Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wagner. 5. Ferdinand W. - Wagner. 6. Anton Paul W. - Wagner. 7. Heinrich W. - Wagner. 8. Alexander W. - Wagner. 1. Heinrich Leopold W. - Wagner. 2. Johann Ernst W. - Wagner, Johann Jakob - Wagner. 1. Rudolf W. - Wagner. 2. Adolf Heinrich Gotthilf W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
industriella och sociala lif i barngrupper. Samma slags
uppdrag utförde han 1864 å kanslibyggnaden i Konstanz,
å flere byggnader i Breslau, 1867 å fasaden till
fursteslottet i Monaco, i Rathhauskeller i München,
scener ur Kristi lif i kyrkan i Friedberg, fresker
i Ulrichskyrkan i Augsburg och Café Roth i München m. m.
– 6. Anton Paul W., bildhuggare, f. 1834 i Böhmen, studerade i Wien
1858–64 samt gjorde äfven studieresor i Tyskland
och Italien (1868). Hans arbeten finnas i Wien:
Brunnen med gåsflickan (på Gänsemarkt) samt åtskilliga
statyer, såsom en kolossal staty af Michelangelo (i
Künstlerhaus). – 7. Heinrich W., arkitekt, f. 1834
i Stuttgart, studerade der 1849–55 samt reste sedan
till Paris och till England, der han arbetade till
1861. Han har också gjort studieresor i Tyskland,
Belgien och Italien. I Stuttgart har han byggt
engelska kyrkan i gotik, hertiginnans af Urach palats
och Museumsällskapets byggnad. W. är professor vid
tekniska högskolan i Darmstadt. – 8. Alexander W.,
målare, f. i Ungern 1838, studerade i München hos
Piloty och väckte uppseende med sitt första arbete:
Isabella Zápolyas afsked från Siebenbürgen. Derefter
utförde han ett par väggmålningar i bajerska
nationalmuseum samt en dylik i Budapests
Redoutepalats: Konung Mattias besegrar i turnering
riddaren Holubar. Dessutom har han målat Episod
från Belgrads belägring m. fl. fosterländska ämnen,
af hvilka ett par finnas i Budapests nationalmuseum,
hvarjämte han efter en resa i Spanien utfört flere
berömda bilder derifrån och äfven lemnat teckningar
till ett praktverk »Spanien» (utg. af Simons, Berlin,
1880). W. är professor i München. C. R. N.
Wagner. 1. Heinrich Leopold W., tysk dramatiker,
f. 1747 i Strassburg, d. 1779 såsom advokat i
Frankfurt a. M., tillhörde Göthes ungdomskrets
och »Sturm-und-drang »-riktningen. Hans alster röja
begåfning för satiren och det borgerliga skådespelet,
men äro betydligt råa och smaklösa. Farsen Prometheus,
Deukalion und seine recensenten (1775) är riktad mot
Göthes vedersakare. Vidare må nämnas skräckdramat
Die kindesmörderin (1776), i hvilket W. ej
tvekade att använda det från Göthe undansnappade
motivet till afslutningen af »Fausts» 1:sta del. –
2. Johann Ernst W., tysk romanförfattare, f. 1769,
d. 1812 såsom kabinettssekreterare hos hertigen af
Meiningen, författade Wilibalds ansichten des lebens
(1804; 5:te uppl. 1854), Die reisenden maler (1806)
m. fl. romaner, som röja påverkan af såväl Göthes
»Wilhelm Meister» som Jean Pauls känslosamma humor och
nyromantikernas fantastik. W:s »Sämmtliche schriften»
utgåfvos i 12 bd 1824–28 (3:dje uppl 1853–55, i 6 bd).
Wagner, Johann Jakob, tysk filosof, f. 1775,
professor vid universitetet i Würzburg 1803–09
och 1815–34, död 1841, tillhörde den schellingska
skolan och stod närmast det skede af Schellings
utveckling, som företrädesvis betecknas såsom
identitetsfilosofiens. Sitt största intresse egnade
han åt naturfilosofien, hvilken han i likhet med
sina öfriga meningsfränder bearbetade efter en
öfvervägande konstruktiv metod. Bland hans skrifter må nämnas
Mathematische philosophie (1811), Der staat (1815)
och Organon der menschlichen erkenntniss (1830).
L. H. Å.
Wagner. 1. Rudolf W., tysk fysiolog och zoolog,
f. 1805 i Baireuth, blef doktor i Würzburg 1826,
studerade i Paris under Cuvier och anställde
sedan vid Normandiets och Medelhafvets kuster
undersökningar öfver lägre djur. Han blef 1833
professor i zoologi i Erlangen samt kallades 1840
till professor i fysiologi, jämförande anatomi och
zoologi i Göttingen, hvarest han dog 1864. W. utgaf
en stor mängd arbeten af fysiologiskt, zoologiskt och
jämförande anatomiskt innehåll. Bland dem må nämnas
Icones physiologicae (1839; 2:dra uppl. af Ecker
1851–56), Ueber das vorhandensein bisher unbekannter
eigenthümlicher tastkörperchen in den gefühlswärzchen
der menschenhand (med Meissner, 1852), Neurologische
untersuchungen (1853–54) och Vorstudien zu einer
wissenschaftl. morphologie und physiologie des
menschl. gehirns (1860–62) samt Die naturgeschichte
des menschen (1831), Lerbuch der vergleichenden
anatomie (1834–35) och Icones zootomicae (1841). Mest
bekant är han genom den stora »Handwörterbuch der
physiologie», som under hans redaktion i 5 band
utgafs 1842–53. – 2. Adolf Heinrich Gotthilf W.,
tysk nationalekonom, den föregåendes son, f. 1835 i
Erlangen, promoverades i Heidelberg till filos. doktor
på sitt betydande arbete Beiträge zur lehre von der
banken (1857), blef 1858 lärare vid handelsakademien
i Wien, der han med särskildt afseende på der
brännande bank- och myntfrågor m. m. författade och
utgaf bl. a. Das neue lotterieanlehen und die reform
der oesterreichischen nationalbank (1861), Die
geld- und creditscheine der Peelschen bank-acte
(s. å.), Die oesterreichische valuta (1862), Die
modificationen des übereinkommens zwischen staat und
bank (s. å.) samt Die ordnung des oesterreichischen
staatshaushaltes (1863). Sistnämnda år flyttade
han till Hamburg, der han fått plats såsom
lärare vid Kaufmännische fortbildungs-anstalt
och 1864 utgaf ett teoretisk-statistiskt arbete,
Die gesetzmässigkeit in den scheinbar willkürlichen
menschlichen handlungen. År 1865 blef han professor
i Dorpat, der Beiträge zur finanz-statistik des
Ostsee-gouvernements (1866) och Die russische
papierwährung (1868) voro synliga frukter af
hans verksamhet. 1868 blef W. professor i Freiburg
im Breisgau, men kallades redan 1870 såsom professor
till Berlin, der han sedan dess utöfvat en rastlös
och i hög grad betydelsefull verksamhet såsom
lärare och författare. 1882–85 var han medlem af
preussiska deputeradekammaren, der han särskildt –
ehuru utan framgång – framträdde såsom kraftig
förkämpe för tobaksmonopol för statens räkning
såsom ett finansielt medel att genomföra vidtgående
socialpolitiska reformer. Utom åtskilliga mindre
arbeten och tidskriftsuppsatser har W. efter ankomsten
till Berlin utgifvit sina mest betydande verk, System
der zettelbankpolitik (2 dlr, 1870–73) och Lehrbuch
der politischen oekonomie, en nationalekonomisk läro-
och handbok, hvaraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
