Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Weckerlin, Jean Baptiste Théodore - Weckherlin, Georg Rudolf - Weckherlin, August von - Veckholm, socken i Upsala län - Veck-kapitäl (T. faltenkapitäl, Fr. chapiteau godronné, Eng. indented l. invected capitel), en kapitälform, som förekommer i romanska byggnader, särskildt i England - Vecklareslägtet. Se Ekvecklaren - Veckleby. Se Vickleby - Veckodagsgods. Se Frälse och Insocknehemman - Veckohögtiden l. veckofesten. Se Pingst 1 - Veckopredikningar kallas de gudstjenster, som enligt den svenska kyrkolagens 2 kap. 7 § skola hållas i städerna tvänne gånger i veckan och på landet en gång hvarje vecka - Veckosjö. Se Vika - Wecksell, Josef Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komposition, sångstudier och i synnerhet musikaliska
samlingar och bibliografi, i hvilket afseende han
gjort sig ett berömdt namn. Han blef kormästare i
sällskapet Sainte-Cécile, der många vigtiga äldre och
nyare tonsättningar framdrogos, arkivarie i Société
des compositeurs de musique, i hvars handlingar
han skref flere uppsatser, samt 1876 bibliotekarie
efter David i konservatoriet, öfver hvars värdefulla
musiksamling han utgaf en katalog (1885). W. har
utgifvit flere äldre musikverk, åtskilliga samlingar
af folkvisor (Échos du temps passé etc.), en samling
anekdoter och delvis rätt betydelselösa kuriositeter,
benämnd Musiciana (1877), samt af egna kompositioner
flere hundra sånger, körer, symfonier (L’Inde,
La forêt) m. m. Af hans operor hafva uppförts på
»Lyrique» L’organiste dans l’embarras (1853) och Après
Fontenay (1877), på privatteatrar några salongsoperor
samt i Kolmar ett par sångspel på elsassisk dialekt.
A. L.
Weckherlin, Georg Rudolf, tysk skald, f. 1584 i
Stuttgart, tillbragte i ungdomen flere år på utländska
resor, blef 1610 sekreterare och hofpoet hos hertigen
af Würtemberg, men flyttade 1620 till London såsom
sekreterare vid derv. tyska kansli samt betroddes
af Jakob I och Karl I med vigtiga diplomatiska
uppdrag hos olika hof. Död i London omkr. 1651. –
W. var en af de tidigaste vägrödjarna för Tysklands
nyare poesi. Han införde odet, eklogen och epigrammet
samt utbildade sonetten. Kärnfulla tankar, verkligt
poetisk känsla och manlig värdighet känneteckna
hans diktning. Ganska lyckade äro hans kärleks-
och dryckesvisor samt åtskilliga högstämda dikter,
icke minst de patriotiska. Hans episka försök Des
grossen Gustav Adolfs ebenbild väckte stort bifall. I
sin metrik tog W. mera hänsyn till den föråldrade
grundsatsen att endast räkna stafvelser än till
accenten, hvaraf en viss tyngd i formen blef en
följd. Han utgaf sjelf sina Gaistliche und weltliche
gedichte (2 bd, 1641: 3:dje uppl. 1648). W:s valda
dikter jämte biografi utgåfvos 1873 af K. Gödeke.
Weckherlin, August von, tysk agronom, f. i
Stuttgart 1794, vardt 1817 förvaltare af konungens
af Würtemberg privatdomäner och 1845 chef för
domänstyrelsen i Sigmaringen. Död 1868. W. inlade
förtjenster om plogens förbättring och djurskötselns
höjande m. m. Bland hans skrifter framstå Über
englische landwirthschaft (3:dje uppl. i 2 bd 1852;
»Öfver engelska landthushållningen», 1847) och Die
landwirthschaftliche thierproduction (3 bd. 1846;
4:de uppl. 1865; »Allmänna grunder för djurförädling
och boskapsskötsel», 1847).
Veckholm, socken i Upsala län, Trögds härad. Areal
4,571 har. 1,156 innev. (1891). V. bildar med
Kungs-Husby och Torsvi ett regalt pastorat, Upsala
stift, Trögds kontrakt.
Veck-kapitäl (T. faltenkapitäl, Fr. chapiteau
godronné, Eng. indented l. invected capitel), en
kapitälform, som förekommer i romanska byggnader,
särskildt i England, och kan anses som en utbildning
af det enkla tärningskapitälet (se d. o.), hvars
undre, bukiga parti uppdelas
genom djupa inskärningar, som samla sig mot
kolonnskaftet. Kapitälet får derigenom utseendet af
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
