Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring / 455-456 (1893) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Weenix. 1. Jan Baptist W. (han tecknade sig vanligen Giovanni Baptista) - Weenix. 2. Jan W. - Weert, stad i nederländska prov. Limburg - Weert. 1. Jan de. Se Holländska literaturen, sp. 1421 - Weert. 2. Jean de. Se Werth - Vef, mek., en på en axel anbragt maskindel, medelst hvilken en roterande rörelse kan bibringas axeln - Vefla, sjöv., förse vanten med veflingar - Vefsenfjorden i Nordlands amt, Norge - Veft-offer. Se Vift-offer - Vega (plur. vegas), Sp., fruktbar slätt, t.ex. vegan vid Granada. Jfr Spanien, sp. 117 - Vega (af Arab. wâqi, »nedstörtande»), astron. Se Lyran - Vega, Concepcion del a V., stad på ön Haiti - Vega, G. de la. Se Garcilaso de la Vega - Vega, Georg von

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

närheten af Utrecht 1660, var lärjunge af Jan
Micker samt, huvudsakligast, af Abraham Bloemaert i
Utrecht och Claas Moeijaert i Amsterdam, hvarefter
han uppehöll sig i Italien 1643–47. Efter sin
hemkomst var han hufvudsakligen bosatt i Utrecht,
i hvars målaregille han 1649 var ordförande. W. var i
sin konst mångsidig. Han målade under sin första tid
företrädesvis italiensk natur och folklif, landskap
och hamnar med figurer samt öfvergick senare till
stilleben och framställning af hönsgårdar. Någon
gång väljer han ämne ur bibliska historien,
t. ex. Jakob och Esau (i Dresdens galleri), eller
ur poesien, t. ex. Erminia hos en herdefamilj
(ur Tassos »Gerusalemme liberata», VII, i Berlins
museum). Vanligen tager han bilder ur det verkliga
lifvet, såsom från romerska kampagnan med herdar
och hjordar (Petersburg, Schwerin och Wien) eller
italienska palats med folklif (München), men hälst
från hafskusten med ruiner eller sydländska hamnar
(signerade arbeten i Antwerpen, Louvre, Petersburg,
Wien, London och Stockholm). Till hans senare
tid i Utrecht hörde hans nordiska stilleben och
hönsgårdar, såsom hans Kök med en katt (1652,
Schwerins museum), likaså ett par stilleben i
Wien och en förträfflig Hönsgård i Dresden. –
2. Jan W., holländsk målare, f. i Amsterdam 1640,
d. derst. 1719, den föregåendes son och lärjunge,
var verksam i Amsterdam och en kortare tid i Utrecht,
der han 1664 och 1668 finnes antecknad som ledamot
af målaregillet. Deremot uppehöll han sig en längre
tid i Tyskland hos kurfursten Johan Vilhelm af Pfalz
i Düsseldorf, hvilken 1702–12 sysselsatte honom
med målningar för slottet Bensberg vid Köln. I
sin ungdom följde W. sin fader och målade som
denne italienska hamnar med folklif. Sådana taflor
finnas i Nîmes och Wien och en i Louvre, målad
så sent som 1704. Han målade äfven goda porträtt,
t. ex. A. de Sadelaer och hans gemål (1686, i
Haarlem). Men dessa äro redan så rikt utstyrda i
förgrunden med accessoarer och stillebens-föremål,
att de peka öfver på det, som sedan för honom blef
hufvudsak. Äfven deri, som stillebensmålare, slöt
han sig till sin fader. I början förekomma enstaka
figurer, menniskor eller lefvande djur, tillsammans
med döda föremål, så på ett par taflor med jagtbyte
samt jägare med hundar (i München), en tafla med
en papegoja (i Köpenhamn) o. s. v. Hufvudsak är
vanligen dödadt vildt, omgifvet af jagtredskap
eller blommor och frukter, med praktföremål,
statyer, arkitektoniska detaljer och diskret gifven
landskapsbakgrund, som bildar en stämningsfull
fond för den förträffligt utförda »nature
morte». Arbeten af sådan art finnas i Berlin, Haag,
Dresden, London, Wien, München och flerestädes.
C. R. N.

Weert [vert], stad i nederländska prov. Limburg, vid
jernvägen till Roermond och Zuid-Willems-kanalen
mellan Maastricht och ’s Hertogenbosch. Omkr. 7,600
innev.

Weert [vert]. 1. Jan de. Se Holländska literaturen,
sp. 1421. – 2. Jean de. Se Werth.

Vef, mek., en på en axel anbragt maskindel,
medelst hvilken en roterande rörelse kan bibringas
axeln. Sitter vefven ute vid axelns ena ände, är den
enkelslängad (fig. 1) och har endast ett sidostycke:
är deremot vefven så belägen, att axeln sträcker sig
ut på ömse sidor om densamma, är den dubbelslängad

Fig. 1

Fig. 2

Fig. 3

(fig. 2) och således försedd med två sidostycken,
mellan hvilkas ytterändar veftappen (t) då
har sin plats. Då axelns roterande rörelse
åstadkommes med maskinkraft, utgår rörelsen från
pistonen, der densamma är rätlinig samt fram- och
återgående. Veftappens rörelse är åter cirkelformig
(fig. 3) och liggande uti ett mot axelns centerlinie
vinkelrätt plan. Den maskindel, medelst hvilken
rörelsen öfverföres från pistonen till veftappen,
kallas vefstake (d), Vefstaken är försedd med lager
såväl i inre änden, hvilket lager omsluter den vid
pistonhufvudet befintliga vefstakstappen, som i yttre
änden, hvilket lager omsluter veftappen. – Fig. 3
visar rörelsen af pistonen, vefstaken och vefven.
v’ t’ = v" t" = v t.
        J. G. B.

Vefla, sjöv., förse vanten med veflingar,
d. v. s. linor, som sträckas tvärs öfver vanten på
omkr. 30 cm. afstånd från hvarandra, hvarigenom ett
slags tågstege bildas för att underlätta uppäntringen
till väders. Se Latta. R. N.

Vefsenfjorden i Nordlands amt, Norge, går först åt
n. ö., sedan åt s. ö. in i Vefsens pastorat. På båda
sidor tillstöta dalar. Längre in bildar norra stranden
ett blidt och välodladt landskap, under det den
södra är brant och nästan obebodd. Vid fjorden ligga
Halsöens sågverk och lastplatsen Mosjöen, med 1,153
innev. (1890). Vid V. reser sig fjället Brurskanken
tillen höjd af 1,321 m. E. H.

Veft-offer. Se Vift-offer.

Vega (plur. vegas), Sp., fruktbar slätt, t. ex. vegan
vid Granada. Jfr Spanien, sp. 117.

Vega (af Arab. wâqi, »nedstörtande»), astron. Se
Lyran.

Vega, Concepcion de la V., stad på ön Haiti,
i republiken San Domingo, n. v. om staden San
Domingo. Omkr. 9,000 innev.

Vega, G. de la. Se Garcilaso de la Vega.

Vega, Georg von, friherre, österrikisk matematiker,
föddes 1756 i byn Sagoritza, Krain, och skall
egentligen hafva hetat Veha. Han var först
navigationsingeniör, men gick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>