Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varmluftsmaskin (kalorikmaskin) är en kraftmaskin, motor, vid hvilken varm luft användes såsom motoriskt ämne - Varmvattenapparat. Se Uppvärmning - Varna, stad i Bulgarien, vid en vik af Svarta hafvet - Varnare, elektriska, fys. - Varnbüler, Friedrich Gottlob Karl, frih. V. von und zu Hemmingen - Warnemünde. Se Rostock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ledare. Den är äfven försedd med en packning mot
cylindern, så att en lufttät slutning uppstår, när
kolfven framgår i riktning mot eldstaden, men deremot
lemnar genomgång för luften vid rörelsen utåt. Mellan
eldstaden och cylindern finnes ännu en cylinder,
hettaren, med skålformig, mot födkolfven svarande
botten samt med en tegelmur vid den andra änden
jämte öppning för eldstadsluckan. Drifkolfvens fram-
och tillbakagående rörelse förvandlas till roterande
rörelse hos maskin-axeln genom häfstångsutvexling,
och födkolfven erhåller sin rörelse från nämnda
axel äfven genom en häfstångsutvexling. Båda
kolfvarna fullborda sina slag utåt nästan samtidigt;
men under rörelsen inåt går födkolfven längre och
hastigare än drifkolfven, så att den förstnämnde
vid utgåendet hunnit en stor del af slaget, när den
sistnämnde gått blott en liten del deraf. Luften
emellan kolfvarna komprimeras, när båda gå emot
hvarandra, från det ögonblick födkolfven är vid den
inre vändpunkten. När båda kolfvarna gå tillsammans
utåt, verkar den upphettade, komprimerade luften,
som strömmar rundt om födkolfvens förlängda kant,
på drifkolfven, hvarvid rörelsekraften erhålles. Den
upphettade luften bortströmmar genom en ventil,
och kall luft inströmmar genom en annan. – Bland de
slutna varmluftsmaskinerna må nämnas Lehmanns och
Rider-Monskis. Den förstnämnda maskinen liknar till
det yttre Ericssons maskiner, hvaremot den sistnämnda
är helt annorlunda inrättad. Der finnas nämligen två
stående cylindrar, mellan hvilka ett svänghjul bringas
i rotation med tillhjelp af vefstake och vef. Den ena
af dem, arbetscylindern, innehåller nedtill eldstaden
och deröfver en kolf; den andra, kylcylindern,
har äfven en kolf eller bortdrifvare. Mellan båda
cylindrarna finnes en kistformig regenerator. Vid
bränslets förbränning i eldstaden upphettas luften
i arbetscylindern, hvarvid kolfven derstädes lyftes
uppåt. Luften tränger sedan ur denna cylinder genom
regeneratorn i kylcylindern, går mellan dennas kolf
och vägg samt afkyles genom kallt vatten, som strömmar
i ett rum uti denna dubbla vägg, och går slutligen
genom regeneratorn tillbaka till arbetscylindern,
der den å nyo uppvärmes. Regeneratorn innehåller ett
stort antal små metallplåtar, som ömsevis upptaga
och afgifva värmet, hvarigenom bränslebesparing
erhålles. En och samma luftmängd afkyles och
uppvärmes 100 à 140 gånger i minuten. Denna maskin,
som vunnit ganska stor spridning, utföres i 1/3, 1/2,
2/3, 1 och 2 hästkrafter. Andra varmluftsmaskiner
äro uppfunna af Lauberau, Köper, Bénier m. fl.
G. R. D.
Varmvattenapparat. Se Uppvärmning.
Varna, stad i Bulgarien, vid en vik af Svarta hafvet,
på den 3 km. breda landtunga, som skiljer den långt in
i landet sig sträckande Devna-sjön från hafvet. Staden
har visserligen blott en öppen redd, men är likväl den
förnämsta sjöhandelsplatsen mellan Donaumynningarna
och Bosporen. Sedan 1867 är den förenad med Rustsjuk
vid Donau genom jernväg, hvarigenom dess handel,
särskildt dess spanmålshandel, vuxit betydligt. V. var fästning till
1878, men sedan dess hafva fästningsverken delvis
slopats. 25,256 innev. (1888). Grekisk metropolit. –
Vid V. blefvo d. 10 Nov. 1444 ungrarna under Hunyadi
och Wladyslaw i grund slagna af de omkr. tredubbelt
manstarkare turkarna, hvarvid Wladyslaw stupade. Den
11 Okt. 1828 intogs staden efter en tre månaders
belägring af ryssarna. I Maj 1854 erhöll V. en
engelsk-fransk-turkisk besättning af 20,000 man,
och der inskeppade sig de till Krim bestämda
landstigningstrupperna.
Varnare, elektriska, fys. Det händer ofta, att en
process, som bör ega rum inom bestämda gränser af
någon mätbar qvantitet (temperatur, längd, elektrisk
ström etc.), sträfvar att sjelfmant öfverskrida
dessa gränser. Ställer man då så till, att i detta
ögonblick en elektrisk ström, som sätter ett ringverk
i gång, slutes, så har man en elektrisk »varnare». Så
nyttjas i bryggerier, der jäsningen måste försiggå vid
bestämd temperatur, som särskildt ej får öfverstiga en
viss gräns, en termometer med tvänne ledningstrådar,
den ena insmält i kulan, den andra slutande just vid
den gifna öfre gränsen. Når qvicksilfret till denna,
slutes ledningen genom qvicksilfret, och strömmen,
samt med den ringverket, kommer i gång. Likaså kan man
laga, att strömslutning eger rum, när temperaturen
sjunker under en viss gräns, och sålunda varna för
frost, exempelvis i en vinplantering. En elektrisk
varnare kan ock användas för att gifva till känna,
om strömstyrkan i en gifven elektrisk ledning stiger
öfver eller sjunker under en viss gräns, o. s. v.
E. S.
Varnbüler, Friedrich Gottlob Karl, frih. V. von
und zu Hemmingen, würtembergsk statsman, f. 1809,
studerade vid universiteten i Tübingen och Berlin
och tillbragte sedermera en följd af år dels på
resor, dels i statstjenst, dels i praktiska värf
(bl. a. förestod han 1849–53 en fabrik i Wien). År
1845 invald i Würtembergs Andra kammare, intog han
snart i denna en framskjuten ställning, särskildt
ansedd som en auktoritet i ekonomiska frågor. Straxt
efter konung Karls tillträde till regeringen (1864)
utnämndes V. till minister för utrikes ärendena, det
kungl. huset och kommunikationsanstalterna. Såsom
sådan fullföljde han den mot Preussen riktade
politik, som Würtemberg i likhet med Tysklands
öfriga stater af andra rang fört under Österrikes
och Preussens täflan om suprematien i Tyskland,
men V. var den förste af de sydtyske ministrarna,
som 1866 slöt fred med Preussen. I bildandet af den
nya tullförening, som uppstod 1867 genom fördrag
mellan det Nord-tyska förbundet å ena och de öfriga
medlemmarna af den gamla tyska tullföreningen
å andra sidan, hade V. en betydande andel, men
motsatte sig sträfvandena att utsträcka kompetensen
hos det 1868 sammanträdande tullparlamentet äfven
till andra områden än tullagstiftningens. 1870
afgick V. från sitt ministerämbete och
tillhörde 1872–81 tyska riksdagen, der han
slöt sig till det s. k. rikspartiet. Död 1889.
J. N.
Warnemünde. Se Rostock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
