Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vestre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
invigde s. å. sedvänjan att afgående preses håller
ett vetenskapligt tal. Den förste sekreteraren
vardt Höpken. Sammankomsterna höllos minst 1 gång i
veckan. Stadfästelse å akademiens stadgar meddelades
d. 31 Mars 1741, sedan sex qvartal af »Handlingarna»
utgifvits. 1747 blef arfprinsen Adolf Fredrik
akademiens beskyddare. Antalet inrikes ledamöter,
som under första qvartalet uppgick till 37, steg 1741
till 61 och 1745 till 72; det fastställdes då till
högst 100, var obestämdt efter 1752, men fixerades
1762 å nyo till 100. Efter 1747 valdes äfven utländska
ledamöter, och 1750 beslöts, att sådana skulle väljas
på samma sätt som inländska. En qvinlig ledamot,
grefvinnan Eva Ekeblad, född De la Gardie, invaldes
1748, på grund af insända hushållsrön. 1797 funnos
89 inländska och 77 utländska ledamöter. Preses
valdes först för 1/4 år och skulle inom denna
tid fullborda qvartalshäftet af »Handlingarna»;
1797 förlängdes hans funktionstid till 1/2 år och
1821 till 1 år. Akad:s »Handlingar» utmärkte sig
tidigt för grundlighet och vidd i forskning jämte
framställningens klarhet och måtta. »Handlingarna»
för åren 1739–90 (tryckta 1749–92) öfversattes till
tyska af A. G. Kästner; åtskilligt deraf öfversattes
äfven på franska, engelska och latin. Inom kort
tid vardt akad. känd och aktad i Europa äfven
derigenom att hennes stadgar öfversattes och
förbindelser knötos med de mest frejdade lärda
samfund. – Akad. erhöll 1745 portofrihet och
vilkorlig tullfrihet. Genom k. resolutioner af d. 17
Okt. 1747 och d. 19 Maj 1752 fick akad. uteslutande
privilegium på att årligen utgifva almanacker,
hvilket alltsedan har utgjort en af hennes bästa
och pålitligaste inkomster. Almanacksprivilegiet
öfverläts omkr. 1810 till boktryckaren N. M. Lindh
och 1823 till boktryckaren P. A. Norstedt mot ett
arrende, som 1845 utgjorde 17,500 rdr och 1892 hade
stigit till 87,000 kr. årligen. Äfven Sveriges
statskalender har alltifrån början utgifvits af
Vet. akad. Genom ett större antal testaments- och
donationsfonder, af hvilka akad. är i egentligaste
mening endast förvaltare, har hennes verksamhet
vidare underhjelpts. Bland dessa märkas: direktören
Nikl. Sahlgrens donation å 150,000 dlr k. m. (1773);
presidenten Rosenadlers (1777) å en lika stor summa
(att användas såsom bidrag till inköp af en egendom
åt akad.); den af professor P. J. Bergius 1784 gjorda
donationen, genom hvilken akad. kom i besittning af
Bergianska trädgården (se nedan); astr. observatorn
B. Ferrners (1795) å 1,000 rdr (hvaraf räntan utdelas
såsom pris för den bästa matemat. afhandling i årets
»Handl.»); bergsrådet Aschans (1850) å 10,000 rdr
bko (fond till det s. k. berzelianska stipendiet);
den wallmarkska testamentsfonden å 36,000 rdr
(1847), letterstedtska donationen (1862) å 10,000
pd st. (se Letterstedtska prisen och Letterstedtska
resestipendiet), samt Letterstedtska föreningens
(se d. o.) fonder, som i Dec. 1892 uppgingo till
642,550 kr.; brukspatron J. W. Grills donation
(1863) å 10,000 rdr till en zoologisk trädgård;
B. von Beskows donation 1864 å 10,000 rdr; doktor
A. F. Regnells botaniska gåfvomedel, 81,000 kr. (1872), och zoologiska
gåfvomedel, 40,000 kr., samt hans donation å 55,000
kr. till en zoologisk station (vid Kristineberg);
Vegafonden (1880) å 33,000 kr. (se vidare Svenska
sällskapet för antropologi och geografi); professor
E. Edlunds donation å 30,000 kr. (1880); konung
Oskar II:s m. fl:s donation (1884) å 25,000 kr. (till
löneförbättring åt akad:s astronom); P. v. Möllers
donation (1883) å 22,000 kr.; Scheele-fonden (l893)
å 3,000 kr., utgörande öfverskott på de insamlade
medlen till K. V. Scheeles staty och afsedd till
understödjande af kemiska och farmacevtiska
undersökningar. Till akad:s tillgångar höra Bergianska
stiftelsens genom egendomsbyte (se nedan) förvärfvade
kapitalöfverskott, utgörande 600,000 kr., jämte
värdet af Bergianska stiftelsens nya egendom, 400,000
kr. Sammanlagdt uppgå fonderna till öfver 1,650,000
kr. Dertill komma den till Thamska föreläsningarna
(se d. o.) anslagna och akad. 1746 tillerkända
fonden, hvilken förvaltas af Riddarhuset, samt
det bysantinska resestipendiets fond (se Asp,
P. O. von). Tid efter annan har akad. dessutom
fått mottaga dyrbara gåfvor af böcker, mineralier,
matematiska instrument, märkvärdiga naturalier,
insektsamlingar o. dyl. Under akad:s tillsyn ställdes
en matematisk instrumentmakareverkstad, en optisk
dylik (1756) och den efter 1779 från Upsala till
Stockholm flyttade globverkstaden. Akad. lät 1748–52
åt sig på sandåsen vid norra änden af Drottninggatan
uppbygga ett observatorium, till hvilket Stockholms
stad lemnade rymlig tomt, konungen byggnadsmaterial
(från slottsbyggnaden) och dir. Kl. Grill
penningförskott. (1876–77 ersattes lanterninen å
observatoriet med ett vridbart torn, i hvilket ett
eqvatorialinstrument uppställdes, och 1888 förenades
med eqvatorialet en stjernfotografikamera.) 1820
ställdes den då tillkomna statsinstitutionen
Naturhistoriska riksmuseum och 1873 statens
nyinrättade meteorologiska centralanstalt under
akad:s öfverinseende. – Akad:s sammankomster
höllos till 1764 på Riddarhuset, derefter än
i Gamla Banken (nuv. Statist. centralbyrån),
än i Grefve Per Brahes hus (på norra delen af
Helgeandsholmen) och i Rosenadlerska huset vid
Mynttorget, tills akad. 1771 inrymdes i k. Myntet
vid samma torg. 1778 inköpte akad. Lefebureska huset
(sedermera Jernkontoret) vid Stora Nygatan (n:r 30)
och 1829 Westmanska huset, n:r 94 Drottninggatan
(qvarteret Grönlandet norra), for 70,500 rdr och
iståndsatte det för 55,500 rdr (af hvilka riksdagen
beviljat 37,500). Akad. inköpte 1847 äfven angränsande
eldfarliga lägenheter i samma qvarter för 59,000
rdr och fick 1848 ett årligt statsanslag af 3,000
rdr mot vilkor bl. a. att akad:s egna samlingar
skulle införlifvas med riksmuseum. 1858 beviljade
riksdagen 450,000 rdr till nybyggnad derstädes (samt
1863 ytterligare omkr. 99,000 rdr för ombyggnad
af södra längan). Akad:s nybyggnad, som upptager
hela qvarteret, blef färdig 1866. Den inrymmer
äfven största delen af Naturhistoriska riksmuseum,
fysikaliskt kabinett samt en för offentliga föredrag
och konserter mycket anlitad hörsal. 1874
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
