Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vass, Phragmites communis (Arundo phragmites L.), bot., är det gröfsta och mest högväxta bland de i Sverige förekommande gräsen - Vassâf, persisk historieskrifvare. Se Persiska literaturen, sp. 1107 - Vass-arv. Se Narv - Vassbotten, en 3,5 km. lång, högst 1,5 km. bred insjö i Vestergötland - Vasselnot, Anatole Marquet de - Wassenaer, Jacob, baron van W. - Vassenius, Birger, astronom - Vassla (serum lactis) benämnes den vätska, som återstår, sedan man ur mjölk aflägsnat smörfett och ost - Vasslekur (T. molkenkur, af molke, mjölkvassla) - Vassnarv. Se Narv - Vassunda, socken i Stockholms län - Vassvikens koppargrufva (V:s »silfvergrufva») i Ånimskogs socken på Dalsland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att qvarhålla »putsen»; eller det murbruk,
med hvilket väggar och tak afputsas. Dylika rör
användas bl. a. äfven till »pinnar» i fogelburar,
till stålpennskaft samt till mattor, t. ex. för
betäckning af bänkfönster vid köld. Vass nyttjas
dessutom äfven som fodermedel (se d. o.). O. T. S.
Vassâf, persisk historieskrifvare. Se Persiska
literaturen, sp. 1107.
Vass-arv. Se Narv.
Vassbotten, en 3,5 km. lång, högst 1,5 km. bred insjö
i Vestergötland, straxt s. v. om Vänersborg, genom
ett kort, kanaliseradt utlopp sammanhängande med
Vänern. Detta utlopp och en del af sjön utgöra ett
led i kanalförbindelsen mellan Vänern och Göteborg,
förmedlande samfärdseln mellan nämnda sjö och Karls
graf.
Vasselot [vasslå], Anatole Marquet de, fransk
bildhuggare, f. 1840 i Paris, egnade sig först åt
diplomatien, men öfvergick 1866 till konsten, då han
blef lärjunge hos bildhuggaren Jouffroy. Han anses
vara särskildt framstående i porträttbyster och ideala
figurer. Bland hans arbeten märkas medaljongbild af
Abraham Lincoln (1868), Chloë vid brunnen (1869 och
1873), Kristus i grafven, af svart marmor och brons
(1876), La patrie (1874), Thesevs (1876) samt en
mängd porträttbyster.
Wassenaer [-nar], Jacob, baron van W., herre till
Obdam och Zuidwijk, mest känd under namnet Obdam
(stundom Opdam), holländsk sjöhjelte, f. 1610, var
son till amiralen af Holland Jacob van Duvenvoorde,
herre till Obdam, hvilken 1615 kom i besittning af
herrskapet Zuidwijk under Wassenaer (i Syd-Holland,
mellan Leiden och Haag) och då antog namnet W. Den
unge Jacob van W. deltog i sitt lands strid
emot spaniorerna, först i spetsen för ett kompani,
sedermera för ett rytteriregemente. Provinsen Holland
gaf honom tidigt nog en plats i sitt råd och använde
honom i beskickningar till provinser inom unionen
eller till grannfurstar. Först 1653 uppträdde
han till sjös såsom generalstaternas fullmäktig
på den af Martin Tromp kommenderade flottan i
kriget mot engelsmännen. Han fick skulden för
sjötågets olyckliga utgång, såsom den der intalat
Tromp slapphet, men han frikändes af Hollands
representation och valdes af henne s. å. till Tromps
efterträdare såsom amirallöjtnant af Holland och
West-Friesland, hvarefter han lemnade chefskapet
för sitt kavalleriregemente. 1656 undsatte W. med
en flotta det af svenskarna belägrade Danzig. 1657
kryssade han utanför Portugals kust och tog 15 fartyg
af portugisernas brasilianska sockerflotta. 1658
sändes han till Danmarks undsättning i dess kamp emot
Sverige. I Öresund, utanför Kronborg, möttes han d. 29
Okt. (g. st.) af den svenska flottan, 38 skepp och 6
fregatter, under K. G. Wrangel. Giktbruten satt W. i
en länstol högt på halfdäck och utdelade derifrån sina
befallningar. Ehuru med vinden på sin sida, lyckades
den holländska flottan, 35 örlogsskepp och en mängd
transportfartyg, först efter sex timmars strid, såsom
det säges, mera genom folkets än anförarens förtjenst,
bryta sig igenom fram till Köpenhamn. Då år 1665
krig utbröt med England, fick W. med titel af
amiral-generallöjtnant befäl öfver generalstaternas
hela flotta, omkr. 100 segel stark. Den 13 Juni i
dagbräckningen sammandrabbade W. med den fientliga
flottan, förd af hertigen af York, nära Lestoffe,
och omkr. kl. 2 e. m. sprang han i luften med sitt
skepp »de Eendragt». Hans lik återfanns aldrig,
men på allmän bekostnad uppfördes till hans ära en
praktfull grafvård i Haags storkyrka.
Vassenius, Birger, astronom, född i Vassända
församling invid Vänersborg d. 26 Sept. 1687, blef
student i Upsala 1712 och filos. magister 1722,
vice lektor i matematik i Göteborg 1726 och ordin.
lektor derstädes 1735. Från denna befattning tog
han afsked 1751 och lefde sedan som privatman å sin
egendom Mankärr i födelsesocknen, der han afled
d. 11 Januari 1771. Han var sedan 1722 ledamot
af Vetenskapssocieteten i Upsala. – Redan från
sin första unffdom egnade V. sig med förkärlek åt
astronomiska observationer och förfärdigade sjelf
en del af de derför behöfliga instrumenten. Bland
annat iakttog han vid en solförmörkelse 1733 de
upphöjningar på solranden, hvilka först i midten af
19:de årh. blifvit närmare studerade och erhållit
namnet protuberanser. Dock kan V. knappast sägas hafva
»upptäckt» protuberanserna, enär de varit observerade
redan flere årtionden före honom. Han sysselsatte sig
äfven med geofysiska frågor, särskildt med Vänerns
stigande och fallande samt i sammanhang dermed
med frågan om vattenminskningen. Utom några mindre
afhandlingar utgaf V. almanacker för åren 1724-48,
de fyra första till Vänersborgs, de öfriga till Skara
horisont. I dessa almanacker införde han äfven enligt
tidens sed kortare uppsatser, t. ex. om orsaken till
väderlekens olikhet under olika år (1724–30) och om
verldssystemet (1732–44). G. E.
Vassla (serum lactis) benämnes den vätska, som
återstår, sedan man ur mjölk aflägsnat smörfett och
ost. Vasslan innehåller omkr. 6 proc. fasta ämnen,
hvaraf 4,6 proc. mjölksocker, 0,83 ägghviteämnen
och 0,6 proc. salter. Se vidare Vasslekur.
P. T. C.
Vasslekur (T. molkenkur, af molke, mjölkvassla). Af
get- eller komjölk beredd vassla (se föreg.
art.) är ett lättsmält, lindrigt afförande medel,
som i förening med klimatet å högt och sundt belägna
kurorter visat fördelaktiga verkningar mot skrofler,
eretiska former af börjande lungsot, magkatarr,
magsår, gamla bronkialkatarrer, hemorrhoider och
blåskatarr samt under konvalescens efter svåra febrar.
Vassnarv. Se Narv.
Vassunda, socken i Stockholms län, Erlinghundra
härad. Areal 3,130 har. 812 innev. (1891). V. bildar
med Haga ett konsistorielt pastorat, Upsala stift,
Erlinghundra kontrakt.
Vassvikens koppargrufva (V:s »silfvergrufva») i
Ånimskogs socken på Dalsland, har under åtskilliga
perioder med större och mindre mellantider
bearbetats, men alltid med förlust. Tiden för grufvans
första bearbetning är okänd. 1736 upptogs den från
ödesmål. Arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
