- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
1069-1070

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vimmerby, uppstad i Smålandsdelen af Kalmar län - Vimmerby landsförsamling, i Kalmar län - Vimpel, sjöv., en mycket smal och lång standert af flaggduk - Vimpelman, sjöv. Se Vimpel - Vimpelstake, sjöv., en liten flyttbar stång - Wimperg, wimperge, wimberg, byggnadsk., ett spetsigt gafvelröste - Wimpfen (W. am berg), stad i storhertigdömet Hessen - Wimpffen, en ifrån Schwaben härstammande tysk adlig slägt - Wimpffen. 1. Félix de W. - Wimpffen. 2. Emmanuel Félix de W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Framstående byggnader saknas helt och hållet. Af
offentliga inrättningar må nämnas ett treklassigt
allmänt läroverk, kommissionskontor af Kalmar
enskilda bank och en sparbank. Från boktryckerier i
staden utkomma veckotidningarna »Vimmerby Tidning»,
»Vimmerbys Tidning», »Kinda Tidning», »Tjusts Tidning»
och »Vernamo-Posten». I kyrkligt hänseende utgör
V. jämte sin landsförsamling och Pelarne ett regalt
pastorat af 1:sta kl. Vid riksdagsmannaval till Andra
kammaren är V. förenadt med Vestervik och Eksjö till
en valkrets. – V. är en gammal ort, sannolikt hednisk
offer- och marknadsplats. Under medeltiden omtalas
V. såsom ett betydande samhälle (redan i början af
1400-talet kallas det stad), då der idkades ansenlig
oxhandel. Emellertid gick staden sedermera tillbaka,
så att borgarena år 1532 befalldes flytta till Kalmar
och all köpslagan förbjöds. Väl återfick V. 1604
sina stadsrättigheter, men dess för handel mindre
gynsamma läge torde hafva hindrat dess fortkomst. I
stadens historia vigtiga tilldragelser äro danskarnas
härjning 1612 samt stora eldsvådor 1683 och 1821.
A. G.

Vimmerby landsförsamling, i Kalmar län, Sevede
härad. Areal 15,971 har. 2,170 innev. (1892). Annex
till Vimmerby stad, Linköpings stift, Tunaläns och
Sevede kontrakt.

Vimpel, sjöv., en mycket smal och lång standert
(se d. o.) af flaggduk, i form af ett band eller en
remsa, hvars nedre eller yttre del är klufven. Hissad
på ett örlogsfartygs högsta topp eller, om fartyget
ej har rigg, på en flaggstång, stående förut eller
på ett pansartorn el. dyl., betyder den chefens
befälstecken och skall såsom sådant blåsa både dag
och natt, så länge fartyget är i aktivitet. Äfven i
fartygsbåt bör chefen föra sitt befälstecken. Vimpel
får föras endast af chef, som är officer. Chef,
som för vimpel, kallas vimpelman, till skillnad från
»flaggman» och »standertman». På båtar tillhörande
ett örlogsvarf eger officer under vissa förhållanden
att föra vimpel. Den svenska vimpeln är blå och gul
på längden med unionstecknet invid stången. Enligt
gamla lagar var anbefaldt, att vimpel, då den fördes
på handelsfartyg, skulle vara oklufven och ej öfver 6
alnar lång. Nu för tiden användes dock klufven vimpel,
men ungefär på halfva sin längd är den omvänd så,
att den blå remsan slutar med en gul och den gula
med en blå. Se vidare Flagg. R. N.

Vimpelman, sjöv. Se Vimpel.

Vimpelstake, sjöv., en liten flyttbar
stång, vanligtvis med vidfäst vimpel, som
placeras förut i den båt, i hvilken till
vimpels förande berättigad officer färdas.
R. N.

illustration placeholder
Se art. Wimperg

Wimperg, wimperge, wimberg (T., af oviss betydelse,
möjligen = windberge, »vindskydd»), byggnadsk.,
ett spetsigt gafvelröste, som i den gotiska stilens
rikare byggnader plägar uppföras öfver de spetsbågiga
portal- och fönsteröppningarna. Wimpergen höjer
sig stundom mellan två små spiror (fialer). Dess
stigande linier kantas med s. k. »krabbor», och
spetsen krönes af en korsblomma, stundom äfven
af en staty. Ytan dekoreras med en blindornering,
som visar det sedvanliga gotiska mass-
eller rosverkets former. Fig. visar en wimperg
från Kölns domkyrka. Upk.

Wimpfen (W. am berg), stad i storhertigdömet
Hessen, i en enklav mellan Baden och Würtemberg,
vid Neckar. 2,379 innev. (1885). Saltverk jämte
badanstalt. W. var till 1802 fri riksstad och kom
1803 till Hessen-Darmstadt. Historiskt märklig är
orten genom Tillys seger d. 26 April (g. st.) 1622
öfver markgrefven Georg Fredrik af Baden-Durlach. – Ej
långt från W., likaledes vid Neckar, ligger byn W.
im thal,
med en berömd stiftskyrka.

Wimpffen, en ifrån Schwaben härstammande tysk
adlig slägt, af hvilken flere medlemmar
utmärkt sig på det militära området. Franz Ludwig
von W
., f. i Zweibrücken 1732, dog som fransk
divisionsgeneral 1800. Äfven hans broder Félix var
fransk general (se följ. art.). Hans son, Franz Karl
Eduard von W
. (f. 1776, d. 1842), würtembergsk
generalmajor, upphöjdes af kejsar Frans II i
grefligt stånd 1797. Dennes son grefve Franz von
W
., f. 1797, d. 1870, utmärkte sig som österrikisk
fältmarskalklöjtnant under 1848 års italienska
krig, hade öfverbefäl öfver de till intervention
i Kyrkostaten bestämda trupper, bombarderade
Bologna och Ancona och öfvertog derefter styrelsen
af legationerna. Han blef sedermera civil- och
militärguvernör i Trieste (1849) och befälhafvare
öfver första armén (1854) samt tog 1861 afsked
såsom generalfälttygmästare. Hans broder grefve Felix
Friedrich Wenzel von W.,
f. 1827, österrikisk envoyé
1866 i Preussen och Mecklenburg samt 1872 uti Italien,
ambassadör 1876 i Paris, 1880 i Rom och 1882 å nyo
i Paris, dog sistn. år genom sjelfmord.

Wimpffen [vimfä’n]. 1. Félix de W. (se föreg. art.),
fransk militär, f. 1745, generalmajor 1783, moderat
ledamot af Konstituerande nationalförsamlingen
1789–91, organiserade resningen i Normandie mot
Konventet 1793, men blef slagen och flydde till
England. Efter d. 18 Brumaire (1799) återvände
han till Frankrike, blef divisionsgeneral och afled
1814. – 2. Emnmanuel Felix de W., fransk militär,
den föregåendes sonson, född 1811, tjenade sig upp i
Algeriet, utmärkte sig i Krimkriget vid turkos och
förde under italienska fälttåget 1859 en brigad af
gardet. Efter utbrottet af kriget 1870 kallades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free