Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Voltigeurs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rullad kring en liten trä- eller benstaf), bunden eller
häftad bok, band l. del af ett literärt arbete, tom
(se d. o.); den rymd, som en kropp upptager, oberoende
af sin form; en sångrösts, ett musikinstruments
tonmassa l. mäktighet inom hvarje del af sitt omfång;
äfven sångröstens omfång eller tonvidd. – Voluminös,
som består af ett större antal volymer l. band;
omfångsrik; massiv, egande full och rik klang (om
en sångröst).
Volymbestämning, fys. Fasta kroppars volym känner
man, då man känner deras vigtförlust i vatten af +
4° C temperatur. Kroppens volym, uttryckt i liter,
är nämligen lika med vigtförlusten, uttryckt
i kilogram. Är vigtförlusten bestämd i vatten
af annan temperatur, måste man multiplicera den
funna vigtförlusten med vattnets mot temperaturen
svarande täthet. Är kroppen lättare än vatten,
bringar man honom att sjunka, derigenom att man
förenar honom med en tyngre kropp, hvars vigtförlust
man bestämt. Pulverformade kroppars volym bestämmes
medelst tillhjelp af pyknometern eller volumenometern
(se dessa ord). A. Bi-n.
Volymetrisk metod, kem. Se Analys 3.
Volymprocent är ett tal, som angifver med huru
många hundradelar af en vätskeblandningsvolym
ingredienserna ingå i blandningen.
Volynien (R. och P. Volyn), guvernement i sydvestra
Ryssland, begränsadt af Polen i v., guvern. Grodno
och Minsk i n., Kiev i ö., Podolien och Galizien i
s. Areal 71,853 qvkm. En bred, låg ås från Karpaterna
– Avratynsk–platån -, som inträder från v. och
utbreder sig österut mot Dnjepr, fyller landets
södra del och når en maximihöjd af 366 m. En annan
gren af Karpaterna i V:s vestra del når 200–280
m. höjd. Båda äro djupt nedskurna af floddalar, och
de derigenom uppkomna ojämnheterna gifva trakten ett
bergigt utseende. Norra delen af V. är fullkomligt
jämn, med en omärklig lutning mot Pinsks kärrtrakter,
och utgör en del af det forna Polesien samt kallas
äfven så. Den består af svårtillgängliga, delvis
skogbevuxna kärrtrakter, med långsamt rinnande
vattendrag. Torrläggning af dessa kärrtrakter
bedrifves med allvar på regeringens bekostnad, och
stora ängsmarker hafva redan vunnits. V. tillhör
hufvudsakligen Dnjeprs flodområde, genom Pripet, som
upptager Turia, Styr och Goryn med Slutsj. Teterev
går direkt till Dnjepr. På Bug, som skiljer V. från
Polen, flottas trävaror och transporteras spanmål
m. m. till Preussen. Folkmängden uppgår till
omkr. 2,3 mill., deraf nära 4/5 lillryssar, resten
storryssar, tyskar, judar och polacker. Jordbruk
och ladugårdsskötsel äro hufvudnäringar och lemna
åtminstone i s. spanmål och ladugårdsprodukter för
export. I Polesien idkas derjämte skogsafverkning samt
tillverkning af beck, tjära och pottaska. Industrien
är icke obetydlig (produktionsvärdet var 1884
nära 19 mill. rubel); hufvudsakligen tillverkas
hvitbetssocker, bränvin, ylleväfnader, papper,
glas och porslin samt metallarbeten. En jernväg
med mycket stor godstrafik går genom V. från Kiev
till Lemberg, Lublin och Brest–Litowski. Landet,
som sedan äldsta tider varit bebodt af slaver, var
oberoende till 14:de årh.,
då det eröfrades af Litaven, förenades 1569 med Polen
och kom genom Polens andra och tredje delning (1793
och 1795) till Ryssland.
Wolzogen, en gammal tysk adelsslägt, bland
hvars medlemmar må nämnas följande. – 1.
Karoline von W., skriftställarinna, född
von Lengefeld, syster till skalden Schillers hustru,
föddes i Rudolstadt 1763, vardt 1796 i sitt andra
äktenskap gift med sederm. weimarske öfverhofmästaren
frih. Wilh. v. W. (d. 1809) och öfverlefde hela den
lysande vittra hofkretsen i Weimar. Död 1847. Hon
författade bl. a. den anonymt utg. romanen Agnes
von Lilien (1798; ny uppl. 1884), som på grund af
sina gedigna förtjenster antogs vara af Göthe,
samt en med anlitande af intima källor utarbetad
lefnadsteckning öfver Schiller (2 bd, 1830; 5:te
uppl. 1876), hvilken ännu bibehåller ett högt värde
genom framställningens trohet, rikhaltighet och
värma. – 2. Karl August Alfred von W., friherre,
skriftställare, f. 1823 i Frankfurt a. M., son af
generalen frih. Justus Ludwig von W. (f. 1773, d. i
Berlin 1845), inträdde i preussisk förvaltningstjenst
och befordrades 1863 till regeringsråd i
Breslau. Han emottog 1867 intendentskapet för
hofteatern i Schwerin och utnämndes 1868 till
storhertiglig kammarherre. Död 1883. W. författade
bl. a. Preussens staatsverwaltung (1854), Reise
nach Spanien (1857), Über theater und musik (1860),
Schinkel als architekt, maler und kunstphilosoph
(1864), Peter von Cornelius (1867), åtskilliga
lustspel och dramer m. m. samt bearbetade för
scenen skådespel af Kalidasa, Shakspere, Calderon,
Göthe, Schiller, Ibsen m. fl. – 3. Hans Paul von W.,
skriftställare, den föregåendes son, f. 1848, blef,
i strid mot faderns förkärlek för den klassiska
musiken, en frenetisk anhängare af Wagner efter
att 1868–71 hafva studerat språkforskning och
mytologi i Berlin. År 1877 drog Wagner honom till
Baireuth såsom redaktör för »Baireuther blätter»
och ledare af wagnerföreningen. Hans skrifter
bestå ock, utom bearbetningar af Eddan, Beowulf och
Arme Heinrich, uteslutande i wagneristiska arbeten:
Der nibelungenmythus in sage und litteratur (1876),
Thematischer leitfaden, såväl till Nibelungen-dramerna
som till Tristan och Parsifal, Die tragödie in
Baireuth und ihr satyrspiel (1876), Grundlage und
aufgabe des allgemeinen patronatsvereins (1877),
Die sprache in Wagners dichtungen (s. å.), en
öfversättning af Schurés »Drame musical» (s. å.),
Wagneriana (1888) m. m. I hans Poetische lautsymbolik
(1876) torde den ovetenskapliga och fantastiska
symboliseringsvurm, som utmärker wagnerismen,
hafva nått höjden af galenskap. 3. A. L.
Vomb. Se Våm och Våmb.
Vombatslägtet, Phascolomys, zool., tillhör familjen
vombaterna, Phascolomyidae, och ordningen pungdjur,
Marsupialia, inom däggdjurens klass. Den klumpiga
kroppsformen, den korta halsen, den förkrympta
svansen och de korta benen gifva åt detta slägte
ett egendomligt, från alla andra pungdjur afvikande
utseende. Tårna äro försedda med långa, starka klor,
med undantag af stortån, som saknar klo och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
