Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Washington, en af Nord-Amerikas Förenta stater - Washington, förbundshufvudstaden i Nord-Amerikas Förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skotlands; den östra har kontinentalt klimat, med
torra somrar och korta, men stränga vintrar. Den
förra är nästan öfverallt skogbevuxen; den senare är
ett präriland, bildadt af det stora lavaflöde, som
betäckte östra Oregon och norra Kalifornien. Denna
lava har under årtusendenas lopp upplösts och bildat
en jord, som i bördighet söker sin like. Jordbrukaren
kan der erhålla nästan alla den tempererade
zonens produkter i största ymnighet och af bästa
beskaffenhet. Men då nederbörden der i allmänhet
är för liten, måste man söka åstadkomma konstgjord
bevattning. Hufvudfloden är Columbia, som i en djup
cañon strömmar genom staten ö. om Cascade-bergen,
hvarunder den upptager från h. Okinakane och Yakima,
från v. Spokane, Lewis fork l. Snake river samt
Wallawalla. Efter den sistnämndas förening med
hufvudfloden antager denna vestlig riktning
och bildar gräns mellan W. och Oregon. I statens
nordvestra del intränger Puget sound, en af de
vackraste saltsjövikar på jorden, omkr. 150 km. djupt
in i landet, med en areal af öfver 5,000 qvkm. och en
strandlinie af omkr. 2,600 km. Såväl Columbiafloden
som Puget sound och de båda vikarna på Stilla
hafvets kust, Gray’s harbour och Shoalwater bay,
äro mycket rika på lax, hvaraf insaltas för 2–2,5
mill. doll. årligen. Ur mineralriket fås stenkol,
hvilka, så vidt man hittills känner, betäcka en yta
af 730 qvkm., samt jernmalm, vid och i närheten
af Puget sound, silfverhaltig blymalm samt andra
silfverhaltiga malmer äfvensom guldförande malmer
i statens nordöstra del. Norra Pacifikbanan går
genom staten och når hafvet, Puget sound, i två
linier, af hvilka den ena följer Columbiafloden
och den andra genom Yakimapasset mera direkt når
ändpunkten. Folkmängden, som 1860 utgjorde endast
11,594 pers., ökades på 1880-talet från 75,116 till
349,390 pers., eller med 365,1 proc., hvarjämte 1890
funnos 7,938 i census ej inberäknade indianer. Till
undervisningen har unionsregeringen skänkt 1/18 af all
land i staten, eller omkr. 10,000 qvkm. 1887 funnos
i W. omkr. 1,000 folkskolor med omkr. 65,000 barn;
dessutom funnos 24 högre läroanstalter, de flesta
underhållna af olika religiösa samfund, och i Seattle
finnes ett statsuniversitet. Staten är representerad i
kongressen af 2 senatorer och 2 representanter. Dess
hufvudstad är Olympia, dess största stad är Seattle
(42,837 innev. 1890), båda invid Puget sound. –
De första tilldragelserna i landets historia äro
upptäckterna af Juan de Fucasundet (1592) och af
Columbiafloden (1775). 1792 seglade kapten Gray med
amerikanska skeppet »Columbia» några km. uppför
nämnda flod, som fick sitt namn efter fartyget,
och denna färd gaf Förenta staterna deras förnämsta
anspråk på det område (W., Oregon och Idaho),
som vattnas af denna flod. De ende hvite männen i
hvad som sedermera blef territoriet W. voro i flere
årtionden pelshandlare i tjenst hos J. J. Astor samt
de täflande North-west fur company och Hudson’s bay
comp. Ett antal handelsplatser anlades, forsknings-
och handelsexpeditioner utsändes till alla delar af
landet, missionärer
började verka bland indianerna, och efter hand anlände
äfven emigranter. Gränsen mot britiska Nord-Amerika
fastställdes 1846, och 1848 bildades territoriet
Oregon (W., Idaho och Oregon). W. bildades såsom
territorium 1853 och blef stat 1889.
Washington [oåsjingtön], förbundshufvudstaden
i Nord-Amerikas Förenta stater, uppkallad efter
unionens förste president, George W., ligger i
District of Columbia på venstra stranden af Potomac,
mellan denna flod och dess östra arm Anacostia,
samt står genom tre jernvägslinier i förbindelse
med hela unionen. Sedan 1874, då hela District of
Columbia ställdes under en gemensam styrelse (tre
af presidenten utnämnda komiterade), har W. ingen
särskild stadsstyrelse och erbjuder (enär stadsborna
sakna all delaktighet i förvaltningen) det egendomliga
exemplet på en hufvudstad i en stor republik, som
styres absolutistiskt; men ännu mer egendomligt är,
att W. är det bäst förvaltade stadssamhälle i hela
unionen. Genom sitt sunda, angenäma klimat och sitt
vackra läge, genom sina offentliga och monumentala
byggnader, sina storartade avenyer, sina i allmänhet
trädplanterade gator, som äro bredare än i någon
annan stad (deras sammanlagda längd är nära 400 km.),
är W. en af de behagligaste och vackraste städer i
verlden. Gator och öppna platser upptaga betydligt
mer än hälften af stadens areal. Folkmängden i
District of Columbia uppgick 1885 till 203,459
pers., deraf 173,606 inom de forna gränserna för
staden W., och 1890 till 230,392 pers. Dödligheten
inom distriktet var (1886) 22,8 pr mille, hvad de
hvite angår mindre än i någon annan amerikansk stad
af W:s storlek. – De offentliga byggnaderna ligga
spridda öfver hela staden. Den mest imposanta är
Capitolium, beläget på en platå i stadens östra del
och bygdt 1793–1825. Det består af ett 107 m. långt
och 37 m. bredt midtparti med en rotunda af 28,6
m. genomskärning i midten, öfver hvilken höjer sig
en kupol, hvars spets krönes af frihetsgudinnans 6
m. höga staty. 1851–76 byggdes de båda flyglarna,
innehållande sessionsrum för kongressens båda
hus. Hela byggnaden har en längd af 229 m., en
bredd af 37–99 m. och en höjd af 93,7 m. samt
betäcker en yta af 14,200 qvm. Midtbyggnaden är
af sandsten, flyglarna af hvit marmor, kupolen
af jern. Byggnaden, som kostat 13 mill. doll.,
inrymmer utom lokaler för kongressen äfven unionens
högsta domstol samt kongressbiblioteket, för hvilket
dock en särskild byggnad håller på att uppföras
ö. om Capitolium. Omkr. 2,5 km. v. om Capitolium
ligger presidentens ämbetsbostad, Hvita huset (The
white house), bygdt af hvit sandsten, 52 m. långt,
26 m. bredt, och på ömse sidor om detsamma ligga
finansministeriets hus, af granit, samt stats-,
krigs- och marinministeriets byggnad. Ungefär
halfvägs mellan Capitolium och Hvita huset
ligga inrikesministeriet och posthuset. På det
af unionen reserverade området v. om Capitolium,
till stor del parker, ligga botaniska trädgården,
fiskerikommissionens byggnader, nationalmuseum,
Smithsonian institution, landtbruksmuseum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>