Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wittenberge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
akad., hvilken genom donationer af konungen fick
sin tillvaro jämförelsevis betryggad och var afsedd
att fullfölja den äldres mera strängt lärda värf,
medan vården om den egentliga vitterheten och
svenska språkets odling öfverlemnades åt den
samtidigt (d. 20 Mars 1786) stiftade Svenska
akademien. Genom de af Gustaf III sjelf författade
statuten för Vitt. hist. o. ant. akad. begränsades
dennas område till historien, antiqviteterna
(med särskildt betonande af de antika folkens),
inskrifts- och sinnebildskonsten samt myntkunskapen,
och för åstadkommande af författareskap i dessa
ämnen borde de »lärda» språken, i synnerhet latin,
grekiska, franska och italienska, odlas. Det forna
Antiqvitets-arkivet förenades med akad., som
derigenom alltifrån början fick inseendet öfver och
bestyret med statens antiqvitetsmuseum. Statuten
af 1786 egde gällande kraft ända till 1890, då
akad. erhöll nya och mera tidsenliga stadgar. Enär de
gamla, i 1700-talets anda affattade statuten utgjorde
grundvalen för akad:s verksamhet under mer än 100
år, är det oundgängligt att här upptaga åtskilliga
af deras mera vigtiga bestämmelser. Akad. skulle
enligt dem bestå af 50 ledamöter, fördelade i tre
klasser, näml. 14 hedersledamöter, 20 arbetande och
16 utländska, hvarjämte korresponderande ledamöter
till obestämdt antal kunde kallas. Det ålåg hvarje
arbetande ledamot att årligen ingifva afhandlingar
eller försök i akad:s ämnen, till att intagas i dess
Handlingar. Två gånger om året utsåg akad. genom val
och lottning president och vice president. Akad:s
ständige sekreterare, tillika riksantiqvarie
och (sedan 1794) konungens garde des médailles,
utnämndes af konungen och fick till sitt biträde
en amanuens. Akad. sammanträdde i början 1 gång
hvarje vecka, hvilket sedermera ändrades till 1 gång
hvarannan vecka, men under Juli–Oktober endast 1
gång i månaden (50 silfverjetoner utdelades då till
de närvarande). De två offentliga sammankomster
akad. årligen höll, näml. stiftelsedagen den 20
Mars och Lovisa Ulrikas födelsedag d. 24 Juli,
måste efter Gustaf III:s död inställas af brist
på medel. Akad. utsatte årligen täflingsämnen,
och för de inkomna täflingsskrifterna voro såsom
pris anslagna större och mindre guldmedaljer samt
accessit. (Dervid var äfven vitterheten på utländska
språk företrädd, men den försvann småningom från
akad:s program, medan historien och antiqviteterna
bibehöllos.) Akad. var skyldig att uppgifva eller
granska förslag till minnespenningar samt inskrifter
på offentliga byggnader och monument äfvensom att
tillhandagå korporationer och enskilda i sådana ämnen,
när så begärdes. För egendomlighetens skull må nämnas,
att akad. hade 1801–09 och efter k. kanslistyrelsens
indragning (1833) länge till åliggande att examinera
alla studerande, som sökte inträde i K. M:ts
kansli, samt att enligt k. bref d. 17 Okt. 1838 alla
officerare, som sökte inträde i Generalstaben, skulle
inför akad. aflägga godkända prof i franska språket,
hvilken förordning upphäfdes genom k. bref d. 9
Dec. 1870. Genom anslag vid 1840 års riksdag sattes
akad. i tillfälle att årligen utsända stipendiater
för antiqvariska forskningsresor i landsorterna. –
De nya stadgarna af d. 17 Okt. 1890, hvilka
gälla fr. o. m. början af 1891, innebära flere
väsentliga ändringar och begränsningar af akad:s
verksamhet. Enligt § 1 har akad. till bestämmelse:
att främja studiet af historien, arkeologien
och numismatiken, med särskildt afseende på
fäderneslandet; att hafva högsta tillsyn öfver landets
fornlemningar samt öfver de statens samlingar, som äro
eller varda åt akad:s vård anförtrodda; att granska
förslag till medaljer, som skola präglas i k. myntet,
äfvensom förslag till offentliga inskrifter; samt att
i frågor, som höra till området för akad:s verksamhet,
afgifva utlåtanden, när sådana af K. M:t infordras
eller af offentlig ämbetsmyndighet begäras. Konungen
är akad:s beskyddare. I kraft af § 2. om ledamöterna,
är hedersledamöternas antal minskadt till högst 10,
de arbetandes höjdt till 25 och de utländskes till
högst 20, de senare fördelade i en historisk och
en arkeologisk-numismatisk klass med 10 ledamöter
i hvardera. Derjämte inväljas in- och utländska
»korrespondenter» till obestämdt antal, hvilka
icke ega rätt att deltaga i akad:s öfverläggningar
och beslut. Val af arbetande ledamot företages
senast inom ett halft år efter det ett rum blifvit
ledigt. Val af hedersledamot samt af utländsk ledamot
företages när akad., på inländsk ledamots förslag,
besluter, att ledigt rum skall fyllas. Förslag
å namn infordras från de inländske ledamöterna,
och bland de föreslagne väljes en, hvarvid enkel
röstpluralitet gäller. Arbetande ledamot bör inom
ett år efter invalet taga inträde i akad. med
en af honom författad afhandling. Akad. väljer
årligen bland sina inländska ledamöter en preses
(ordförande). Akad:s ordinarie tjenstemän äro
sekreteraren, hvars befattning ständigt uppehälles af
riksantikvarien, och 2 amanuenser (andre amanuensens
befattning inrättades 1871), hvilka kunna vara
ledamöter af akad. Af betydelse blef det genom
de nya stadgarna införda förvaltningsutskottet,
hvarigenom akad:s sammankomster befriats från en mängd
löpande ärenden. Förvaltningsutskottet, som består
af preses, sekreteraren, förste amanuensen och två
af akad. valda ledamöter, eger att å akad:s vägnar
hafva inseende öfver dess egendom samt att fatta
beslut i frågor om utbetalningar för samlingarna,
om rubbande eller borttagande af fornlemningar,
om åtgärder till fornlemningars vård m. m., att
afgifva förslag till akad:s utlåtanden i alla
frågor, som ej enligt akad:s beslut på annat sätt
handläggas, att bereda de ärenden, som af akad. till
utskottet hänskjutas, samt att förvalta akad:s
fonder. Akad. utser årligen inom sig 2 nämnder, en
historisk och en antiqvarisk, hvardera bestående af
tre personer. Dessa nämnder, hvar för sig, behandla de
vetenskapliga frågor och andra ärenden, som till dem
af akad. hänskjutas. Akad. håller ord. sammanträde
l gång (första helgfria tisdag) i hvarje månad och
samlas d. 20 Mars till högtidsdag, vid hvilken
berättelse öfver det förflutna årets verksamhet
föredrages och donerade stipendier bortgifvas. Om
pristäflingar nämnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
