Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vadstena, stapelstad i Östergötland - Vadstena adliga jungfrustift. Vid 1734 års riksdag väcktes af frih. C. V. Cederhielm förslag om inrättande af ett adligt jungfrukloster - Vadstena artiklar kallas en öfverenskommelse af d. 13 Febr. 1587
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vapen framställer å guldgrund den hel. Birgitta,
sittande vid ett bord med en bok framför sig; bakom
synes bokstafven W. – Den mark, på hvilken staden
ligger, tillhörde under namnet Vadstena (Vatzstena)
ursprungligen konung Magnus Eriksson, som 1346
testamenterade den för en klosteranläggning. Denna
utfördes sedermera af den heliga Birgitta (se Vadstena
kloster). Omkring klostret uppväxte en handelsplats,
som till en början kallades än »Lastköping», än
»Laglösa köping» (d. v. s. handelsplats utan egentliga
stadsrättigheter), men hvilken erhöll stadsrätt
d. 8 Dec. 1400. Klostret var dock fortfarande egare
till jorden, för hvilken innevånarna måste utgöra
dagsverken och tomtören. Efter klostrets upphäfvande
egde V. icke nog egen kraft att hålla sig uppe i
täflan med andra uppväxande stadssamhällen, utan
har sedan dess förblifvit en småstad. Under 1400- och
1500-talen var V. en ort af historisk betydelse såsom
samlingsplats för en mängd herredagar och möten,
t. ex. rådsmötet i Aug. 1434, då Engelbrekt tvang
rådet att uppsätta afsägelsebref till Erik af
Pommern, herredag i Aug. 1521, då Gustaf Eriksson
(Vasa) antogs till riksföreståndare äfven af
södra Sverige, samt riksdagar på hösten 1524 och i
Jan. 1587 (då förlikning ingicks emellan Johan III
och hertig Karl; se Vadstena artiklar). Staden led
mycket af en stor eldsvåda 1487, och 1567 brändes
den af danskarna under Daniel Rantzau. Se E. Sellin:
»Vadstena, Omberg och Alvastra» (1890). A. G.
Vadstena adliga jungfrustift. Vid 1734 års riksdag väcktes
af frih. C. V. Cederhielm förslag om inrättande
af ett adligt jungfrukloster. Till detta ändamål
upplät riksdagen 1738 Vadstena slott, hvarefter
ridderskapet och adeln anförtrodde åt en direktion
uppdraget att förverkliga den ifrågavarande planen,
som afsåg att inrätta ett stift »för adelige
jungfrur i Wadstena, hvarest the mot en ringa
stadgad inskrifningsafgift kunde niuta ej allenast
all nödig undervisning under uppfostringsåren, utan
ock sedermera i all then tid the lefva oförsörgde,
och vela i Stiftet förblifva, årligt underhåll samt
penningar till kläder ifrån sexhundrade till tusende
daler kopparmynt årligen». Direktionens första
omsorg blef att söka insamla nödiga penningemedel
för att dels sätta slottet i erforderligt skick,
dels anskaffa nödvändiga fonder för anstaltens
betryggande. Samtidigt utarbetades en utgiftsstat,
som visar hvilken betydelse man ville gifva den nya
stiftelsen. Den var ämnad att emottaga 9 »altfröknar»
och 180 yngre fröknar, hvilka skulle ställas under
uppsigt af en abbedissa, biträdd af ett större
antal lärarinnor och lärare samt en betydlig
tjenstepersonal, tillsammans 328 personer, med
en årlig kostnad af 318,160 dal. kmt. Fröknarna
skulle bära ordenskors med band och en särskild
klädedrägt. Oaktadt denna alltför vidlyftiga och
kostsamma stiftelseplan 1749 förenklades derhän att
stiftet skulle emottaga endast ett mindre antal
fröknar och bereda dem husrum med möbler, ved,
lyse, kost och betjening, måste snart nog tanken
öfvergifvas att i Vadstena inrätta det adliga stiftet,
förnämligast på grund af bristande medel. Af samma orsak kom icke häller
till utförande något af de förslag, som under de
följande åren väcktes, att upprätta en liknande
anstalt vare sig å Fredrikshof i Stockholm eller å
Karlberg invid hufvudstaden. För att emellertid bereda
ett hem åtminstone åt några behöfvande fröknar inköpte
och upplät 1784 riksrådet grefve K. Fr. Scheffer ett
hus i Norrköping till bostad åt en friherrinna och
6 fröknar, som derstädes skulle afgiftsfritt bo och
åtnjuta underhåll, och der ytterligare 6 andra kunde
mot en lindrig afgift erhålla samma förmåner. Men
1790, fyra år efter stiftarens död, upphörde
anstalten, hvarvid beslöts, att af afkastningen af
den »grefliga Schefferska stiftningen» ett årligt
pensionsbelopp skulle utbetalas till ett visst
antal stiftsfröknar. Detta beslut sammanfaller
med det, som långt förut hade fattats i fråga om
användning af Vadstena stifts tillgångar. Ur denna
stiftskassa utdelades redan 1748 några pensioner,
som sedermera, i mån af donerade medel eller lemnade
bidrag, ökats i storlek och antal. Det är nämligen
uteslutande under formen af dylika pensioner,
som den adliga stiftelsen fyller sin uppgift. –
För att komma i åtnjutande af dessa förmåner skall
den adliga fröken inskrifvas i stiftets matrikel,
hvarvid iakttages, att denna inskrifning endast kan
ske försåvidt föräldrarna till den anmälda finnas
upptagna i slägtens genealogi. Dessutom bör med
prestbetyg styrkas den anmäldas födelseår och dag
samt erläggas i inskrifningsafgift för en fröken
under sex år 75 kr., mellan sex och tolf år 125
kr., öfver tolf år 150 kr. Vid gifte förlorar den
inskrifna rätt till pension. Sedan 1822 förvaltas
stiftets medel af Riddarhusdirektionen. Dess
tillgångar uppgingo 1891 till 341,104 kr., och
under samma tid utbetaltes 60 pensioner å 100 kr.,
135 pensioner å 50 kr. och i diverse understöd 1,120
kr. – »Schefferska stiftningen», afsedd uteslutande
för behöfvande stiftsfröknar l. stiftsjungfrur,
såsom de numera vanligen benämnas, egde vid samma
tid en kapitaltillgång af 47,930 kr. och utdelade
14 pensioner å 150 kr. J. M-r.
Vadstena artiklar
kallas en öfverenskommelse af d. 13 Febr. 1587 mellan
Johan III och hertig Karl af Södermanland angående de
kungliga och furstliga rättigheterna i den senares
hertigdöme. Johan III önskade, särskildt till följd
af den liturgiska striden (se d. o.), inskränka Karls
makt i öfverensstämmelse med de honom sjelf såsom
hertig påtvungna Arboga artiklar (se d. o.), och
på en riksdag i Stockholm 1582 utfärdade han, efter
att hafva erhållit ett eventuelt samtycke af rådet
och adeln, d. 27 Jan. en »stadga om konungslig och
furstlig rättighet öfver furstendömen». Enligt denna
skulle de »kyrkoseder», som af presterskapet samtyckts
för riket, iakttagas äfven inom hertigdömena;
biskopar och lagmän inom dessa skulle tillsättas,
de förre med konungens samtycke och stadfästelse,
de senare af konungen inom ett enligt landslagens
föreskrift upprättadt förslag; ifrån furstarnas dom
skulle vad få ske till konungen, och denne skulle
äfven inom hertigdömena låta hålla räfsteting; endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
