Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinkelafstånd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af flertalet domkapitel samt Kammarkollegium och
Statskontoret, och någon rubbning i statsverkets
berörda ersättningsskyldighet har icke åtföljt de
fattade besluten rörande grundskatternas afskrifning.
C. O. M–n.
Vinodal (»vindal»), landskap i kroatiska kustlandet
mellan städerna Fiume och Zengg, midt emot ön Veglia,
är bekant genom det s. k. Vinodalska statutet
(Zakon Vinodolski), en af deputerade från kommunerna
i V. 1280 föranstaltad kodifiering af der gällande
sedvanerätt, skrifven på tsa-dialekten med glagolitisk
skrift (se Serbiska språket och literaturen). Lagboken
är bevarad i en handskrift från 16:de årh. och
innehåller i 76 paragrafer bestämmelser af kyrko-,
straff- och civillags natur och har senast utgifvits
af Jagic 1880.
Vinodling. Se Vinrankan.
Winona [oino’na], stad i nord-amerikanska staten
Minnesota, vid vestra stranden af Mississippi. 15,564
innev. (1885). Export af mjöl och trävaror.
Vinoren, bergverk i Flesberg, Buskeruds amt,
Norge, anlades 1838 och drefs såsom kopparverk till
1845. Den årliga produktionen var 1841–45 bortåt 8
ton. Sedan inrättades der också ett silfververk,
som 1866–75 lemnade ett årligt utbyte af 150
kg. ren metall. V. öfvergick 1885 till ett nytt
bolag och hade då en arbetsstyrka af endast 13 man.
E. H.
Vino tinto (Sp., »färgadt vin»), benämning på
åtskilliga spanska, mycket tjocka och söta viner af
mörkröd färg och aromatisk doft, hvilka ofta användas
till att sätta färg på andra. De bästa sorter äro
Tinto de Alicante, Tinto de los montanos (från
Katalonien) och Tinto de Rota (från Sevilla-trakten).
Vinoy [-nåa’], Joseph, fransk general, född 1803,
inträdde 1823 vid gardet och tjenade sedan 1830 sin
mesta tid i Algeriet, hvarest han avancerade till
öfverste (1850) och bl. a. medverkade vid zouavernas
uppsättning. Under Krimkriget förde V. en brigad (vid
1:sta armékåren, Canroberts), under italienska kriget
1859 en division (vid 4:de kåren, Niels). I Aug. 1870
fick V. befälet öfver den nybildade 13:de armékåren,
med hvilken han, stadd på väg att förena sig med Mac
Mahons armé, inträffade vid Mezières, då slaget vid
Sedan utkämpades. Genom ett skickligt återtåg förde
han kåren lyckligt till Paris, i hvars försvar han
tog verksam del i egenskap af chef för den ena af de
båda arméer, i hvilka de aktiva försvarskrafterna
delades. Efter Trochu öfvertog V. i Jan. 1871 högsta
befälet och måste för kommunen d. 18 Mars utrymma
staden, i hvilken han i spetsen för den nybildade
reservarmén åter inryckte d. 22 Maj. V., som 1877
blef senator, afled 1880. Han författade Campagne
de 1810–71. Opérations du 13:e corps et de la 3:e
armée (med atlas; 1872), L’armistice et la commune
(med kartor; s. å.) samt L’armée française en 1873
(1874). C. O. N.
Vinpalm. Se Borassus.
Vinpenningar. Se Vinören.
Vinprofvare, en areometer (se d. o.) för angifvande
af sprithalten hos viner. Skall
bestämning af sprithalten ske med någon nämnvärd grad
af noggranhet, måste vinet först genom destillering
befrias från andra ämnen, hvarefter destillatet
utspädes till den ursprungliga volymen. En beqväm och
lätt transportabel sammanställning af destillator och
areometer är konstruerad af Salleron. En och samma
glascylinder tjenstgör som mått vid påfyllning af
destillatorns kolf och som förlag för mottagande af
destillatet. När detta uppnått ett märke på cylinderns
midt, afbrytes destilleringen och rent vatten
påfylles till ett nära öfre kanten beläget märke, till
hvilket man vid experimentets början ihällt det vin,
som skulle undersökas. Derefter insättes areometern
jämte en termometer i glascylindern. Medelst en
apparaten bifogad reduktionstabell korrigeras
den å areometern direkt aflästa sprithalten för
temperaturens inflytande. Apparaten kan f. ö. användas
till bestämning af sprithalten äfven för andra
alkoholhaltiga vätskor än vin. E. S.
Winquist, Johan August, landskapsmålare, tecknare,
född i Göteborg d. 25 Juli 1810, utställde 1840 å
konstakademiens utställning en Utsigt från Värmdön
(oljemålning), uppehöll sig omkr. midten af 1840-talet
i Frankrike samt uppträdde vid 1866 års utställning
med flere i olja målade utsigter från Jämtland och
Helsingland. Hufvudsakligen var han dock verksam som
tecknare för litografi och träsnitt. I denna egenskap
arbetade han bl. a. för planschverket »Wermland
i teckningar» (1858–67) samt för illustrerade
tidningar i Sverige och Danmark. Hans arbeten hafva
en utprägladt topografisk karakter och framställa
med kärleksfull noggranhet och detaljrikedom vyer
af eller från bestämda punkter. I synnerhet tyckas
de vida norrländska utsigterna, med åsar, elfvar
och dalgångar, hafva hänfört honom. W. var en
varm fosterlandsvän. Sina ej obetydliga samlingar
af gravyrer, litografier, teckningar m. m. delade
han redan under sin lifstid mellan flere museer:
Östersunds, Nordiska museet, Nationalmuseum. Det
sistnämnda eger en rik samling af hans teckningar
och oljeskisser, omfattande perioden 1837–71. Han
upptecknade jämväl en del vackra folkmelodier,
som derigenom bevarats åt efterverlden. W. afled i
Stockholm d. 16 Jan. 1892. Upk.
Vinrankan (vinstocken), Vitis vinifera L.,
bot., en refvig, klättrande buske, tillhörande
nat. fam. Ampelideae (se d. o.), kl. Pentandria
L. Stjelken är trind, men knutigt uppsvälld vid
fästena för bladen, hvilka å rot- och stamskott
äro spiralställda, men å skotten från bladvinklarna
ställda skiftevis och genom en sympodial anordning
motsatta de greniga klängena, som egentligen äro
omformade grenar. Bladen äro långskaftade, rundadt
hjertlika, vackert delade i 5 ojämnt grofsågade
flikar (den mellersta störst och de vid basen minst)
och under till vanligen håriga. De nedre klängena
omgestaltas till grenigt klaseformiga eller vippelika
blomställningar, hvilka till sist blifva hängande
genom de utväxande frukternas, drufvornas, tyngd
Blommorna äro små och grönaktiga, med 5 kronblad,
hvilka hafva spetsarna förenade och lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
