»väktaren»), en på finska språket i Helsingfors utkommande månadsskrift, uppsattes 1880 - 229-230
Valz, Jean Élie Benjamin - 229-230
Valåsen, bruks- och landtegendom i Karlskoga socken, Värmland, Örebro län - 229-230
Valö, socken i Stockholms län - 229-230
Valör (Fr. valeur, af Lat. valere, gälla), värde; musikt., tidvärde - 229-230
Vámbéry, Armin (Hermann) - 229-230
Vamdrup, dansk by - 229-230
Wamistan (Wameisthan). Se Kafir 2 - 229-230
Vamlingbo, socken i Gotlands län, Södra häradet - 229-230
Vammarn. Se Valdemarsvik - 229-230
Vammatar, Finsk mytol., plågornas dotter och herskarinna - 229-230, 231-232
Vampumgördeln. Se Knutskrift - 231-232
Vampyr (af slaviskt ursprung), enligt en i sydöstra Europa gängse vidskepelse någon afliden menniskas spöke, som nattetid stiger ur grafven för att suga de lefvandes blod - 231-232
Vampyrer, Phyllostomidæ, zool., en familj tillhörande ordningen fladdermössen, Chiroptera, och klassen däggdjur - 231-232, 233-234
Van, holländsk preposition. Se Von - 233-234
Van. 1. Turkiskt vilajet i sydöstra Armenien, vanligen räknadt till Kurdistan - 233-234
Van. 2. Hufvudstad i nämnda vilajet - 233-234
Vanadin (vanadium; namnet är bildadt af Fröjas namn Vanadis), kem., ett sällsynt metalliskt grundämne - 233-234
Vanadinit, miner., en med apatiten isomorf förening - 233-234
Vanadis, Nord. mytol., namn på gudinnan Fröja, emedan hon var af vanernas ätt - 233-234
Vanahem (Vanaland). Se Vaner - 233-234
Vanbrugh, Sir John - 233-234, 235-236
Van Buren, Martin, president i Nord-Amerikas förenta stater. Se Buren - 235-236
Vancouver, George - 235-236
Vancouver-ön, en till Britiska Columbia i Nord-Amerika hörande ö - 235-236
Wanda, sagohist., var dotter af den böhmiske eller polske konungen Krak - 235-236
Vandaler, ett germanfolk, tillhörande den gotiska gruppen - 235-236, 237-238
Vandaliska språket talades af vandalerna - 237-238
Vandalism, rå och hejdlös förstörelselusta, ödeläggelseraseri - 237-238
Vandamme, Dominique René, grefve af Hüneburg - 237-238, 239-240
Wanda von Dunajew. Se Sacher-Masoch - 239-240
Vandeæ Lindl., bot., en afdelning af nat. fam. Orchideæ L. - 239-240
Wander, Karl Friedrich Wilhelm - 239-240
Vanderbilt, Cornelius - 239-240
Vanderbilt, William Henry V. - 239-240
Van der Monde, Charles August - 239-240
Van Diemens land. Se Tasmanien - 239-240
Van Dijck. Se Dyck - 239-240
Vandra, sjöv., säges stundom om ett segel, block e. dyl. - 239-240
Vandrande blad och vandrande pinar, zool., kallas vissa insekter - 239-240, 241-242
Vandrande juden. Se Jerusalems skomakare. H. Schück har behandlat denna legend i en uppsats i »Ny svensk tidskr.», 1886 - 241-242
Vandrande pinnar, zool. Se Vandrande blad - 241-242
Vandring. 1. Mek., draginrättning, medelst hvilken hästars eller oxars dragkraft tillgodogöres för drifvande af maskiner - 241-242
Vandring. 2. Plankbeläggningen å en bro; underlaget för en kanonlavett (se Bäddning 1.) - 241-242
Vandringsdufvan. Se Flyttdufvan - 241-242
Wandsbeck (-bek), stad i preuss. prov. Schleswig-Holstein - 241-242
Van Dyck. Se Dyck - 241-242
Vandö (Vannö), en af fjäll och ödemarker fylld ö i Tromsö amt, Norge - 241-242
Vane, Sir Henry - 241-242
Vanellus. Se Vipslägtet - 241-242
Vaner (Isl. vanir), Nord. mytol., voro skandinaviska gudomligheter af annat ursprung än åserna - 241-242
Vanfrejd, jur., den minskning i ära med deraf följande minskning i medborgerliga rättigheter och förmåner, hvilken är förbunden med begåendet af nesliga förbrytelser - 241-242, 243-244
Vanför, »ofärdig», som genom kroppsskada eller lyte är oförmögen till kroppsarbete - 243-244
Wangarawa, en negerstam. Se Mandenga - 243-244
Wangeroog, l. Wangeroge, en till Oldenburg hörande ö i Nordsjön - 243-244
Vangerow, Karl Adolf von - 243-244
Vangsmjösen, insjö i Vangs pastorat i Valdres, Norge - 243-244
Vangsnes. Se Balestrand - 243-244
Vanhäfd är inom landtbruksvetenskapen en benämning, som antyder, att man illa sköter eller vårdar sin jord, så att den ej gifver lönande skördar - 243-244
Vanikoro. Se Drottning Charlottas öar - 243-244
Vanilj. Se Vanilla - 243-244
Vanilla Sw., vanilj (Sp. vainilla, av vaina, Lat. vagina, slida, skida), bot., farmak., ett till nat. fam. Orchideæ L. (afdeln. Arethuseæ) och kl. Gynandria L. hörande slägte af klättrande, stundom buskartade örter - 243-244, 245-246
Vanillin. Se Vanilla - 245-246
Vanini, Lucilio Pompeio - 245-246, 247-248
Vanitas vanitatum (... et omnia vanitas), Lat., fåfångligheters fåfänglighet (... allt är fåfänglighet). Pred. 1: 2 - 247-248
Vankifva, socken i Kristianstads län - 247-248
Vanlande, en Upsalakonung af Ynglingarnas ätt - 247-248
Vanliga apan. Se Inuus ecaudatus - 247-248
Vanliga grodan. Se Rana - 247-248
Van Loo l. Vanloo, holländsk-fransk målareslägt. 1. Jakob V. L. - 247-248
Van Loo. 2. Louis V. L. - 247-248
Van Loo. 3. Jean Baptiste V. L. - 247-248
Van Loo. 4. Louis Michel V. L. - 247-248
Van Loo. 5. Amédée Philippe V. L. - 247-248
Van Loo. 6. Charles André V. L. - 247-248
Van Loo. 7. Jules César Denis V. L. - 247-248
Vanmakt. Se Svimning - 247-248
Vannes, Bret. Gwened, hufvudstad i franska depart. Morbihan, Bretagne - 247-248, 249-250
Vanni. 1. Andrea V. - 249-250
Vanni. 2. Raffaello di Francesco V. - 249-250
Vanni. 3. Francesco V., kallad Il Cavaliere - 249-250
Vannovskij, Petr Semenovitj - 249-250
Wannqvist, Olof af - 249-250
Vannucchi, A., ett falskt namn för A. del Sarto - 249-250
Vannucci, Alto - 249-250
Vannugn. Se Glasfabrikation, sp. 1262 - 249-250
Vannö. Se Vandö - 249-250
Vansinne. Se Förryckthet och Sinnessjukdomar - 249-250
Vansjö, insjö i Smaalenenes amt, Norge - 249-250
Vanstad, socken i Malmöhus län, Färs härad - 249-250
Vansö, socken i Södermanlands län - 249-250
Vant, sjöv., tåg af hampa eller jerntråd, hvilka sidovägen stötta master och stänger - 249-250, 251-252
Vanua Levu, den näst största af Viti-öarna i Melanesien - 251-252
Vanucci, Pietro (vanligen kallad P. Perugino) - 251-252
Vanvitelli. 1. Gasparo V., kallad dagli Occhiali, egentligigen Kaspar van Wittel (Witel) - 251-252, 253-254
Vanvitelli. 2. Luigi V. - 253-254
Vanås, fideikommissegendom i Gryts socken, Kristianstads län - 253-254
Vanäs fästning. Se Karlsborg - 253-254
Vapen (Lat. arma, Fr. armes, T. waffen), krigsv. 1. De medel, som trupper i krig använda för att skada fienden eller skydda sig sjelfva - 253-254
Vapen. 2. Ordet vapen nyttjas äfven i betydelse af truppslag, egentligen vapenslag - 253-254
Vapen (Lat. insignia, Fr. armes, T. wappen), herald., en figur, som består af vissa bestämda sköldemärken (se Sköld), hvilka framställas efter gifna regler samt föras och brukas såsom egendomliga och ständiga utmärkelsetecken af dertill berättigade personer, slägter eller samfund - 253-254, 255-256
Vapenbok, en samling afbildningar af heraldiska vapen, företrädesvis adliga - 255-256
Vapenbref, adelsbref, adelsdiplom, sköldebref (se d. o. samt Adel och Frälse) - 255-256
Vapendans, dans med svärd eller spjut i hand - 255-256
Vapendepot. Se Depot - 255-256
Vapendragare (en försvenskad form af T. waffenträger), väpnare. Se Riddare, sp. 1088 - 255-256
Vapenhus (i sv. dial. äfven »vakenhus», »våkenhus»), benämning på den utbyggnad, som vid en stor del i synnerhet smärre kyrkor plägar förekomma framför hufvudingången - 255-256
Vapenhvila, krigsv., kallas det rent militära fördrag, som befälhafvarna för emot hvarandra stående arméafdelningar i krig afsluta med hvarandra på kort tid - 255-256
Vapenhärold. Se Härold - 255-256
Vapenkonst. Se Vapenkunskap - 255-256
Vapenkonung. Se Härold - 255-256
Vapenkunskap (T. wappenkunde), kännedomen om de heraldiska reglerna, teoretisk heraldik - 255-256
Vapenlära. 1. Krigsv., beskrifning öfver de vapen och den ammunition, som nyttjas vid en armé - 255-256, 257-258
Vapenlära. 2. Heraldik. Se d. o. och Vapen, herald. - 257-258
Vapenplats, större fästning, som hufvudsakligast innesluter militära etablissement - 257-258
Vapenrock (T. waffenrock l. wappenrock) kallades den långa, vida rock, som riddarna under senare delen af medeltiden vanligen buro utanpå rustningen - 257-258
Vapensköld. Se Sköld 3 - 257-258
Vapenstillestånd, krigsv., kallas det fördrag af på samma gång politisk och militärisk betydelse, genom hvilket de krigförande för en viss, längre tid inställa fientligheterna - 257-258
Vapensyn kallades den årligen skeende förrättning, vid hvilken synemän eftersågo, att frälsemännen verkligen voro så rustade med afseende å både folk, hästar och vapen, som det enligt förordningarna ålåg dem att vara - 257-258
Vapentag (Fornn. vápnatak), ett i Norden och äfven utom dess gränser såsom en form för laga bekräftelse fordom nyttjadt bruk - 257-258
Vapentäcke (vapentält). Se Hjelmtäcke och Konungens vapen - 257-258
Vapenöfningar kallas i Sverige vanligen alla de öfningar, som afse truppernas utbildning - 257-258, 259-260
Vapereau, Louis Gustave - 259-260
Wapitin. Se Kronhjortar - 259-260
Vapnavad. Se Solway Firth - 259-260
Vapnö. 1. Socken i Hallands län - 259-260
Vapnö. 2. Fideikommiss i nämnda socken - 259-260
Vaporimeter, vaporometer (af Lat. vapor, dunst, utdunstning, och Grek. metron, mått). Se Afdunstningsmätare - 259-260
Vaporisation, afdunstning (se d. o.) - 259-260
Vaporös. Se Vapör - 259-260
Wappers, Gustave - 259-260
Wapping, till eng. grefskapet Middlesex hörande stadsdel i London - 259-260
Wappäus, Johann Eduard - 259-260, 261-262
Vapör (Fr. vapeur, Lat. vapor), dunst, ånga - 261-262
Vapörer, väderspänningar, »uppstigningar». Man inbillade sig förr, att dessa kunde nå hjernan samt derigenom förorsaka ojämnhet och nedstämning i lynnet (»hysteri»), och detta obehag var en tid under namnet »vapörer» (vapeurs) en bland damerna gängse modesjukdom - 261-262
Vaqueros, Sp., egentl. »ko-herdar» (af Lat. vacca, ko), namn på boskapsherdarna vid de stora landtgårdarna (ranchos) i norra Mejico. De äro vanligen af spansk-indiansk härkomst och göra sin tjenst till häst liksom de s. k. cow-boys i Texas - 261-262
Vár, Nord. mytol., är enligt Snorres edda en gudinna, som åhör männens eder och de båda könens inbördes trohetslöften - 261-262
Vár (Magyar. város, stad), en i ungerska stadsnamn bruklig tilläggsstafvelse - 261-262
Var. 1. (Ital. Varo, Lat. Varus) Flod, till 1860 gränsflod mellan Frankrike och Italien - 261-262
Var. 2. Departement i sydöstra Frankrike - 261-262, 263-264
Var (Lat. pus, Grek. pyon), med., är en vanligen gräddliknande vätska - 263-264
Vara, socken i Skaraborgs län - 263-264
Varagalen. Se Dingon - 263-264
Warali, en indisk stam. Se Kolh - 263-264
Varallo, stad uti italienska prov. Novara - 263-264
Varan, strandbygden i Bleking - 263-264
Varangerfjord, stor hafsvik i norska Finmarken - 263-264
Varanidæ. Se Varnödlor - 263-264
Varasd, T. Warasdin. 1. Komitat i Kroatien-Slavonien - 263-264
Varasd. 2. Hufvudstad i nämnda komitat - 263-264
Varbælgjar. Se Varbälger - 263-264
Warbeck, Perkin - 263-264, 265-266
Varberg, stapelstad i Halland - 265-266, 267-268
Varbergs kontrakt, i Göteborgs stift - 267-268
Varbildning, suppuration, kallas en patologisk process - 267-268, 269-270
Varblemma. Se Vesikel - 269-270
Warburg, std i preussiska reg.-området Minden (Westfalen) - 269-270
1. Warburg, Samuel - 269-270
2. Warburg, Karl Johan - 269-270, 271-272
Warburton, William - 271-272
Warburton, Eliot Bartholomew George - 271-272
Warburton, Peter Egerton - 271-272
Varbälgar var under inbördeskrigen i Norge namn på två partier - 271-272
Varchi, Benedetto - 271-272
Ward, Artemus, psevdonym för den amerikanske humoristen Ch. Browne - 273-274
Ward. 1. James W. - 273-274
Ward. 2. Edward Matthew W. - 273-274
Ward. Henriette W. - 273-274
Ward, John Quincy Adams - 273-274
Ward, Mary Augusta (»Mrs. Humphry Ward») - 273-274
Vardande, Nord. mytol. Se Nornor och Urd - 273-274
Vardar (Grek. Axios), flod i europeiska Turkiet - 273-274
Wardare, svensk folklig benämning på omtyckta fick-spindelur - 273-274
Varde, stad i Ribe amt, Jylland, Danmark - 275-276
Wardein. Se Riksguardin - 275-276
Wardrop, James - 275-276
Vardö, stad i Finmarkens amt, Norge - 275-276
Vardöhus, fästning vid Vardö - 275-276
Ware, stad i engelska grefskapet Hertford - 275-276
Ware, William - 275-276
Varek, T. (Fr. cendres de varec), aska efter förbrända tångarter, »kelp» - 275-276
Varek. Se Pite elf - 275-276
Varekauri. Se Chatham-öarna - 275-276
Varel, stad i storhertigdömet Oldenburg, söder om Jadeviken - 275-276
Varelius, Anders - 275-276
Waren, stad i Meckelnburg-Schwerin - 275-276
Warendorf, stad i preussiska reg.-området Münster (Westfalen), vid Ems - 275-276
Varennes-en-Argonne, stad i franska depart. Meuse, vid Aisnes biflod Aire - 275-276
Varese, stad uti italienska prov. Como - 275-276
Varf (Holl. werf, T. werft, D. værft), plats för byggnad, reparation och utrustning af fartyg - 275-276, 277-278
Varfeber. Se Pyemi - 277-278
Varfogeln. Se Törnskatslägtet - 277-278
Varfschef. Vid hvardera af K. flottasn stationer, Karlskrona och Stockholm, står kronans varf under befäl af en regementsofficer, varfschefen - 277-278
Warfvinge, Frans Wilhelm - 277-278
Varg, zool. Se Vargen - 277-278
Varg, metallurg., en vid vissa kopparsmältningar erhållen mycket jernhaltig råkoppar, som fordrar sin särskilda behandling för att renas - 277-278
Warg, Christina (mamsell »Kajsa Warg»), kokbokförfattarinna - 277-278
Vargas, Luis de - 279-280
Vargen (ulfven), Canis lupus, zool., tillhör hundslägtet inom familjen Canidæ, rofdjurens ordning och däggdjurens klass - 279-280, 281-282
Wargentin, Per Vilhelm - 281-282
Vargering (af värja, försvara) kallades den reserv för de indelta trupperna, som uppsattes på 1700-talet - 281-282, 283-284
Varggård (Gammalsv. varghagarðer, varga gård), en inhägnad, inom hvilken vargen inlockas medelst lefvande eller dödt bete - 283-284
Varg i veum, Isl. vargr i véum, »varg i helgedomen» - 283-284
Wargla (Uargla), fransk, till Algeriet hörande oas i Sahara - 283-284
Varglon. Se Lodjuret - 283-284
Vargnät. Se Varggård - 283-284
Vargsund. Se Altenfjord - 283-284
Vargtandsormar, Lycodontidæ, zool., en familj bland de icke giftiga ormarna - 283-284
Vargön, bruksegendom i Tunhems socken, Elfsborgs län - 283-284
Warholm, Klas - 283-284
Variabel (lat. variabilis), föränderlig, vexlande, obeständig. - Matem. En storhet, hvars värde tänkes undergå successiva förändringar, kallas variabel - 283-284
Variabla stjernor, föränderliga stjernor, astron., sådana fixstjernor, hvilkas ljusstyrka är underkastad förändring - 285-286, 287-288
Variant (Lat. varians, näml. lectio), afvikande läsart - 287-288
Variatio delectat, Lat., ombyte (omvexling) förnöjer - 287-288
Variation (Lat. variatio), förändring, afvikelse, omvexling, ombyte. 1. Matem. - 287-288
Variation. 2. Fys. Om förändringar i deklinationen och inklinationen se dessa ord - 287-288
Variation. 3. Meteor. Se Operiodisk variation - 287-288
Variation. 4. Astron. Månens variation är en af de fyra termer, hvilka tillsammans utgöra den väsentliga delen af störningarna af månens längd - 287-288
Variation. 5. Sjöv., en från engelskan lånad och i handelsflottan ofta förekommande benämning på kompassens missvisning l. deklination (se d. o.) - 287-288
Variation. 6. Musikt., förändring i ett musikaliskt tema - 287-288, 289-290
Variationsinstrument, magnetiska, fys., instrument för angifvande af förändringarna i jordmagnetismens intensitet och riktning på samma plats - 289-290
Variationskalkylen är den del af den högre matematiken, som har till föremål uppsökandet af definita integralers maxima och minima - 289-290
Variationsrörelser. Se Rörelsefenomen hos växterna - 289-290
Varicellæ. Se Vattkoppor - 289-290
Varices (plur. af varix), Lat. Se Blodåderbråck - 289-290
Varicocele (af Lat. varix, se d. o., och Grek. kele, tumör), en utvidgning (ektasi) af venerna, som åtfölja sädessträngen från testikeln till ljumsken - 291-292
Variera (Lat. variare), sinsemellan afvika, förändra sig, omvexla - 291-292
Varieté, varieté-teater (af Fr. variéte, omvexling, brokigt allahanda), ett slags skådebana, som står i samband med schweizeri-rörelse - 291-292
Varietet (af Lat. varietas, mångfald i fråga om färg och art, skiftning, afvikande l. ändrad form), artförändring, naturv. - 291-292
Varignon, Pierre - 291-292
Varikositet (af Lat. varix, se d. o.), histol., ansvällningar å en trådformig bildning - 291-292
Varin. 1. Quentin V. - 291-292
Varin. 2. Jean V. - 291-292
Varin, franska kopparstickare. 1. Pierre Amèdée V. - 293-294
Varin. 2. Pierre Adolphe V. - 293-294
Varin. Eugène Napoléon V. - 293-294
Varinas. 1. Stad i Venezuela. Se Barinas - 293-294
Varinas. 2. En tobakssort. Se Tobak, sp. 420 - 293-294
Variolæ (variloa), koppor (se d. o.) - 293-294
Varilaria, bot., ett genom misstag uppstäldt laf-slägte - 293-294
Variolit och variolitstruktur, geol. Se Koppstruktur - 293-294
Varioloides, med., en lindrig form af smittkoppor - 293-294
Varium et mutabile semper femina, Lat., »qvinnan är alltid ett vankelmodigt och ombytligt ting» (Virgilius' »Æneis», 4: 569) - 293-294
Varius, namn på en romersk slägt - 293-294
Varix (plur. varices), Lat., patol., permanent utvidgning af en ven. Se Blodåderbråck - 293-294
Varjager (R. varjagi) l. varager. Se Ryssland, sp. 1543, och Väringar - 293-294
Varjag-Njarg, halfö i norra Norge - 293-294
Varkaus, ström och sluss i Leppävirta socken, Kuopio län, Finland - 293-294
Varleys elektricitetsmaskin, fys., hör till de elektricitetsmaskiner, som benämnas duplikatorer - 293-294, 295-296
Varma färger. Se Färg 2 - 295-296
Varma omslag. Se Omslag - 295-296
Varmblodiga djur, Hæmatotherma, är en gemensam benämning för foglar och däggdjur - 295-296
Warmbrunn, köping i preussiska reg.-området Liegnitz (Schlesien) - 295-296
Warmholtz, Karl Gustaf - 295-296
Warming, Eugenius - 295-296, 297-298
Warminster, stad i eng. grefskapet Wilts - 297-298
Varmluftsbad, en badform, i hvilken kroppen uppvärmes och bringas i svettning genom att omslutas af upphettad luft - 297-298
Varmluftsmaskin (kalorikmaskin) är en kraftmaskin, motor, vid hvilken varm luft användes såsom motoriskt ämne - 297-298, 299-300
Varmvattenapparat. Se Uppvärmning - 299-300
Varna, stad i Bulgarien, vid en vik af Svarta hafvet - 299-300
Varnare, elektriska, fys. - 299-300
Varnbüler, Friedrich Gottlob Karl, frih. V. von und zu Hemmingen - 299-300
Warnemünde. Se Rostock - 299-300
Warner, Susan, nord-amerikansk romanförfattarinna, känd under psevdonymen Elizabeth Wetherell - 301-302
Warner, Charles Dudley - 301-302
Varnhagen, Francisco Adolpho de - 301-302
Varnhagen von Ense, Karl August - 301-302, 303-304
Varnhem, socken. Se Skarke - 303-304
Varnhems kloster, beläget i Valle härad, Vestergötland - 303-304
Varnitsa (Varenitsa), by i Besarabien, på Dnjesters högra strand - 303-304, 305-306
Warnkönig, Leopold August - 305-306
Warnow, flod i Mecklenburg-Schwerin - 305-306
Warnsdorf, stad i böhmiska reg.-området Rumburg, nära Sachsiska gränsen - 305-306
Varnum. 1. Socken i Elfsborgs län - 305-306
Varnum. 2. Socken i Värmlands län - 305-306
Varnum. 3. Benämning å Vara och Önums gemensamma kyrka, Skara stift - 305-306
Varnödlor, varanödlor (T. waraneidechse, warane; ordet är trol. af egyptiskt ursprung), Varanidæ, zool., är en familj inom ordningen Sauria och klassen Reptilia - 305-306
Varola (Valora), socken i Skaraborgs län - 305-306
Varolio, Costanzo - 305-306
Varols brygga (Lat. pons Varoli l. Varolii; se Varolio), »hjernbryggan», anat., den ansvällda del af förlängda märgen, som på dess undersida synes med transversala trådar lik en brygga förena lilla hjernans sidohalfvor - 305-306
Varotari. Se Padovanino - 305-306
Varp (af Isl. varpa, verpa, kasta). 1. »Ränning», »ketting» (T. werft), de öfver väfstolen spända och parallelt löpande garntrådar, som uppvindas på varpbommen och beräknas för väfvens längd - 305-306
Varp. 2. Sjöv., ett med tåg försedt, mindre ankare, varpankare (T. werpanker) - 305-306, 307-308
Varp. 3. Bergsh. Varp (varphög) kallar man det vid malmbrytning genom det brutnas skrädning afskilda ofyndiga eller mindre värdefulla berget - 307-308
Varpa. Se Varp 2 - 307-308
Varpankare. Se Varp 2 - 307-308
Varphögar. Se Varp 3 - 307-308
Varragalen. Se Dingon - 307-308
Warrant, Eng. (jfr T. wehren, Sv. värja), är ett mer eller mindre specificeradt qvitto öfver varor, som deponeras i offentliga magasin o. dyl. - 307-308
Warren, Mercy - 307-308
Warren, John Collins - 307-308
Warren, Samuel - 307-308
Warren. 1. Henry W. - 307-308
Warren. 2. Edmund George W. - 307-308
Warren Hastings. Se Hastings - 307-308
Warrington, stad i vestra England - 307-308, 309-310
Varro, romerskt familjenamn - 309-310
Varro. 1. Cajus Terentius V. - 309-310
Varro. 2. Marcus Terentius V. - 309-310, 311-312
Varro. 3. Publius Terentius V. - 311-312
Warschau. Se Varsjav - 311-312
Varsel (af Isl. vara, vänta sig, hafva förkänsla af). Se Telepati - 311-312
Varsinais Suomi, finska namnet på landskapet Egentliga Finland - 313-314
Varsjav (P. Warszawa, T. Warschau). 1. Hertigdöme, bildadt 1807 af de delar af det forna konungariket Polen, hvilka Preussen i freden i Tilsit s. å. måste afträda - 313-314
Varsjav. 2. Guvernement i ryska Polen - 313-314
Varsjav. 3. Hufvudstad i det forna Polen, nu i ovannämnda guvernement - 313-314, 315-316
Warszawa. Se Varsjav - 315-316
Warta. Se Warthe - 315-316
Wartburg, borg i Sachsen-Weimar - 315-316, 317-318
Wartenburgfesten kallas en nationel fest, som på inbjudning af Jena universitets burschenschaft hölls på slottet Wartburg vid Eisenach d. 18 och 19 Okt. 1817, således på reformationens trehundrade jubileumsår och årsdagen af slaget vid Leipzig 1813 - 317-318
Wartburgkriget. Se Sångarekriget på Wartburg - 317-318
Warte. Se Warthe - 317-318
Wartel, Pierre François - 317-318
Wartenberg, Johann Kasimir von Kolbe, grefve von W. - 317-318
Wartenburg, by preuss. prov. Sachsen - 317-318
Wartensleben. 1. Alexander Hermann von W. - 317-318
Wartensleben. 2. Ludwig Wilhelm von W. - 317-318
Wartensleben. 3. Hermann Ludwig Wilhelm Karl Alexander Friedrich von W. - 317-318
Warthe l. Warte (P. Warta), största bifloden till Oder - 317-318, 319-320
Vartofta. 1. Härad i Skaraborgs län - 319-320
Vartofta. 2. Kontrakt i Skara stift - 319-320
Vartofta-Åsaka, socken i Skaraborgs län - 319-320
Warton. 1. Joseph W. - 319-320
Warton. 2. Thomas W. - 319-320
Vartpenge (»väntpengar») benämnes i Norge en pension, hvilken gäller endast från ett storting till ett annat och årligen måste förnyas - 319-320
Varukännedom, handelst., läran om olika handelsvarors egenskaper - 319-320
Varulf (T. werwolf, af Fornhögt. wër, Got. wair, man, och wolf, varg; Fr. loup-garou, R. volkodlák), enligt en uråldrig och för de flesta folk gemensam vidskepelse en menniska, som genom eget eller andras trolleri tidtals förvandlas till skepnad af en varg - 319-320, 321-322
Varumärke (T. waarenzeichen, Eng. trademark, Fr. marque), märke, som en näringsidkare åsätter en af honom förfärdigad vara för att dermed angifva dess ursprung - 321-322
Varuna (Sanskr. Varunas, -nah, -no), Ind. mytol., är en indisk gudomlighet - 321-322, 323-324
Varus. 1. Publius Alfenus V. - 323-324
Varus. 2. Publius Quintilius V. - 323-324
Warwick. 1. Grefskap i mellersta England - 323-324
Warwick. 2. Hufvudstad i nämnda grefskap - 323-324
Warwick. 3. Stad i nord-amerikanska staten Rhode Island - 323-324
Warwick, Richard Nevil - 323-324, 325-326
Varzin, kommun och riddaregods i Hinterpommern (reg.-omr. Köslin) - 325-326
Varäger, varjager (R. varjagi). Se Ryssland, sp. 1543, och Väringar - 325-326
Vas, Lat., kärl. Se Vasa - 325-326
Vas (af Lat. vas, kärl) betecknar i regeln ett prydnadskärl af större höjd än bredd och af vanligen symmetrisk form - 325-326, 327-328
Vasa (Lat., plur. af vas). 1. Samtliga i ett apotek förekommande kärl - 327-328
Vasa. 2. Vasa sacra, »de heliga kärlen», de kärl, som användas vid gudstjensten - 327-328
Vasa. 3. Kärl i anatomisk mening - 327-328
Vasa, 3 mtl frälsesäteri, tax. till 42,600 kr. (1891), i Skepptuna socken, Seminghundra härad, Stockholms län - 327-328
Vasa (F. Vaasa), stad i Österbotten, Finland - 327-328
Vasa, prins af. Se Gustaf, svenska prinsar, 6, och Kabinettskassan - 327-328
Vasaborg, grefskap, som d. 20 Aug. 1646 gafs åt Gustaf II Adolfs naturlige son, öfverste Gustaf Gustafsson - 327-328
1. Vasaborg, Gustaf Gustafsson, grefve af V. - 329-330
2. Vasaborg, Anton Adolf, grefve af - 329-330
Vasa hofrätt. Se Hofrätt - 329-330
Vasall. Se Länsväsende - 329-330
Vasa län, Finland - 329-330, 331-332
Vasa-orden, svensk orden, som stiftades af Gustaf III d. 29 Maj 1772 - 331-332
Vásárhely. Se Hódmezö-Vásárhely och Maros-Vásárhely - 331-332
Vasari, Giorgio - 331-332, 333-334
Vasa sacra. Se Vasa - 333-334
Vasastaden. Se Stockholm, sp. 589 - 333-334
Wasastjerna, Abraham - 333-334
Vasateatern. Se Stockholms teatrar, sp. 632. Teatern ombyggdes sommaren 1892 - 333-334
Vasa-ätten, svensk dynasti - 333-334, 335-336, 337-338
Vasco, Gran (»den store Vasco») - 337-338
Vasco da Gama, portugisisk upptäcktsresande - 337-338, 339-340
Vasconcellos. 1. Antonio Augusto Teixeira de V. - 339-340
Vasconcellos. 2. Joaquim Antonio da Fonseca e V. - 339-340
Vasculares, bot. - 339-340
Vase. Se Vasa-ätten - 339-340
Vaselin, kem., en blandning af paraffin och svårflyktiga oljeartade kolväten - 339-340
Vasenius, Gustaf Valfrid - 339-340
Wash, æstuarium på Englands östra kust mellan grefskapen Lincoln och Norfolk - 339-340
Washington, en af Nord-Amerikas Förenta stater - 339-340, 341-342
Washington, förbundshufvudstaden i Nord-Amerikas Förenta stater - 341-342, 343-344
Washington, George - 343-344, 345-346
Washington-öarna. Se Marquesas-öarna - 345-346
Washita, flod i nord-amerikanska staterna Arkansas och Louisiana - 345-346
Wasielewski, Wilhelm Joseph von - 345-346
Vasil Ibn-Ata. Se Islam, sp. 832 - 345-346
Vasilij, ryska furstar: 1. V. (I) Dmitrijevitj - 345-346
Vasilij. 2. V. (II) Vasiljevitj - 345-346
Vasilij. 3. V. (III) Ivanovitj - 345-346
Vasilij. 4. V. (IV) Ivanovitj Sjuiskij - 345-346
Vasilipotamo. Se Eurotas - 345-346
Vasilkov, stad i ryska guvern. Kiev - 345-346
Wasjteka (huaxteka, huasteka), ett af huastekerna (se d. o.) taladt språk på Mejicos östra kust - 345-346
Vask. Se Vaskmalm - 345-346
Vaskekörningen. Se Byggningshjelpen - 345-346
Vaskguld, sådant guld, som förekommer i form af små kron och flittror bland sand och grus samt derur vinnes genom vaskning - 345-346
Vaskmalm l. vask, bergsv. - 345-346
Vask-Narva (Vosk-N.), antagligen en sammandragning af Votisk N., kallades Ivangorod (se d. o.), såsom beläget i voternas land - 345-346
Vaskning, bergsv. - 345-346, 347-348
Vaskulär (Fr. vasculaire, af Lat. vasculum, litet kärl), med., som har afseende på blodkärlen - 347-348
Vaskverk. Se Vaskning - 347-348
Vaslui, stad i Rumanien (Moldau) - 347-348
Vasmåleri. Se Vas - 347-348
Vasomotoriska nerver, kärlnerver, fysiol. - 347-348
Vass, Phragmites communis (Arundo phragmites L.), bot., är det gröfsta och mest högväxta bland de i Sverige förekommande gräsen - 347-348, 349-350
Vassâf, persisk historieskrifvare. Se Persiska literaturen, sp. 1107 - 349-350
Vass-arv. Se Narv - 349-350
Vassbotten, en 3,5 km. lång, högst 1,5 km. bred insjö i Vestergötland - 349-350
Vasselnot, Anatole Marquet de - 349-350
Wassenaer, Jacob, baron van W. - 349-350
Vassenius, Birger, astronom - 349-350
Vassla (serum lactis) benämnes den vätska, som återstår, sedan man ur mjölk aflägsnat smörfett och ost - 349-350
Vasslekur (T. molkenkur, af molke, mjölkvassla) - 349-350
Vassnarv. Se Narv - 349-350
Vassunda, socken i Stockholms län - 349-350
Vassvikens koppargrufva (V:s »silfvergrufva») i Ånimskogs socken på Dalsland - 349-350, 351-352
Vassy, stad i franska depart. Haute-Marne (Champagne) - 351-352
Vassända-Naglum, socken, förenad af de båda socknarna Vassända och Naglum, i Elfsborgs län - 351-352
Vastijaure, en af Stora Lule-elfs källsjöar - 351-352
Vasto, stad uti italienska prov. Chieti (Abruzzo) - 351-352
Vásuðr, Nord. mytol., är enligt Snorres edda fader till Vindsvalr - 351-352
Vat, Holl., »fat», ett målkärl för flytande varor, = 1 hl. - 351-352
Vatatzes. Se Johannes, östromerska kejsare, 3 - 351-352
Wateau. Se Watteau - 351-352
Watelet, Louis Étienne - 351-352
Vater, Johann Severin - 351-352
Waterblinda (af Holl. water, vatten). Se Blindrå - 351-352
Waterbom (af Holl. water, vatten), sjöv., en på hvardera af fartygets sidor befintlig bom - 351-352
Waterbord (af Holl. water, vatten), skeppsb., det i vinkeln mellan däcksbalkarnas öfverkant och fartygets innersida liggande timmer - 351-352
Waterbury, stad i nord-amerikanska staten Connecticut - 351-352
Water clerk, Eng., handelst., en skeppsmäklares bokhållare - 351-352
Water closet, Eng., vattenklosett. Se Klosett - 351-352
Waterford. 1. Grefskap i irländska prov. Munster - 351-352, 353-354
Waterhouse, Alfred - 353-354
Vateria L., bot., ett slägte af träd - 353-354
Waterlo, Anthonie - 353-354
Waterloo. 1. (W.-with-Seaforth) Badort i engelska grefskapet Lancaster - 353-354
Waterloo. 2. Stad i nord-amerikanska staten Iowa - 353-354
Waterloo, by i belgiska provinsen Brabant - 353-354, 355-356
Waterloo, holländsk konstnär. Se Waterlo - 355-356
Water-maskin, en af Arkwright konstruerad spinnmaskin - 355-356
Waterproof, Eng., vattentät, d. v. s. ogenomtränglig för vatten och fuktighet - 355-356
Waterskot (af Holl. water, vatten). Se Skot och fig. i art. Tackling (89) - 355-356
Waterstag (af Holl. water, vatten), sjöv., grofva tåg eller kettingar, som underifrån stötta bogsprötet (se d. o. och Tackling, 16) - 355-356
Watertown. 1. Stad i nord-amerikanska staten New York - 355-356
Watertown. 2. Stad i nord-amerikanska staten Wisconsin - 355-356
Watford, stad i engelska grefskapet Hertford - 355-356
Vathy. 1. Hufvudstad på Ithaka (se d. o.) - 355-356
Vathy. 2. Hufvudstad på Samos (se d. o.) - 355-356
Vatikanen, Vatikanpalatset (Palazzo Vaticano), det påfliga residenset i Rom - 355-356, 357-358
Vatikankonciliet (officielt Concilium Vaticanum primum, »det första Vatikankonciliet»), det, efter romersk-katolsk räkning, tjugonde ekumeniska kyrkomötet - 357-358, 359-360
Vatinius Publius, anhängare af Julis Cæsar - 359-360, 361-362
Watling street, en af de stora romerska vägarna i Britannien - 361-362
Vatnajökull. Se Island, sp. 838 - 361-362
Vatout, Jean - 361-362
Watson, George - 361-362
Watson, engelska kopparstickare. 1. James W. - 361-362
Watson. 2. Thomas W. - 361-362
Watson, John Dawson - 361-362
Watson, James Craig - 361-362
Watt, Joachim von (latiniser. Vadianus) - 361-362
Watt, James - 361-362, 363-364
Watt, Robert - 363-364
Watteau, Antoine - 363-364, 365-366
Vattel, Emmerich de - 365-366
Vatten (Lat. aqua), kem., vätets oxid - 365-366, 367-368, 369-370
Watten, T. (Holl. wadden), grund, sandbankar - 369-370
Vattenafledning, jur., kan betyda vattens afledning ur vattendrag - 369-370
Vattenafsöndring, växtfysiol., en företeelser, som förekommer hos vissa växter - 369-370, 371-372
Vattenandar. Se Elementar-andar - 371-372
Vattenarv. Se Malachium - 371-372
Wattenbach, Wilhelm - 371-372
Vattenbad, kem., en på laboratorier använd apparat för upphettning eller afdunstning vid temperaturer under vattnets kokpunkt - 371-372
Vattenbaggar. Se Dykareslägtet - 371-372
Vattenbalk, skeppsb., en på högkant stående balk - 371-372
Vattenballast. Se Ballast - 371-372
Vattenbarometer, fys. - 371-372
Vattenbi, stundom förekommande benämning på »drönare» (se Bi) - 371-372
Vattenblink, det svenska namnet på Hottonia palustris - 371-372
Vattenblom-alger. Se Vattnets blomning - 371-372
Vattenbokare, bergsv., kallas en mindre vattenhammare - 371-372
Vattenbråck. Se Hydrocele - 371-372
Vattenbräken. Se Rhizocarpeæ - 371-372
Vattenbyggnadskonst, den gren af byggnadskonsten, som sysselsätter sig med utförande af »vattenbyggnader» - 371-372, 373-374
Vattenbåt (vattenskuta), sjöv., båt eller fartyg, på senare tid äfven ångare, som antingen direkte i lastrummet eller i stora cisterner medför dricksvatten - 373-374
Vattendelare. Se Flod - 373-374
Vattendrifvande medel. Se Hydrogoga - 373-374
Vattendrfivare, sjöv. Se Drifvare - 373-374
Vattenfall, det ställe, der rinnande vatten störtar sig utför en mer eller mindre brant afsats i flodbädden - 373-374, 375-376
Vattenformor. Se Forma - 375-376
Vattenfärgsmåleri. Se Aqvarellmåleri - 375-376
Vattengas. 1. Fys. Se Vattenånga - 375-376
Vattengas. 2. Tekn. Till hvad som blifvid sagdt om vattengasen i art. Gas, sp. 909-910, och Ljus, sp. 1564, må här tilläggas, att denna gas numera fått en ganska vidsträckt användning såsom bränslegas vid några stora jernverk - 375-376
Vattengeuser. Se Geuser - 375-376
Vattengals, kem., metasilikat af kalium eller natrium - 375-376
Vattengran. Se Hippuris - 375-376
Vattengrodor. Se Rana och Ranidæ - 375-376
Vattengråsugga, Asellus aquaticus L., zool. - 375-376
Vattengång, sjöv., den del af den yttre fartygssidan, som är i höjd med vattenytan - 375-376
Vattenhammare. 1. Fys., ett omrk. 0,3 m. långt glasrör - 375-376
Vattenhammare. 2. Mek. Se Hammare - 375-376
Vattenhjul betecknar i ordets vidsträcktaste bemärkelse en hydraulisk kraftmaskin - 375-376, 377-378
Vattenhåla, skeppsb., den fördjupning i vattenmassan, som uppstår derigenom att den på vattnet flytande fartygskroppen undantränger en viss mängd vatten - 377-378
Vattenhöjd. Se Vattenstånd - 377-378
Vatteninvigning. Invigning af dopvatten är ett urgammalt, redan i äldsta kristna kyrkan förekommande kyrkobruk - 377-378
Vattenjungfrun. Se Trollsländor - 377-378
Vattenkalorimeter, fys., en apparat för uppmätning af kroppars egentliga värme - 377-378
Vattenkamin. Se Uppvärmning - 377-378
Vattenkis. Se Markasit - 377-378
Vattenklosett. Se Klosett - 377-378
Vattenklöfver. Se Menyanthes - 377-378
Vattenkonst. 1. Benämning på sådana inrättningar, medelst hvilka man till ögonfägnad tvingar vatten att rinna eller stiga strålvis i allahanda figurer - 377-378
Vattenkonst. 2. Grufv. För vattnets uppumpning ur grufvor fordras gifvetvis kraft - 377-378, 379-380
Vattenkoppor. Se Vattkoppor - 379-380
Vattenkraft, den lefvande kraft, som en rinnande vattenmassa medför - 379-380
Vattenkrasse. Se Nasturtium - 379-380
Vattenkräfta. Se Munsjukdomar - 379-380
Vattenkur (kallvattenkur, hydroterapi), metodiskt bruk af kallt vatten till sjukdomars botande och helsans stärkande - 379-380, 381-382
Vattenledning (T. wasserleitung; Fr. eaux, distributions d'eau; Eng. waterworks), en anläggning, genom hvilken vatten från en mer eller mindre aflägsen plats kan ledas till ett samhälle för tillfredställandet af dettas behof af lämpligt vatten för hushållen eller för industriella och kommunala ändamål - 381-382, 383-384, 385-386, 387-388, 389-390, 391-392
Vattenlilja, namn på dels neckrosen (se d. o.), dels gula svärdsliljan (se Iris) - 391-392
Vattenlinie, skeppsb., skärningslinien emellan fartygskroppens yttersida och vattenytans plan - 391-392
Vattenlogg. Se Patentlogg - 391-392
Vattenloppor, hafsloppor, Cladocera, zool. - 391-392
Vattenlås. Se Kloak, sp. 868 - 391-392
Vattenlöpare och vattenmätare, stundom nyttjade namn på braxenmyggor l. »skräddare». Se Hydrometra, zool. - 391-392
Vattenmelon. Se Vattenpumpa - 391-392
Vattenminskning, geol. 1. I allmän bemärkelse förstås dermed frågan om vattnets aftagande på hela jordytan - 391-392, 393-394
Vattenminskning. 2. I inskränkt bemärkelse förstås i Sverige med »vattenminskningen» den speciella frågan om vattenminskningen vid Sveriges kuster, i synnerhet vid Östersjön - 393-394
Vattenmotorer. Se Vattenkraft - 393-394
Vattenmullvadslägtet, Scalops, zool. - 393-394
Vattenmyskdjurslägtet, Hyæmoscus, zool. Se Tragulina - 393-394
Vattenmärken, vid hafs- eller insjökuster i derstädes befintligt fast berg eller i en större, jordfast sten anbragta märken - 393-394, 395-396
Vattenmätare, zool. Se Vattenlöpare - 395-396
Vattenmögel. Se Saprolegniaceæ - 395-396
Vattennäbbmus. Se Näbbmössen - 395-396
Vatten och bröd, jur. Redan i Visby stadslag heter det å flere ställen om den, so mej förmår erlägga ådömda böter »böte med vatten och bröd» - 395-396
Vattenområde. Se Flod - 395-396
Vattenorgel. Se Orgel - 395-396
Vattenormbunkar - 395-396
Vattenormen (vattenslangen), astron. Se Hydra 2 och Hydrus - 395-396
Vattenormslägtet. Se Hafsormarna - 395-396
Vattenpass (vattpass), libell, nivå, fys. - 395-396, 397-398
Vattenpelaremaskiner l. vattentrycksmaskiner äro ett slags vattenmotorer - 397-398
Vattenpesten. Se Elodea - 397-398
Vattenprofvet. Se Ordalier - 397-398
Vattenpumpa (vattenmelon), Citrullus volgaris Schrad. (Cucurbita citrullus L.), bot., en bekant köksväxt - 397-398
Vattenqvalster, zool., namn på akaridfamiljen Hydrachnides (se d. o.) - 397-398
Vattenqvarn. Se Qvarn - 397-398
Vattenrall. Se Rallslägtet - 397-398
Vattenregalet. Se Grundregalen och Regale - 397-398
Vattenråttan. Se Sorkslägtet - 397-398
Vattenrätten, jur., är sammanfattningen af de rättsregler, som bestämma och begränsa jordegares rätt öfver det vatten, som finnes å eller vid hans egor - 397-398, 399-400
Vattenrörelse i fästningsgrafvar, ett sätt att förstärka en fästnings passiva motståndsförmåga - 399-400
Wattenscheid, stad i preuss. regeringsomr. Arnsberg (Westfalen) - 399-400
Vattensegel, sjöv., ett slags ledsegel, som i lugnt väder fordom fördes under mesanbommen - 399-400
Vattenskilnad. Se Flod - 399-400
Vattenskinnbaggar, de insekter af ordningen Hemiptera - 399-400
Vattenskorpioner. Se Nepidæ - 399-400
Vattenskott, trädgårdsk. - 399-400
Vattenskrufven. Se Archimediska skrufven - 399-400
Vattenskräck. Se Vattuskräck - 399-400
Vattenslinga, namn på växtslägtet Myriophyllum. Se Halorageæ - 399-400
Vattensnäckan. Se Archimediska skrufven - 399-400
Vattensot. Se Vattusot - 399-400
Vattenspatt. Se Spatt - 399-400
Vattenspegel. Se Akter - 399-400
Vattenspindlar. Se Hydrachna, Hydrachnides och Spindeldjur - 399-400
Vattenstaren. Se Strömstare-slägtet - 399-400
Vattenstråle. Se Utströmning - 399-400
Vattenstånd, vattenhöjd, hydrograf. - 399-400, 401-402
Vattenstämpel (T. wasserzeichen, Fr. marque filigrane, Eng. water-mark), i papper anbragta genomskinliga teckningar, siffror, bokstäfver l. dyl. - 401-402
Vattensvinslägtet. Se Hydrochoerus - 401-402
Vattensvullnad. Se Oedem - 401-402
Vattensystem, flodsystem. Se Flod - 401-402
Vattensåga, bot., stundom brukadt namn på »dyborren» (se Stratiotes aloides) - 401-402
Vattentrycksmaskiner. Se Vattenpelaremaskiner - 401-402
Vattentät. Se Waterproof - 401-402
Vattenuppfordringsmaskiner är ett gemensamt namn för många olika maskiner, hvilka användas för att upplyfta vatten från en lägre till en högre nivå - 401-402
Vattenur, ett slags redan hos forntidens assyrer samt greker och romare nyttjade tidmätningsinstrument - 401-402, 403-404
Vattenvåg. Se Vattenpass - 403-404
Vattenväpling. Se Menyanthes - 403-404
Vattenvärde, fys. Se Vattenkalorimeter - 403-404
Vattenvätskan (humor aqueus), anat., den vätska, som i ögat fyller rummet mellan linskapselns främre yta och hornhinnan - 403-404
Vattenånga l. vattengas, fys., kallas vatten i gasformigt aggregationstillstånd - 403-404
Vattenödlor, salamanderdjur, Salamandrina, zool. - 403-404
Vattholma, säteri och bruksegendom i Upsala län - 403-404, 405-406
Wattignies, by i franska depart. Nord - 405-406
Vattkoppor, vattenkoppor, variceller (varicellæ), en kontagiös infektionssjukdom - 405-406
Vattnets blomning kallas i folkspråket den företeelsen att vattnet i dammar och sjöar invid stränderna - i allmänhet i stillastående, mindre vattensamlingar - färgas med en grön färg under vissa tider af sommaren - 405-406
Vattpass. Se Vattenpass - 405-406
Vattradt tyg. Se Moaré - 405-406
1. Wattrang, Gustaf - 405-406
2. Wattrang, Anna Maria, den föregåendes svägerska. Se Ehrenstrahl 2 - 405-406
Watts. 1. Isaac W. - 405-406
Watts. 2. Thomas W. - 405-406
Watts. 3. Georg Frederick W. - 405-406, 407-408
Vattsot. Se Vattusot - 407-408
Watts parallelogram benämnes en af James Watt uppfunnen, af häfstänger sammansatt mekanism - 407-408
Vattumannen, Lat. Aquarius, namn på det 11:te af zodiakens tecken - 407-408
Vattuskräck, hydrofobi (rabies, lyssa), en akut och smittsam sjukdom, som allmännast förekommer hos hundar - 407-408, 409-410
Vattusot (vattensot, vattsot), hydropisi, (hydrops), med., kallas en abnorm samling af vätska i kroppens väfnader och håligheter - 409-410
Wattweiler, Fr. Wattewiller l. Wattwiller, by i Elsass-Lothringen, Ober-Elsass - 409-410
Wat Tyler, d. v. s. Valter tegeltäckaren, var den förnämste ledaren för det stora bondeupproret i England under Richard II:s regering - 409-410, 411-412
Watzmann, alptopp i sydöstligaste Bajern - 411-412
Vau. Se Reseda - 411-412
Vauban, Sebastian le Prètre, markis de V. - 411-412
Vaucanson, Jacques de - 411-412
Vaucelles, fordom cisterciens-kloster i norra Frankrike (depart. Nord) - 411-412
Vaucheriaceæ DC., bot., en nat. växtfamilj, hörande till gruppen Siphoneæ bland grönalgerna (Chlorophyceæ) - 411-412
Vaucluse. 1. Departement i sydöstra Frankrike - 411-412
Vaucluse. 2. (Lat. Vallis Clausa) By i ofvannämnda depart. - 411-412, 413-414
Vaucorbeil, Auguste Emanuel - 413-414
Vaucouleurs, stad i franska depart. Meuse - 413-414
Vaud, Pays de Vaud, T. Waadt l. Waadtland, kanton i sydvestra Schweiz - 413-414, 415-416
Vaudeville. Se Vådevill - 415-416
Vaudoncourt, Frédéric François Guillaume - 415-416
Vaugelas, Claude Favre de, baron de Péroges - 415-416
Vaulabelle, Achille Tenaille de - 415-416
Vaulunder, förvriden form af Völund l. Valund (se d. o.) - 415-416
Vaupell. 1. Kristian Theodor V. - 415-416
Vaupell. 2. Otto V. - 415-416, 417-418
Vauquelin, Louis Nicolas - 417-418
Vauquelin de la Fresnaye, Jean - 417-418
Vaurien, Fr., odåga - 417-418
Wauters, Émile Charles - 417-418
Vautier, Marc Louis Benjamin - 417-418
Vauvaun. Se Gibbonerna - 417-418
Vauvenargues, Luc de Clapiers de - 417-418, 419-420
Vaux, William Sandys Wright - 419-420
Vaux-de-Vire, en romantiskt vacker dal nära staden Vire i franska depart. Calvados, Normandie - 419-420
Vauxhall, ursprungligen namn på en offentlig förlustelseträdgård i London - 419-420
Vavassor. Se Valvassor - 419-420
Wavellit, miner., ett vattenhaltigt lerjordsfosfat af hvit, gul, sällan grön och blå färgnyans - 419-420
Wavre, stad i belgiska prov. Brabant, vid Dyle - 419-420
Vax (Lat. cera), kem., det ämne, af hvilket bina förfärdigar sina honingsceller - 419-420
Vaxblomma. Se Cerinthe - 419-420
Waxcluster. Se Gaultheria - 419-420
Vaxduk tillverkas på det sätt, att grof och fast linne-(bomulls- eller jute-)väf af ansenlig bredd spännes fullkomligt stram i en lodrätt stående ram och bottenstrykes med tunnt lim, hvarefter täckfärger, sammanrifna med linoljefernissa, anstrykas i flere hvarandra täckande lag - 419-420
Vaxgurka. Se Benincasa - 419-420
Vaxholm, sjöstad, belägen på östra änden af Vaxön i Stockholms skärgård - 419-420, 421-422
Vaxholms artillerikår (n:o 5), den första nybildade fästningsartillerikår i Sverige - 421-422
Vaxholms fästning. Gustaf I anlade år 1549 på den s. k. Vaktsholmen, sedermera Vaxholmen, i Stockholms skärgård, i sundet mellan Vaxön och Rindön, 19 km. fr. Stockholm, ett mindre jordverk med blockhus - 421-422
Vaxhud (ceroma). Se Foglar, sp. 1538 - 421-422
Vaxkabinett. Se Vaxplastik - 421-422
Vaxmal, bimal, bifjäril, Galleria melonella L. (G. cereana L., G. cereella E.), zool. - 421-422, 423-424
Vaxmåleri. Se Enkaustik - 423-424
Vaxpalm. Se Ceroxylon och Corypha - 423-424
Vaxpapper (charta cerata), farmak., beredes i allmänhet icke på apoteken, utan fabriksmässigt - 423-424
Vaxplastik, ceroplastik - 423-424
Vaxplåster (emplastrum ceræ), farmak., med., beredes enligt Sv. farmakopén af ljust harts, 1 del, samt skirad talg och gult vax, af hvarje 3 delar - 423-424
Vaxpomada (unguentum pomadinum cum cera), farmak. - 423-424
Vaxsalva, farmak. - 423-424
Vaxskiflingar. Se Hygrophorus - 423-424
Vaxstickor. Se Tändstickor - 423-424
Vaxtaft, tekn., farmak., är med linoljefernissa genomdränkt tunnt siden eller taft - 423-424, 425-426
Vaxön, ö i Stockholms skärgård, på hvilken staden Vaxholm är belägen - 425-426
Vay, Joyan - 425-426
Vayu. Se Haju - 425-426
Ve (Isl. Vé), Nord. mytol. Se Vili - 425-426
Veadar, skottmånaden i det judiska året - 425-426
Wealdenformationen l. wealdenserien, geol., - 425-426
Vear, Nord. mytol., »de heliga l. helgande makterna», en benämning på gudarna - 425-426
Wear, flod i norra England - 425-426
Weber, Veit, psevdonym för den tyske skriftställaren G. Ph. L. L. Wächter - 425-426
Weber, Bernhard Anselm - 425-426
Weber, Karl Julius - 425-426
Weber, Gottfried - 425-426, 427-428
Weber. 1. Karl Maria Friedrich Ernst von W. - 427-428, 429-430
Weber. 2. Karl Philipp Max Maria von W. - 429-430
Weber. 1. Ernst Heinrich W. - 429-430
Weber. 2. Wilhelm Eduard W. - 429-430, 431-432
Weber. 3. Eduard Friedrich W. - 431-432
Weber, Beda - 431-432
Weber, Johann Jakob - 431-432
Weber, Georg - 431-432
Weber, tyska konstnärer. 1. Friedrich W. - 431-432, 433-434
Weber. 2. August W. - 433-434
Weber. 3. Paul W. - 433-434
Weber, Albrecht Friedrich - 433-434
Weber, Karl Otto - 433-434, 435-436
Weber, Max - 435-436
Webers elektriska grundlag. Se Weber 2, sp. 431 - 435-436
Webers lag, fysiol. Se Weber 1, sp. 430 - 435-436
Veberöd, socken i Malmöhus län - 435-436
Webster, John - 435-436
Webster, Noah - 435-436
Webster, Daniel - 435-436
Webster, Thomas - 435-436, 437-438
Vecchi, Orazio - 437-438
Vecchia, Pietro (äfven kallad della V.) - 437-438
Vecchietta, egentl. Lorenzo di Pietro - 437-438
Vecelli. Se Tizian - 437-438
Vecht. 1. En af Rhens mynningsarmar (se Rhen, sp. 1022) - 437-438
Vecht. 2. (Holl. De Vecht, T. Vechte) Flod i Tyskland och Nederländerna - 437-438
Wechter, Esaias - 437-438
Vecka (Fornnord. vika, Eng. week, T. woche, D. uge), benämning på en tidsperiod af (vanligen) 7 dagar - 437-438, 439-440
Veckelbjörnen (honingsbjörnen, kinkajou), Cercoleptes caudivolvulus, zool. - 439-440
Weckelsdorf (Tsjech. Teplice), köping i nordöstra Böhmen - 439-440
Weckerlin, Jean Baptiste Théodore - 439-440, 441-442
Weckherlin, Georg Rudolf - 441-442
Weckherlin, August von - 441-442
Veckholm, socken i Upsala län - 441-442
Veck-kapitäl (T. faltenkapitäl, Fr. chapiteau godronné, Eng. indented l. invected capitel), en kapitälform, som förekommer i romanska byggnader, särskildt i England - 441-442
Vecklareslägtet. Se Ekvecklaren - 441-442
Veckleby. Se Vickleby - 441-442
Veckodagsgods. Se Frälse och Insocknehemman - 441-442
Veckohögtiden l. veckofesten. Se Pingst 1 - 441-442
Veckopredikningar kallas de gudstjenster, som enligt den svenska kyrkolagens 2 kap. 7 § skola hållas i städerna tvänne gånger i veckan och på landet en gång hvarje vecka - 441-442
Veckosjö. Se Vika - 441-442
Wecksell, Josef Julius - 441-442, 443-444
Vectigalia (sing. vectigal), Lat., har måhända ursprungligen betecknat, naturaprestationer (tionde till staten) - 443-444
Vector. Se Vektor - 443-444
Ved. Se Trä - 443-444
Veda (af omtvistad betydelse, enl. de fleste forskare »vetande», »vetenskap»), sammanfattningen af hela den literatur, som inderna anse vara af gudomligt ursprung - 443-444
Vedbæk, danskt fiskeläge vid Oresund - 443-444
Vedbo. 1. Härad i Elfsborgs län - 443-444
Vedbo. 2. Norra Vedbo (se d. o.) - 443-444
Vedbo. 3. Södra Vedbo (se d. o.) - 443-444
Vedborrare (träd-ödare, träfjäril), Cossus cossus L. (C. ligniperda Fabr.), zool., är en tämligen stor nattfjäril - 443-444
Vedby, socken i Kristianstads län - 445-446
Vedderna (»jägare»), sannolikt desamma som sanskritförfattarnas jakko - 445-446
Veddige, socken i Hallands län - 445-446
Wedding-trip, Eng., bröllopsresa - 445-446
Wedekind, Anton Christian - 445-446
Vedel, Anders Sörensen - 445-446
Vedel, Peter August Frederik Stoud - 445-446
Vedel, Emil - 447-448
Wedel-Jarlsberg. 1. Johan Caspar Herman W.-J. - 447-448, 449-450
Wedel-Jarlsberg. 2. Ferdinand Carl Maria W.-J. - 449-450
Wedellsborg, danskt grefskap i nordvestra delen af Fyen - 449-450
Vedel-Simonsen. Se Simonsen, L. - 449-450
Vedens härad i Elfsborgs län - 449-450
Vederdöpare (T. wiedertäufer, af wieder, om igen). Se Anabaptister - 449-450
Vedergällningsteori. Se Retribution och Straffteori - 449-450
Vederhäftighet, en förmögenhetsställning af sådan beskaffenhet att personen är i stånd att uppfylla henne åliggande förbindelser - 449-450
Vederlag, byggnadsk. Se Hvalf och Mur, sp. 478 - 449-450
Vederlag, presternas. Se Presternas vederlag - 451-452
Vederlagsbrist. Se Byte 2 - 451-452
Vederlagshemman. Se Byte 2 - 451-452
Vederlagsrätten. Se Thingmannalið - 451-452
Vederlaks (F. Virolahti), kustsocken i Viborgs län, Finland - 451-452
Vederslöf, socken i Kronobergs län - 451-452
Vedett, i franska och tyska arméerna namn på en dubbelpost vid kavalleriet - 451-452
Vedfamn. Se Famn och Vedmått - 451-452
Wedgwood, Josiah - 451-452, 453-454
Vedisk, som tillhör veda (se d. o.) - 453-454
Vedmått. Såsom rymdmått vid försäljning af ved brukas sedan gammalt förnämligast famn - 453-454
Wednesbury, stad i engelska grefsk. Stafford - 453-454
Vedparenkym, bot. Se nästa artikel - 453-454
Vedprosenkym, bot., benämnes en hos växter allmänt förekommande väfnad, bildad af prosenkymceller - 453-454
Vedretta Marmolada. Se Tyrolen, sp. 1077 - 453-454
Veðrfölnir, Nord. mytol., är enligt Snorres Edda en hök - 453-454
Vedro, ryskt rymdmått för våta varor - 453-454
Vedtlinge. Se Ventlinge - 453-454
Vedum. 1. F. d. socken i Skaraborgs län, Kållands härad, numera införlifvad med Hjerpås - 453-454
Vedum. 2. Kinne-V., socken i Skaraborgs län - 453-454
Vedum. 3. Laske-V., socken i Skaraborgs län - 453-454
Vedut, utsigt, vy - 453-454
Vedätare. Se Xylophaga - 453-454
Veen. Se Venn, Hohes - 453-454
Veen, M. van. Se Heemskerk - 453-454
Veen, Otto van, mest känd under det latiniserade namnet Vænius elelr Venius - 453-454
Weenix. 1. Jan Baptist W. (han tecknade sig vanligen Giovanni Baptista) - 453-454, 455-456
Weenix. 2. Jan W. - 455-456
Weert, stad i nederländska prov. Limburg - 455-456
Weert. 1. Jan de. Se Holländska literaturen, sp. 1421 - 455-456
Weert. 2. Jean de. Se Werth - 455-456
Vef, mek., en på en axel anbragt maskindel, medelst hvilken en roterande rörelse kan bibringas axeln - 455-456
Vefla, sjöv., förse vanten med veflingar - 455-456
Vefsenfjorden i Nordlands amt, Norge - 455-456
Veft-offer. Se Vift-offer - 455-456
Vega (plur. vegas), Sp., fruktbar slätt, t.ex. vegan vid Granada. Jfr Spanien, sp. 117 - 455-456
Vega (af Arab. wâqi, »nedstörtande»), astron. Se Lyran - 455-456
Vega, Concepcion del a V., stad på ön Haiti - 455-456
Vega, G. de la. Se Garcilaso de la Vega - 455-456
Vega, Georg von - 455-456, 457-458
Vegaarsvand, ett 20 km. långt, men smalt fjällvatten i Nedenæs amt, Norge - 457-458
Vega Carpio. Se Lope de Vega Carpio - 457-458
Vega-expeditionen (»Vega-färden»). Se Polarexpeditioner, sp. 1454 o. f. Till den derst. nämnda literaturen må läggas Anton Stuxbergs senare utkomna »Minnen från Vegas färd» etc. (1890) - 457-458
Vegafonden, Vegamedaljen och Vegastipendiet. Se Svenska sällskapet för antropologi och geografi - 457-458
Vegard af Veradal, norsk hirdman och höfding i 13:de årh. - 457-458
Vegeholm, gods i Ströfvelstorps socken, Kristianstads län - 457-458
Wegele, Franz Xaver - 457-458
1. Wegelius, Johan, d. ä. - 457-458
2. Wegelius, Johan, d. y. - 457-458, 459-460
3. Wegelius, Martin - 459-460
Vegen, en 117 qvkm. stor ö i Nordlands amt, Norge - 459-460
Wegener, Kaspar Frederik - 459-460
Vegesack, stad på fria staden Bremens område - 459-460
1. Vegesack, Eberhard Ernst Gotthard von - 459-460, 461-462
2. Vegesack, Johan Fredrik Ernst von - 461-462
3. Vegesack, Ernst Mattias Peter von - 461-462
Vegetabilier (se Vegetera), växter, alster ur växtriket - 461-462
Vegetabilisk (se Vegetera), som tillhör, är hemtad från eller har afseende på växtriket - 461-462, 463-464
Vegetarism (vegetarianism) kallas en lära, enligt hvilken menniskans naturliga föda i hufvudsak borde vara sammansatt af sådana födoämnen, som härstamma från växtriket - 463-464
Vegetation (se Vegetera), växtlif; växtlighet; sammanfattningen af en viss trakts växtverld (jfr Flora) - 463-464, 465-466
Vegetativ (se Vegetera), som tillhör eller sammanhänger med växternas lif - 465-466
Vegetera (Fr. végéter, af Lat. vegetare, upplifva, stärka, i senlatinet: växa, utveckla sig), lefva som en växt, lefva ett overksamt lif med ensidigt tillgodoseende af de kroppsliga behofven - 465-466
Vegetius (Flavius V. Renatus), romersk författare - 465-466
Weglerski, Tomasz Kajetan - 465-466
Veglia, Kroat Kérk, österrikisk ö i Quarnerobukten - 465-466
Wegmann, Bertha - 465-466
Wegner, Henrik - 465-466
Wegscheider, Julius August Ludwig - 465-466
Vegtamskviða l. Balders drömmar (Fornn. Balders draumar) - 465-466
Vehikel (af Lat. vehiculum, fordon), befordringsmedel, bärare, hjelpmedel - 465-466
Wehl (egentl. von Wehl zu Wehlen), Feodor - 465-466
Wehlau, stad i preussiska regeringsomr. Königsberg (Ostpreussen) - 465-466, 467-468
Vehmgerichte. Se Fehmdomstolar - 467-468
Vehmo (F. Vehmaa). 1. Kustsocken i Åbo och Björneborgs län, Finland - 467-468
Vehmo. 2. Härad i ofvannämnda län - 467-468
Vehmo. 3. Domsaga, lydande under Åbo hofrätt - 467-468
Wehrli, Johann Jakob - 467-468
Vehse, Karl Edouard - 467-468
Vei (Vai) är en liten negerstam på Afrikas vestkust kring floderna Pissus och Gallinas' neder lopp - 467-468
Weibertreu. Se Weinsberg - 467-468
Weibull, Martin Johan Julius - 467-468
Weichsel, P. Wisla, Lat. Vistula, största floden i Östersjöns vattenområde - 467-468, 469-470
Weichsel, det tyska namnet på en art körsbärsträd (Prunus cerasus, Cerasus vulgaris, surkörsbär) och dess frukt - 469-470
Weichselguvernementen, sedan 1867 den officiella benämningen på f. d. konungariket Polen (se d. o.) - 469-470
Weichselmünde, fästning. Se Neufahrwasser - 469-470
Weida, stad i Sachsen-Weimar, vid Weisse Elsters biflod Weida - 469-470
Weidenhaupt, Andreas - 469-470
Weidenhielm, Erik Oskar - 469-470, 471-472
Weidman, Ture - 471-472
Weier. Se Wier - 471-472
Weierstrass, Karl Theodor Wilhelm - 471-472, 473-474
Weigand, Friedrich Ludwig Karl - 473-474
Weigel, Valentin - 473-474
Weigel, tysk familj af konstkännare och bokförläggare. 1. Johann August Gottlob W. - 473-474
Weigel. 2. Rudolf W. - 473-474
Weigel. 3. Theodor Oswald W. - 473-474
Weiger, Herman - 473-474
Weigert, Karl - 473-474
Weightnotes. Se Warrant - 473-474
Weigl, Joseph - 473-474
Weihenstephan. Se Freising - 473-474
Veii, stad i det forna Etrurien - 473-474, 475-476
Weijden, Rogier van der - 475-476
Weikert, Johann Wolfgang - 475-476
Weil, Gustav - 475-476, 477-478
Weil, Henri - 477-478
Weilburg, stad i preuss. regeringsområdet Wiesbaden - 477-478
Weilen, Joseph von - 477-478
Weill, Alexandre - 477-478
Weiller, Kajetan von - 477-478
Weimar, hufvudstad i storhertigdömet Sachsen-Weimar-Eisenach - 477-478, 479-480
Weimarianerna, under Trettioåriga krigets senare skede den vanliga benämningen på de trupper, som i Elsass stått under hertig Bernhards af Sachsen-Weimar befäl - 479-480
Weinbrenner, Friedrich - 479-480, 481-482
Weingarten, stad i würtembergska Donaukretsen - 481-482
Veinge, socken i Hallands län - 481-482
Weinheim, stad i storhertigdömet Baden, kretsen Mannheim - 481-482
Weinhold, Karl - 481-482
Weinsberg, stad i würtembergska Neckarkretsen - 481-482
Weipert, stad i nordvestra Böhmen, vid foten af Erzgebirge - 481-482
Weisbach, Julius - 481-482
Weise, Christian - 481-482, 483-484
Weiser, Joseph Emanuel - 483-484
Weisflog, Karl - 483-484
Weishaupt, Adam - 483-484
Weishaupt, Victor - 483-484
Weismann, August - 483-484
Weiss, Christian Samuel - 483-484
Weiss, Hermann Karl Jakob - 483-484, 485-486
Weiss, Jean Jacques - 485-486
Weiss, Bernhard - 485-486
Weiss, Edmund - 485-486
Weisse, Christian Felix - 485-486
Weisse, Maximilian von - 485-486
Weisse, Christian Hermann - 485-486
Weissenberg, Alexander Bernhard von - 485-486, 487-488
Weissenbruch, Jan - 487-488
Weissenburg. 1. Stad i bajerska regeringsområdet Mittelfranken - 487-488
Weissenburg. 2. (Fr. Wissembourg) Stad i Nedre Elsass - 487-488
Weissenfels, stad i preussiska regeringsområdet Merseburg (Sachsen) - 487-488
Weissenstein, Estn. Paidelin, stad i ryska guvern. Estland, kretsen Jerwen, vid ån Paide - 487-488
Weisskirchen. 1. (Slav. Stranice) Stad i östra Mähren - 487-488
Weisskirchen. 2. (Magyar. Fehértemplom) Stad i ungerska komitatet Temes - 487-488
Veit, Philipp - 487-488, 489-490
Weitsch. 1. Johann Friedrich W., tysk målare, vanligen kallad Pascha Weitsch - 489-490
Weitsch. 2. Friedrich Georg W. - 489-490
Veitsdans. Se Danssjuka och Nervsjukdomar - 489-490
Veitsla (Veitzla). Se Hird, sp. 1270, och Länsväsende, sp. 429 - 489-490
Weitzmann, Karl Friedrich - 489-490
Weizsäcker, Karl Heinrich - 489-490
Vejde. Se Isatis - 489-490
Vejér de la Frontera, ort i spanska prov. Cadiz, innanför Trafalgars udde - 489-490
Veji. Se Veii - 489-490
Vejle, stad i sydöstra Jylland vid inre delen af Vejle fjord - 489-490
Vejle amt omfattar sydöstra Jylland - 489-490, 491-492
Veka. Se Vika - 491-492
Veka lifvet. Se Länd - 491-492
Vekkelaks (F. Vehkalahti). Se Fredrikshamn - 491-492
Vekosjö. Se Vika - 491-492
Vektor (Lat. vector, »förare»). I den hamiltonska qvaternion-teorien (se Qvaternioner) nyttjas ordet »vektor» för att beteckna en till riktning och storlek bestämd förflyttning - 491-492
Vela, Vincenzo - 491-492
Velarer (af Lat. velum, näml. palatinum, gomseglet). Se Nasalerade ljud och Postpalatala språkljud - 491-492
Velarium (Lat. af velum, segel). Se Teater, sp. 1464 - 491-492
Velasquez, Don Diego - 491-492, 493-494, 495-496
Velasquez de Velasco, Luis José - 495-496
Welcker. 1. Friedrich Gottlieb W. - 495-496
Welcker. 2. Karl Theodor W. - 495-496, 497-498
Welcker. 3. Hermann W. - 497-498
Velde, van de, holländsk konstnärsslägt. 1. Esaias van de V. - 497-498
Velde. 2. Jan van de V. II - 497-498
Velde. 3. Willem van de V. d. ä. - 497-498
Velde. 4. Willem van de V. d. y. - 497-498
Velde. 5. Adrian van de V. - 497-498
Velde, Peeter van den - 497-498
Velde, Karl Franz van der - 497-498, 499-500
Veldeke, Heinrich von - 499-500
Veldenz, furstendöme i det forna Tyska riket, öfverrhenska kretsen - 499-500
Vele (egentl. »rulle», »tått»), charpirulle; en hopvecklad gasremsa - 499-500
Veleda. Se Velleda - 499-500
Veleter. Se Vender - 499-500
Vélez-Blanco. Se Vélez-Rúbio - 499-500
Vélez-Malaga, stad i spanska prov. Malaga - 499-500
Vélez-Rúbio, stad i spanska prov. Almeria - 499-500
Welfer, en berömd fursteätt, som under långa tider herskat i Tyskland - 499-500, 501-502
Welferfonden. Då konungariket Hannover efter sitt deltagande på Österrikes sida i kriget mot Preussen år 1866 införlifvades med Preussen, blef det fråga om att ersätta f. d. konungen i Hannover Georg V för hvad han i domäner o. a. derigenom gått förlustig - 501-502
Welhaven, Johan Sebastian Cammermeyer - 501-502, 503-504
Weli, Arab., »helgon». Se Imam, sp. 478, och Marbut - 503-504
Veliki-Ustjug. Se Ustjug - 503-504
Velin, Fr. (af veau, kalfskinn). 1. Velinpergament. Se Pergament - 503-504
Velin. 2. Velinpapper - 503-504
Velinge, socken i Skaraborgs län - 503-504
Velino (Lat. Avens), biflod fr. v. till den i Tiber mynnande Nera - 503-504
Velisj, stad i ryska guvernem. Vitebsk, vid Düna - 503-504
Velites (plur. af veles), Lat. de lätta trupperna i den romerska legionen (se Legion) - 503-504
Vellamo (Vellimo, Vellimys), Finsk mytol., var sjöguden Ahtids gemål - 503-504
Welland, flod i östra England - 503-504
Wellander, Johan - 503-504
Welland-kanalen, kanal i Canada - 503-504
Velleda, politisk sierska hos bruktererna i nuv. Westfalen - 503-504
Vellejus. Se Vedel, A. S. - 503-504
Vellejus Paterculus, romersk historieskrifvare - 503-504, 505-506
Wellesley, engelsk slägt, som i förra hälften af 1500-talet bosatte sig på Irland - 505-506
Wellesley. 1. Richard Colley, earl of Mornington, markis af W. - 505-506
Wellesley. 2. William Pole-W., sedan 1821 baron Maryborough, efter sin äldre broder 1842 earl of Mornington - 505-506
Wellesley. 3. Arthur W., hertig af Wellington, den föregåendes broder. Se Wellington, A. - 505-506
Wellesley. 4. Henry W., baron Cowley, den föregåendes broder. Se Cowley 1 - 505-506
Wellesley. 5. Henry Richard Charles W., earl of Cowley, den föregåendes son. Se Cowley 2 - 505-506
Velletri, stad uti italienska prov. Roma - 505-506
Wellhausen, Julius - 505-506, 507-508
Vellimö (Vellimys). Se Vellamo - 507-508
Wellingborough, stad i engelska grefskapet Northampton - 507-508
1. Vellingk, Otto - 507-508
2. Vellingk, Maurits - 507-508, 509-510
Wellington. 1. Stad i engelska grefskapet Salop (Shropshire) - 509-510
Wellington. 2. Stad i engelska grefskapet Somerset - 509-510
Wellington. 3. Hufvudstad i britiska kolonien Nya Zeeland - 509-510, 511-512
Wellington ... - 511-512, 513-514, 515-516, 517-518, 519-520
Welwitschia mirabilis ... - 521-522, 523-524, 525-526, 527-528, 529-530
Vendiska språket ... - 531-532, 533-534, 535-536, 537-538, 539-540
Venezia ... - 541-542, 543-544, 545-546, 547-548, 549-550
Venezianskt glas ... - 551-552, 553-554, 555-556, 557-558, 559-560
Wennerberg ... - 561-562, 563-564, 565-566, 567-568, 569-570
Venus ... - 571-572, 573-574, 575-576, 577-578, 579-580
Verb ... - 581-582, 583-584, 585-586, 587-588, 589-590
Werder-geväret ... - 591-592, 593-594, 595-596, 597-598, 599-600
Wergeland ... - 601-602, 603-604, 605-606, 607-608, 609-610
Werlauff ... - 611-612, 613-614, 615-616, 617-618, 619-620
Vermskog ... - 621-622, 623-624, 625-626, 627-628, 629-630
Wernher der Gartener ... - 631-632, 633-634, 635-636, 637-638, 639-640
Vers ... - 641-642, 643-644, 645-646, 647-648, 649-650
Vertex ... - 651-652, 653-654, 655-656, 657-658, 659-660
Vervins ... - 661-662, 663-664, 665-666, 667-668, 669-670
Vesselenyi de Hadad ... - 671-672, 673-674, 675-676, 677-678, 679-680
Westenhielm, Tobias - 681-682
Westenrieder, Lorenz von - 681-682
Vester. Se Väderstreck - 681-682
Vesteraalen, Norge - 681-682
Vester-Aros. Se Aros och Vesterås - 681-682
Westerberg, Johan August - 681-682
Vesterbergslags fögderi. Se Bergslags fögderi - 681-682
Vester-Bitterna. Se Bitterna - 681-682
Vesterbotten, landskap i Norrland - 681-682, 683-684, 685-686
Vesterbottens fältjägarekår. Se Vesterbottens regemente - 685-686
Vesterbottens kontrakt, i Hernösands stift äro fyra: 1. V. första kontrakt - 685-686
Vesterbottens kontrakt. 2. V. andra kontrakt - 685-686
Vesterbottens kontrakt. 3. V. tredje kontrakt - 685-686
Vesterbottens kontrakt. 4. V. fjerde kontrakt - 685-686
Vesterbottens län omfattar södra delarna af Vesterbotten och Lappland samt den nordöstliga delen af Ångermanland - 685-686, 687-688, 689-690
Vesterbottens regemente (n:r 20), 1841-92 kalladt Vesterbottens fältjägarekår - 689-690
Westerdahl, Olof - 689-690
Westerdahl, Fanny Amalia - 689-690
Vester-Dalelfven. Se Dalelfven - 689-690
Vester-Dals kokntrakt, i Vesterås stift - 689-690
Vester-Fernebo. 1. Kontrakt, som äfven benämnes Fernebo kokntrakt (se d. o.) - 689-690
Vester-Fernebo. 2. Socken. Se Fernebo, Vester- - 689-690
Westergaard. 1. Niels Ludvig W. - 689-690
Westergaard. 2. Harald Ludvig W. - 689-690
Vestergarn, socken i Gotlands län - 689-690
Vestergarnsholm. Se Gotland, sp. 1394 - 689-690
Vestergötland, landskap i Götaland - 689-690, 691-692, 693-694, 695-696, 697-698, 699-700
Vesterhafvet. Se Nordsjön - 699-700
Vesterhaninge, socken i Stockholms län - 699-700
Vesterhejde, socken i Gotlands län - 699-700
Westerholm, Viktor Axel - 699-700
Vesterjökel (Isl. Snæfellsjökull), ett 1,436 m. högt berg på Islands vestra kust - 699-700
Vesterlanda, socken i Göteborgs och Bohus län - 699-700
Vesterljung, socken i Södermanlands län - 699-700
Westerlund, Karl Agardh - 699-700, 701-702
Westerlund ... - 701-702, 703-704, 705-706, 707-708, 709-710
Vesterås arfförening ... - 711-712, 713-714, 715-716, 717-718, 719-720
Vest-Flandern ... - 721-722, 723-724, 725-726, 727-728, 729-730
Vestindiska kompaniet ... - 731-732, 733-734, 735-736, 737-738, 739-740
Vestmanlands regemente ... - 741-742, 743-744, 745-746, 747-748, 749-750
Vestre ... - 751-752, 753-754, 755-756, 757-758, 759-760
Vetenskapsakademien ... - 761-762, 763-764, 765-766, 767-768, 769-770
Vetenskapssocieteten i Upsala ... - 771-772, 773-774, 775-776, 777-778, 779-780
Wetterbergh ... - 781-782, 783-784, 785-786, 787-788, 789-790
Veuve Cliquot ... - 791-792, 793-794, 795-796, 797-798, 799-800
Wexell ... - 801-802, 803-804, 805-806, 807-808, 809-810
Vexiö landsförsamling ... - 811-812, 813-814, 815-816, 817-818, 819-820
Whiteboys ... - 821-822, 823-824, 825-826, 827-828, 829-830
Vial ... - 831-832, 833-834, 835-836, 837-838, 839-840
Viborg ... - 841-842, 843-844, 845-846, 847-848, 849-850
Vicente ... - 851-852, 853-854, 855-856, 857-858, 859-860
Vico ... - 861-862, 863-864, 865-866, 867-868, 869-870
Vidassoa ... - 871-872, 873-874, 875-876, 877-878, 879-880
Viðrir ... - 881-882, 883-884, 885-886, 887-888, 889-890
Vieille-Montagne ... - 891-892, 893-894, 895-896, 897-898, 899-900
Wien ... - 901-902, 903-904, 905-906, 907-908, 909-910
Wien-kongressen ... - 911-912, 913-914, 915-916, 917-918, 919-920
Vierwaldstättersjön ... - 921-922, 923-924, 925-926, 927-928, 929-930
Vieusseux ... - 931-932, 933-934, 935-936, 937-938, 939-940
Vignon ... - 941-942, 943-944, 945-946, 947-948, 949-950
Vigör ... - 951-952, 953-954, 955-956, 957-958, 959-960
Vikers jernmalmsfält ... - 961-962, 963-964, 965-966, 967-968, 969-970
Vikomt ... - 971-972, 973-974, 975-976, 977-978, 979-980
Viktoria ... - 981-982, 983-984, 985-986, 987-988, 989-990
Wildebeesten ... - 991-992, 993-994, 995-996, 997-998, 999-1000
Vilhelm ... - 1001-1002, 1003-1004, 1005-1006, 1007-1008, 1009-1010
Vilhelm ... - 1011-1012, 1013-1014, 1015-1016, 1017-1018, 1019-1020
Vilje ... - 1021-1022, 1023-1024, 1025-1026, 1027-1028, 1029-1030
Villands kontrakt ... - 1031-1032, 1033-1034, 1035-1036, 1037-1038, 1039-1040
Willems ... - 1041-1042, 1043-1044, 1045-1046, 1047-1048, 1049-1050
Willisen ... - 1051-1052, 1053-1054, 1055-1056, 1057-1058, 1059-1060
Wilson ... - 1061-1062, 1063-1064, 1065-1066, 1067-1068
Wilts, Wiltshire, grefskap i sydvestra England - 1067-1068
Wilzer. Se Vender - 1067-1068
Vimba l. vimma, zool., benämning för tre svenska fiskarter - 1067-1068
Wimberg. Se Wimperg - 1067-1068
Wimbledon, förstad till London i grefskapet Surrey - 1067-1068
Wimborne Minster, stad i engelska grefskapet Dorset - 1067-1068
Vimeiro, ort i portugisiska distriktet Lissabon (Estremadura) - 1067-1068
Vimer, Nord. mytol. Se Gerröd - 1067-1068
Viminalis (Collis Viminalis). Se Rom, sp. 1303 - 1067-1068
Vimma. Se Vimba - 1067-1068
Wimmer, Ludvig Frands Adalbert - 1067-1068
Vimmerby, uppstad i Smålandsdelen af Kalmar län - 1067-1068, 1069-1070
Vimmerby landsförsamling, i Kalmar län - 1069-1070
Vimpel, sjöv., en mycket smal och lång standert af flaggduk - 1069-1070
Vimpelman, sjöv. Se Vimpel - 1069-1070
Vimpelstake, sjöv., en liten flyttbar stång - 1069-1070
Wimperg, wimperge, wimberg, byggnadsk., ett spetsigt gafvelröste - 1069-1070
Wimpfen (W. am berg), stad i storhertigdömet Hessen - 1069-1070
Wimpffen, en ifrån Schwaben härstammande tysk adlig slägt - 1069-1070
Wimpffen. 1. Félix de W. - 1069-1070
Wimpffen. 2. Emmanuel Félix de W. - 1069-1070, 1071-1072
Vimur (Vimer), Nord. mytol. Se Gerröd - 1071-1072
Vin (Lat. vinum), jäst saft af vindrufvor - 1071-1072, 1073-1074, 1075-1076, 1077-1078
Vinaigre, Fr. vinättika - 1077-1078
Vin-alkohol. Se Spiritus - 1077-1078
Winanderemere. Se Windermere - 1077-1078
Vinaticoholz. Se Persea - 1077-1078
Vinberg, socken i Hallands län - 1077-1078
Vinbergssnäckan. Se Helix - 1077-1078
Vinblad, Ulla, »nymf och prestinna i Bacchi tempel» - 1077-1078
Vinblomman. Se Jästsvamparna - 1077-1078
Vinbär, trädg., farmak. - 1077-1078
Vinca L., sinngrön, men vanligen, om ock orätt, kallad vintergröna, bot. - 1077-1078
Vincennes, stad med 22,257 innev. i franska depart. Seine, straxt ö. om Paris - 1077-1078, 1079-1080
Vincennes, stad i nord-amerikanska staten Indiana - 1079-1080
Vincent, Saint, ö i Vestindien. Se Saint Vincent - 1079-1080
Vincent, François André - 1079-1080
Vincent de Beauvais, latinis. Vincentius Bellovacensis - 1079-1080
Vincent de Paul - 1079-1080, 1081-1082
Vincentius. 1. V. den helige - 1081-1082
Vincentius. 2. V. från Lerinum (V. Lerinensis) - 1081-1082
Vincentius. 3. V. Bellovacensis. Se Vincent de Beauvais - 1081-1082
Vincentius, biskop i Skara - 1083-1084
Winch. Se Vinsch - 1083-1084
Winchester. 1. Hufvudstad i engelska grefskapet Hampshire - 1083-1084
Winchester. 2. Stad i nord-amerikanska staten Virginia - 1083-1084
Vinchon, Jean Baptiste - 1083-1084
Vinci, L. da. Se Lionardo da Vinci - 1083-1084
Vinckboons, David - 1083-1084, 1085-1086
Vincke. 1. Friedrich Ludwig Wilhelm Philipp von V. - 1085-1086
Wincke. 2. Ernst Friedrich Georg von V. - 1085-1086
Vinckeboons. Se Vinckboons - 1085-1086
Winckelmann, Johann Joachim - 1085-1086, 1087-1088
Vind, meteor., kallas hvarje rörelse hos en luftmassa i förhållande till jordytan - 1087-1088, 1089-1090, 1091-1092, 1093-1094
Vind, Ole - 1093-1094
Vind, gammal dansk adelsslägt - 1093-1094
Vind. 1. Jörgen V. - 1093-1094, 1095-1096
Vind. 2. Holger V. - 1095-1096
Vind. 3. Frederik V. - 1095-1096
Vinda, bot. Se Convolvulus - 1095-1096
Vindala (F. Vimpeli), imperialt pastorat af 2:dra kl., Vasa län, Finland - 1095-1096
Vindarnas torn. Se Andronikos - 1095-1096
Vindau (Lett. Wentes-Pils, R. Vindava), sjö- och handelsstad i ryska guvernem. Kurland - 1095-1096
Vindblommor. Se Blomma, sp. 714 - 1095-1096
Vindbom, sjöv., fyrkantig bom - 1095-1096
Vindbrygga (vindbro), befästningsk., bro öfver en fästnings- eller slottsgraf - 1095-1096
Vindekörningen. Se Byggningshjelpen - 1095-1096
Windelband, Wilhelm - 1095-1096
Vindelelfven, biflod från venster till Ume elf - 1095-1096
Vindelicien (Lat. Vindelicia), romersk Donauprovins - 1095-1096
Vinder. Se Vender - 1095-1096
Windermere l. Winandermere, den största och en af de vackraste insjöar i England - 1095-1096
Winders, Jacques - 1095-1096
Vindfana. Se Anemoskop - 1095-1096
Vindflöjel. Se Väderflöjel - 1095-1096
Vindglær. Se Vindler - 1095-1096
Vindgolf. Se Vingolf - 1095-1096
Vindgrottor. Se Vindhålor - 1095-1096
Windham, William - 1095-1096, 1097-1098
Vindhastighet (vindstyrka). Se Vind och Vindskala - 1097-1098
Vindhem (Isl. Vindheimr, »vindverlden»), Nord. mytol. - 1097-1098
Vindhjabergen (Vindhyabergen), en trasversel, mellan 22:dra och 25:te breddgraden i öst-vestlig riktning från Ganges' mynning till halfön Gudjarat gående lägre bergsträckning - 1097-1098
Vindhjul l. vindmotorer är den allmänna benämningen för motorer, hvilka sättas i rörelse genom vindens tryck - 1097-1098
Vindhjuls-regulator. Se Regulator - 1097-1098
Vindhyabergen. Se Vindhjabergen - 1097-1098
Vindhålor (vindgrottor, eolsgrottor) kallas grottor, ur hvilkas trånga öppning vinden med stark fart brusar fram - 1097-1098
Vindicera, göra anspråk på - 1099-1100
Vindiciæ contra tyrannos (Lat., »rättsanspråk gent emot tryannerna»), titeln på en ryktbar skrift - 1099-1100
Vindikationsrätt, rätt att återkräfva sin egendom af någon - 1099-1100
Vinding, Rasmus - 1099-1100
Winding, August Henrik - 1099-1100
Vindinum. Se Mans, Le - 1099-1100
Windisch, Ernst Wilhelm Oskar - 1099-1100, 1101-1102
Windischgrätz, österrikisk furstlig slägt - 1101-1102
Windischmann. 1. Karl Josef Hieronymus W. - 1101-1102
Windischmann. 2. Friedrich Heinrich Hugo W. - 1101-1102
Vindkall (Isl. Vindkaldr, »kall vind»), Nord. mytol., är det namn den unge Svipdag antog vid sitt samtal med Fjölsvinn (se Fjölsvinnsmål) - 1101-1102
Vindkittel. Se Pump, sp. 420 - 1101-1102
Vindland. Se Vender - 1101-1102
Vindler, Nord. mytol., »den sig krökande, buktande», är ett binamn till Hemdall - 1101-1102
Vindljóne. Se Vindsval - 1101-1102
Vindmotorer. Se Vindhjul - 1101-1102
Vindmätare. Se Anemometer och Vind - 1101-1102
Vindnötta stenar. Se Sandslipade stenar - 1101-1102
Vindobona. Se Wien, sp. 904 - 1101-1102
Vind och Vask. Se Bryggningshjelpen - 1101-1102
Vindonissa, stad i den romerska prov. Gallia Belgica - 1101-1102
Vindragare-laget i Stockholm, ett gammalt gille - 1101-1102, 1103-1104
Vindresultant. Se Vind, sp. 1094 - 1103-1104
Vindros, meteor. - 1103-1104
Vindrufkur. Se Drufkur - 1103-1104
Vindrufsjuka, en sjukdom, som angriper vinrankan - 1103-1104
Vindrufvor l. drufvor. Se Vinrankan - 1103-1104
Vindrägg. Se Vin, sp. 1076 - 1103-1104
Vindrätt, sjöv. Ett fartyg till ankars säges ligga vindrätt, när det med fören mot vinden ligger i vindens riktning - 1103-1104
Windscheid, Bernhard Joseph Hubert - 1103-1104
Vindskala, meteor. I brist på anemometer uppskattar man vindstyrkan efter en godtycklig skala - 1103-1104, 1105-1106
Vindsköra. Se Kärnsköra - 1105-1106
Windsor, stad i engelska grefskapet Berks - 1105-1106
Windsorböna. Se Faba - 1105-1106
Vindspel kallas en enkel maskin för upplyftning af tyngder eller för annan mekanisk kraftyttring - 1105-1106, 1107-1108
Vindstilla. Se Stiltje - 1107-1108
Vindstyrka. Se Vindskala - 1107-1108
Vindsval (Isl. Vindsvalr, »kylig vind»), Nord. mytol., är enligt »Vafþrúðnismál» och Snorres Edda vinterns fader - 1107-1108
Windthorst, Ludwig - 1107-1108
Vindthunden. Se Hunden - 1107-1108
Vindthundsantilopen. Se Neotragus - 1107-1108
Vindtryck. Se Vind, sp. 1094 - 1107-1108
Vindugn. Se Ugn - 1107-1108
Windward islands, Eng. (»öarna i lovart»). Se Vestindien - 1107-1108
Vindvridningslag. Se Doves vindvridningslag och Vind, sp. 1091 - 1107-1108
Vindätare, sjöv., ett fartyg eller en båt, som under bidevindsegling ligger mycket nära vinden, har obetydlig afdrift och således är en god kryssare. Ett sådant fartyg säges »äta sig upp i vinden» - 1107-1108
Vindöga. 1. (Fornn. vindauga). Ursprungligen det hål i taket på den gammalnordiska byggnaden, genom hvilket röken från eldstaden strömmade ut; fönster (D. vindue, Eng. window) - 1107-1108
Vindöga. 2. Sjöv., den punkt på horisonten rätt i lovart, hvarifrån vinden tyckes blåsa - 1107-1108
Vindögdhet. Se Skelögdhet - 1107-1108
Winebernnerianer, en af den amerikanske presten John Winebrenner på 1830-talet bildad baptistsekt. Se Baptist, sp. 1534 - 1107-1108
Winer, Georg Benedikt - 1107-1108
Wines, Enoch Cobb - 1107-1108, 1109-1110
Vinet, Alexandre Rodolphe - 1109-1110
Vineta, d. v. s. veneternes (vendernas) stad, var tyskarnas benämning på den på ön Wollin (der staden Wollin nu ligger) belägna stad, hvilken äfven bar namnet Julin och af skandinaverna kallades Jom (se Jomsborg) - 1109-1110
Vinets gud. Se Bacchus - 1109-1110
Winfrid. Se Bonifacius den helige - 1109-1110
Vinfruktspalmen. Se Oenocarpus - 1109-1110
Vinförfalskning. Se Vin, sp. 1075 - 1109-1110
Ving. Se Norra Ving och Södra Ving - 1109-1110
Vinga, klippö i Kattegatt - 1109-1110
Vingar, zool. Flygredskap af mycket olika byggnad - 1109-1110, 1111-1112
Vingar, sjöv. 1. De snedt afskurna, spetsiga dukarna i ett råsegels skothorn (nedre hörn) - 1111-1112
Vingar, sjöv. 2. Ett slags golf, som i höjd med däcket går från hjulhusens för- och akterkant snedt in mot skeppssidan - 1111-1112
Vinge, en efter vapenmärket uppkallad frälseätt - 1111-1112
Vinge. 1. Lindorm Björnsson - 1111-1112
Vinge. 2. Nils Olsson till Skofteby - 1111-1112
1. Winge, Isak Martin - 1111-1112
2. Winge, Mårten Eskil - 1111-1112, 1113-1114
Winge, Otto Daniel - 1113-1114
Winge, Emanuel Fredrik Hagbarth - 1113-1114, 1115-1116
Vingfrukt ... - 1115-1116, 1117-1118, 1119-1120
Vinkelafstånd ... - 1121-1122, 1123-1124, 1125-1126, 1127-1128, 1129-1130
Vinrankan ... - 1131-1132, 1133-1134, 1135-1136, 1137-1138, 1139-1140
Winter ... - 1141-1142, 1143-1144, 1145-1146, 1147-1148, 1149-1150
Violettblindhet ... - 1151-1152, 1153-1154, 1155-1156, 1157-1158, 1159-1160
Wire-tross ... - 1161-1162, 1163-1164, 1165-1166, 1167-1168, 1169-1170
Virgin ... - 1171-1172, 1173-1174, 1175-1176, 1177-1178, 1179-1180
Wirsén ... - 1181-1182, 1183-1184, 1185-1186, 1187-1188, 1189-1190
Visa ... - 1191-1192, 1193-1194, 1195-1196, 1197-1198, 1199-1200
Vischer ... - 1201-1202, 1203-1204, 1205-1206, 1207-1208, 1209-1210
Visera ... - 1211-1212, 1213-1214, 1215-1216, 1217-1218, 1219-1220
Viskaholm ... - 1221-1222, 1223-1224, 1225-1226, 1227-1228, 1229-1230
Vistritza ... - 1231-1232, 1233-1234, 1235-1236, 1237-1238, 1239-1240
Vitiös ... - 1241-1242, 1243-1244, 1245-1246, 1247-1248, 1249-1250
Wittenberge ... - 1251-1252, 1253-1254, 1255-1256, 1257-1258, 1259-1260
Wittkamp ... - 1261-1262, 1263-1264, 1265-1266, 1267-1268, 1269-1270
Wiwet ... - 1271-1272, 1273-1274, 1275-1276, 1277-1278, 1279-1280
Vladimir-orden ... - 1281-1282, 1283-1284, 1285-1286, 1287-1288, 1289-1290
Vogel ... - 1291-1292, 1293-1294, 1295-1296, 1297-1298, 1299-1300
Wohlau ... - 1301-1302, 1303-1304, 1305-1306, 1307-1308, 1309-1310
Vokal ... - 1311-1312, 1313-1314, 1315-1316, 1317-1318, 1319-1320
Wolf ... - 1321-1322, 1323-1324, 1325-1326, 1327-1328, 1329-1330
Wolfska stjernor ... - 1331-1332, 1333-1334, 1335-1336, 1337-1338, 1339-1340
Vollon ... - 1341-1342, 1343-1344, 1345-1346, 1347-1348
Wolsey, Thomas - 1347-1348
Volsk l. Voljsk, stad i ryska guvernem. Saratov - 1347-1348
Volsker, folk i det forna Italien - 1347-1348
Volt (Fr. volte, Ital. volta, vändning, svängning, af Lat. volvere, hvälfva). 1. Rund eller aflång löpbana för ridöfning eller hästars motionering; ridbana - 1347-1348
Volt. 2. Konstgrepp vid korts blandning, hvarigenom ett visst kort oförmärkt kommer att ligga på en viss plats i leken - 1347-1348, 1349-1350
Volt. 3. Hel omhvälfning af kroppen framåt eller bakåt under luftsprång - 1349-1350
Volt, fys., den efter Volta uppkallade praktiska enheten för elektromotorisk kraft - 1349-1350
Volta, Ital., musikt., vändning, gång - 1349-1350
Volta, Alessandro - 1349-1350
Volta-elektricitet (voltaism), detsamma som galvanism (se d. o.) - 1349-1350
Volta-elektrometer. Se Voltameter - 1349-1350
Volt-agometer l. endast agometer, fys., är ett af M. H. Jacobi uppfunnet, föga brukligt instrument för uppmätandet af elektriska motstånd - 1349-1350
Volta-induktion, fys., kallas den induktion, som elektriska strömmar utöfva på i deras närhet befintliga slutna ledningar - 1349-1350
Voltaire, François Marie Arouet - 1349-1350, 1351-1352, 1353-1354, 1355-1356, 1357-1358, 1359-1360
Voltaism, detsamma som galvanism (se d. o.) - 1359-1360
Volta-meter (volta-elektrometer), fys. När en elektrisk ström går genom en sammansatt vätska, eger sönderdelning l. elektrolys rum - 1359-1360, 1361-1362
Voltas båge. Se Galvanisk ljusbåge - 1361-1362
Voltas fundamentalförsök. Se Galvanism - 1361-1362
Voltas kontaktteori. Se Elektrokemiska teorien, Galvanisk stapel och Galvanism - 1361-1362
Voltaskop, fys., kallas ett instrument, som angifver tillvaron af svaga elektriska strömmar medelst jodreaktion - 1361-1362
Voltas ljusbåge. Se Galvanisk ljusbåge - 1361-1362
Voltas pistol. Se Elektriska pistolen - 1361-1362
Voltas stapel. Se Galvanisk stapel - 1361-1362
Voltemat, Henrik Julius - 1361-1362
Wolter, Charlotte - 1361-1362
Volterra, stad uti italienska prov. Pisa - 1361-1362
Volterra, D. da. Se Ricciarelli - 1361-1362
Voltige, Fr., öfning i att ledigt sitta upp på en häst - 1361-1362, 1363-1364
Voltigeurs ... - 1363-1364, 1365-1366, 1367-1368, 1369-1370
Wood ... - 1371-1372, 1373-1374, 1375-1376, 1377-1378, 1379-1380
Vorherr ... - 1381-1382, 1383-1384, 1385-1386, 1387-1388, 1389-1390
Vosges ... - 1391-1392, 1393-1394, 1395-1396, 1397-1398, 1399-1400
Woulfska flaskor ... - 1401-1402, 1403-1404, 1405-1406, 1407-1408, 1409-1410
Wrangel ... - 1411-1412, 1413-1414, 1415-1416, 1417-1418, 1419-1420
Wrangel ... - 1421-1422, 1423-1424, 1425-1426, 1427-1428, 1429-1430
Wrede ... - 1431-1432, 1433-1434, 1435-1436, 1437-1438, 1439-1440
Vrena ... - 1441-1442, 1443-1444, 1445-1446, 1447-1448, 1449-1450
Vrtra ... - 1451-1452, 1453-1454, 1455-1456, 1457-1458, 1459-1460
Vulkanisera ... - 1461-1462, 1463-1464, 1465-1466, 1467-1468, 1469-1470
Vuojelainen ... - 1471-1472, 1473-1474, 1475-1476, 1477-1478, 1479-1480
Würtemberg ... - 1481-1482, 1483-1484, 1485-1486, 1487-1488, 1489-1490
Wyattville ... - 1491-1492, 1493-1494, 1495-1496, 1497-1498, 1499-1500
Vågdal ... - 1501-1502, 1503-1504, 1505-1506, 1507-1508, 1509-1510
Vågyta ... - 1511-1512, 1513-1514, 1515-1516, 1517-1518, 1519-1520
Vårta ... - 1521-1522, 1523-1524, 1525-1526
Wächter, Georg Philipp Ludwug Leonhard - 1525-1526
Wächter. 1. Karl Georg von W. - 1525-1526
Wächter. 2. Oskar von W. - 1525-1526
Väckare, elektromagnetisk, kallas en termometer - 1525-1526
Väckelsen, teol., Se Kallelsen - 1525-1526
Väckelsång, socken i Kronobergs län - 1525-1526
Vädd, bot., är i folkspråket en gemensam benämning för de vanligen tämligen stora örter, hvilka hafva blommorna samlade i korgliknande, med ett yttre foder försedd ställning - 1525-1526
Väddö, socken i Stockholms län - 1525-1526
Väddö kanal i Upland - 1525-1526
Väddö och Häfverö skeppslag, i Stockholms län - 1525-1526, 1527-1528
Väder (Fornnord. veðr, D. vejr, Eng. weather, T. wetter) betydde i det äldre språket egentligen vind eller luft - 1527-1528
Väderbollar, väderblåsor, lädersäckar, fyllda med luft - 1527-1528
Väderbössa. Se artikeln Luftbössa, hvartill följande här må läggas - 1527-1528
Väderflöjel, vindflöjel, egentl. en liten vimpel (se Flög) på masttoppar för angifvande af vindens riktning - 1527-1528
Väderfalne. Se Veðrfölnir - 1527-1528
Vädergalla, sjöv., en stark ljusning på kanten af ett aflägset moln, som aflemnar regn - 1527-1528
Väderhane. Se Väderflöjel - 1527-1528
Väderharpa, detsamma som eolsharpa (se d. o.) - 1527-1528
Väderlek (fronnord. veðrleikr, vädrets beskaffenhet), meteor., sammanfattningen af alla de företeelser, som ega sitt ursprung och försiggå i luftkretsen, atmosferen - 1527-1528, 1529-1530, 1531-1532, 1533-1534, 1535-1536, 1537-1538
Väderleksförutsägelse. Att förutsäga väderleken har sedan urminnes tid ansetts för en lika lockande som svår uppgift - 1537-1538, 1539-1540, 1541-1542, 1543-1544
Väderlekskarta (jfr Synoptisk) är en karta å hvilken mer eller mindre fullständigt afbildas de olika meteorologiska element, som samtidigt iakttagits vid olika stationer - 1543-1544, 1545-1546
Väderljus, af sjömän stundom användt namn på »elmseld» (se d. o.) - 1545-1546
Vädermåne, detsamma som bimåne (se d. o.) - 1545-1546
Väderqvarn, en af vinden (medelst vindhjul) drifven qvarn - 1545-1546
Väder-ria. Se Ria - 1545-1546
Vädersegel, sjöv., ett slags rörledning (trumma) af segelduk - 1545-1546
Väderslukare. Se Krubb-bitare - 1545-1546
Vädersol, detsamma som bisol (se d. o.) - 1545-1546
Väderstad, socken i Östergötlands län - 1545-1546
Väderstreck betecknar numera ej blott vindriktnint, utan i allmänhet riktning i horisontalplanet - 1545-1546, 1547-1548
Vädervexling, luftvexling. Se Ventilation - 1547-1548
Väderöarna, bebodd skärgård af hundratals klippholmar och skär i Kattegatt - 1547-1548
Vädla. Se Dufvenäs - 1547-1548
Vädsättning (Fornsv. væþsætning, pantsättning). Se Inteckning, sp. 726 - 1547-1548
Vädur. 1. Gumse, bagge - 1547-1548
Vädur. 2. Krigsv., murbräcka (se d. o.) - 1547-1548
Vädur. 3. Sjöv. Se Ram - 1547-1548
Vädur. 4. Mek. Se Hydraulisk vädur - 1547-1548
Väduren (Lat. Aries), astron., det första af djurkretsens tecken - 1547-1548
Vädursfartyg. Se Bagge, skeppsb., och Ram - 1547-1548
Väfkula, sjöv., ett för signalering användt tecken - 1547-1548
Väfnad, tekn., tyg, som tillverkats å väfstol - 1547-1548, 1549-1550, 1551-1552, 1553-1554, 1555-1556
Väfnad (Lat. textus). 1. Anat. - 1555-1556
Väfnad. 2. Bot. Se Cellbildning och Cellväfnad. - Läran om organismernas väfnader kallas histologi (se d. o.) - 1555-1556
Väfspindlar. Se Spindeldjur - 1555-1556
Väfstol. Se Väfnad, tekn. - 1555-1556
Väft (inslag). Se Väfnad, tekn. - 1555-1556
Väfvarefoglar, Ploceidæ (Ploceini), zool. - 1555-1556, 1557-1558
Väfva vallman l. väfva vallmar (= vadmal), en gammal svensk danslek - 1557-1558
Väfversunda, socken i Östergötlands län - 1557-1558
Väg, banadt, mer eller mindre bredt stycke af marken, löpande i mer eller mindre rak riktning och afsedt att man skall färdas derpå från ort till annan, vare sig gående, ridande eller med fordon, utan att de senare dervid äro bundna vid ett bestämdt spår, såsom vid lokomotivbanor, hästbanor o. s. v. - 1557-1558, 1559-1560
Väganläggning. Se Gatuläggning, Väg - 1559-1560
Vägare. 1. Se Vågpenningar - 1559-1560
Vägare. 2. Skeppsb. Se under Garnera - 1559-1560
Vägarepenningar. Se Vågpenningar - 1559-1560
Vägbarhet, fys., är en för all materia (utom etern) gemensam egenskap - 1559-1560
Vägdelning. Se Väghållningsskydlighet - 1559-1560
Vägfogde. Se Väghållningsskyldighet - 1559-1560
Väggbonad. Se Tapeter - 1559-1560
Väggemalj. Se Emalj - 1559-1560
Vägglaf. Se Parmelia - 1559-1560
Vägglusen. Se Acanthia - 1559-1560
Väggmålning, målning af figuralt eller ornamentalt innehåll, direkt utförd på väggen - 1559-1560, 1561-1562
Vägsmed är i Skåne och flere andra trakter af Sverige ett namn, som tillägges samma skalbagge (Anobium pertinax L.), som annars benämnes dödsur - 1561-1562
Väggspindeln, helga högben, Phalangium Opilio L., zool., hör till låckespindlarna - 1561-1562, 1563-1564
Väghållningsskyldighet - 1563-1564, 1565-1566, 1567-1568
Vägkassa. Se Väghållningsskyldighet - 1567-1568
Väg- och vattenbyggnadsdistrikt. Enligt 10:de § af den för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen d. 28 Sept. 1888 utfärdade instruktionen - 1567-1568
Väg- och vattenbyggnadskåren, en 1851 bildad, under Civildepartementet hörande och af endast officerare bestående kår - 1569-1570
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ett till Civildepartementet hörande centralt ämbetsverk - 1569-1570
Vägsenap. Se Sisymbrium - 1569-1570
Vägskatt. Se Väghållningsskyldighet - 1569-1570
Vägstyrelse. Se Väghållningsskyldighet - 1569-1570
Vägsyn. Se Väghållningsskyldighet - 1569-1570
Vägtal. Se Väghållningsskyldighet - 1569-1570
Vägtistel. Se Tistel - 1569-1570
Vägtorn. Se Get-apel - 1569-1570
Vägvisare. 1. Ett märke (vanl. en med armar försedd stolpe), som enligt lag skall vara anbragt vid vägskäl för att upplysa vägfarande om hvart de särskilda vägarna leda - 1569-1570
Vägvisare. 2. Sjöv., i riggen anbragta kauser, block, genomborrade klot o. dyl. - 1569-1570
Vägvårda. Se Cichorium intybus - 1569-1570
Vägört. Se Polygonum - 1569-1570
Väinämöinen, Finsk mytol., i de finska fornsångerna Kalevalas förnämste hjelte, »den gamle trygge», »den evärdelige siarn» - 1569-1570, 1571-1572, 1573-1574, 1575-1576
Väinölä, Finsk mytol., Väinämöinens hem. Se Väinämöinen - 1575-1576
Väktaren. Tidning för stat och kyrka, en konservativ politisk och kyrklig veckotidning - 1575-1576
Väla (Våla, Välan), socken i Skaraborgs län - 1575-1576
Välbefaren, sjöv. Se Befaren - 1575-1576
Välfärdsutskottet kallas ett utskott af Nationalkonventet, hvilket under den stora revolutionen en tid var Frankrikes verkliga regering - 1575-1576, 1577-1578
Välgörande fruntimmerssällskapet i Stockholm räknar sin upprinnelse från år 1819 - 1577-1578
Välinge, socken i Malmöhus län - 1577-1578
Välomma, välkomst (D. velkommen, velkomst, T. willkommen), en större bägare eller pokal - 1577-1578
Vällinge, gods i Salems socken, Svartlösa härad, Stockholms län - 1577-1578
Vällmetall, metallurg., kallas i motsats till götmetall allt jern och stål, som uppkommit genom härdfärskning eller puddlling eller härstammar från på dessa metoder beredt jern - 1577-1578, 1579-1580
Vällning, metallurg., kallas den operation, då smidigt jern upphettas till så hög temperatur, att det mjuknar och dervid kan under hammaren hopsvetsas med ett annat stycke vällande järn - 1579-1580
Vällofliga ståndet. Se Borgare, sp. 900 - 1579-1580
Vällstål. Se Vällmetall - 1579-1580
Välluf, socken i Malmöhus län - 1579-1580
Vällugn, metallurg., kallas en långsträckt flammugn - 1579-1580
Välsignelse (Lat. benedictio), nedkallande af Guds nåd och beskydd - 1579-1580
Välsk (velsk, valsk), egentl. »walesisk» (från Wales), sedan fransk, italiensk, romansk - 1579-1580
Välska språket och literaturen (walesiska spr. och lit.) - 1579-1580, 1581-1582, 1583-1584
Välskland. Se föreg. art. och Valland - 1583-1584
Vält. 1. Ett landtbruksredskap - 1583-1584, 1585-1586
Vält. 2. För grusning och makadamisering af vägar och gator nyttjar man ett slags mycket tunga jernvältar, som framrullas med ångkraft eller af dragare - 1585-1586
Vältalighet. Se Retorik - 1585-1586
Vända, sjöv., att medelst roder och segel förändra fartygets läge - 1585-1586
Vända genom vind. Se Vända - 1585-1586
Vända undan vind. Se Vända - 1585-1586
Vändelrot och vändelört. Se Valeriana och Vendelrot - 1585-1586
Vänderot. Se Valeriana - 1585-1586
Vändkors (T. drehkreuz, Fr. tourniquet), ett stängsel - 1585-1586
Vändkrets. Se Tropik - 1585-1586
Vändrostning. Se Koppar, sp. 1329 - 1585-1586
Vändskifva. Se Plog och Vexel - 1585-1586
Vändvåg. Se Torsionsvåg - 1585-1586
Väne härad, i Elfsborgs län - 1585-1586
Väne kontrakt, i Skara stift - 1585-1586
Vänern (Venern), Sveriges största insjö, näst Ladoga och Onega den största i Europa - 1585-1586, 1587-1588
Vänersborg (Veners-), uppstad i Vestergötland - 1587-1588, 1589-1590
Vänersnäs (Veners-). Se Näs 9 - 1589-1590
Väne-Ryr. Se Ryr 4 - 1589-1590
Väne-Åsaka, socken i Elfsborgs län - 1589-1590
Vänga, socken i Elfsborgs län - 1589-1590
Vängarn (Venngarn), kungsgård i S:t Olofs socken, Upland, Stockholms län - 1589-1590
Vänge. 1. Socken i Gotlands län - 1589-1590
Vägne. 2. Vänge och Läby, socken i Upsala län - 1589-1590
Vängolf. Se Vingolf - 1589-1590
Vännernas samfund. Se Qväkare - 1589-1590
Vännäs, socken i Vesterbottens län - 1589-1590
Vänskapsöarna. Se Tongaöarna - 1589-1590
Wänzlgeväret, österrikiskt bakladdningsgevär - 1589-1590
Väpling. Se Klöfver - 1589-1590
Väpnare, vapendragare. 1. I medeltidens riddareväsende yngling - 1589-1590
Väpnare. 2. Väpnare l. svenner, en medeltida frälsemannaklass i Norden - 1589-1590, 1591-1592
Värdalen ... - 1591-1592, 1593-1594, 1595-1596, 1597-1598, 1599-1600
Project Runeberg, Tue Dec 18 03:35:17 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >>
https://runeberg.org/nfaq/
Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free