Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X är den tjuguförsta bokstafven i det ursprungliga latinska alfabetet och den tjugutredje - eller, i fall v och w räknas hvart för sig, den tjugufjerde - i det vanliga europeisk-latinska alfabetet - Xalapa. Se Jalapa - Xalisco. Se Jalisco - Xanten, stad i preussiska Rhenprovinsen, reg.-området Düsseldorf - Xanthippe, Sokrates' hustru - Xanthippos. 1. Athensk statsman och fältherre, fader till Perikles - Xanthippos. 2. Lacedemonier - Xanthnium Tourn., bot., ett örtslägte - Xanthorrhoea Smith, bot., ett slägte af i viss mån gräsliknande träd - Xanthos (Lat. Xanthus). 1. I forntiden hufvudstad i Lycien på Mindre Asiens sydvestra kust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Ρ (R), äro vanliga förkortningar för
Christus, Kristus (se vidare Kristusmonogram);
deraf XI = Christi och XO = Christo samt de engelska
förkortningarna Xm. eller Xmas för christmas (jul)
och Xn eller Xtian för Christian (kristen, Kristian).
X är vidare ett af de inom matematiken mest använda
tecknen för en obekant storhet, och bruket deraf har
äfven inträngt i det vanliga tal- och skriftspråket;
så säger man t. ex. ofta »herr X» för att utmärka en
person, hvars namn man ej känner. — Det matematiska
tecknet x för en obekant storhet är af jämförelsevis
nytt ursprung. Visserligen har den framstående
orientalisten P. Lagarde sökt göra troligt, att x
egentligen är begynnelsebokstafven i ordet xei,
den spanska transkriptionen af ett arabiskt ord, som
uttalas sjej och betyder »sak», och hvarmed araberna
utmärkte första digniteten af en obekant storhet (se
C. J. Malmstens uppsats härom i »Nordisk tidskr.»,
1883), men denna förklaring saknar all historisk
grund. I sjelfva verket begagnade de matematiske
författarna i Europa under renaissancen och den
nyare tidens början helt andra tecken för obekanta
storheter, och först Descartes (1637) införde
bruket att beteckna sådana storheter med de sista
bokstäfverna (z, y, x) af alfabetet. Att x och ej z
sedan kommit att företrädesvis användas, torde bero
på en ren tillfällighet. — Inom matematiken nyttjas
x äfven för att beteckna abscissan i ett rätlinigt
axelsystem (absciss-axeln kallas derför också X-axeln)
och såsom tecken för en variabel storhet i allmänhet.
G. E.
Xalapa. Se Jalapa.
Xalisco. Se Jalisco.
Xanten [sa’n-], stad i preussiska Rhenprovinsen,
reg.-området Düsseldorf, 12 km. v. om Wesel,
förr omedelbart vid Rhen, nu 2 km. från dess venstra
strand. 3,662 innev. (1885). Stadens största prydnad
är den gotiska femskeppiga S:t Viktorskyrkan, enligt
sägnen ursprungligen anlagd af Konstantin den stores
moder, Helena, men i sin nuvarande gestalt härrörande
från åren 1213–1525 (restaurerad 1861–68). För öfrigt
är X. märkligt för de många romerska fornlemningar,
som finnas i omgifningen. Der skall Ulpia Castra eller
Tricesimae (30:de legionens ståndqvarter) hafva legat
och i närheten Vetera Castra, hvarest under batavernas
krig med romarna 69 och 70 e. Kr. flere strider egde
rum. Äfven tror man sig hafva funnit spår af den af
Germanicus vid Vetera slagna bron öfver Rhen. 1858
hittades i Rhen vid X. en romersk bronsstaty, och
i byn Birten s. om X. har man utgräft en romersk
amfiteater. I X. slöts d. 12 Nov. 1614 ett preliminärt
delningsfördrag i den jülich-kleveska arfstvisten
emellan Brandenburg och Pfalz-Neuburg.
Xanthippe, Sokrates’ hustru, har blifvit ryktbar
för sitt häftiga lynne och sin grälsjuka, hvarför
namnet X. (dess svenska form har blifvit Xantippa)
brukar användas för att beteckna en hustru, hvilken
genom nämnda egenskaper gör lifvet mindre angenämt
för sin man. Den
verkliga X. synes dock enligt skildringarna hos
Platon och Xenofon äfven hafva haft sina goda sidor
och i grunden varit sin man uppriktigt tillgifven.
A. M. A.
Xanthippos (Lat. Xanthippus). 1. Athensk
statsman och fältherre, fader till Perikles,
understödde Kleisthenes i hans reformsträfvanden,
men är i synnerhet bekant genom den vid Mykale
(479 f. Kr.) vunna sjösegern öfver perserna.
— 2. Lacedemonier, hvilken såsom anförare för
legotrupper under det första puniska kriget (264–241
f. Kr.) trädde i kartagisk tjenst och tillfogade
romarna stora förluster. A. M. A.
Xanthium Tourn., bot., ett örtslägte inom
den lilla, af Link från Dipsaceae utbrutna
nat. fam. Ambrosiaceae, som har rörformiga hanblommor
och kronlösa honblommor i särskilda monoika
blomkorgar. Ståndarna äro 5, med sammanvuxna strängar,
stiften 2. Honblomsamlingarnas (»korgarnas») holkar
utväxa och tillhårdna slutligen kring frukterna och
äro kroktaggiga. I Sverige hafva påträffats å några
ställen (i Skåne, Vestergötland, Nerike o. s. v.) på
odlad jord den oväpnade X. strumarium L. samt å
liknande platser eller å grushögar efter ruiner
o. dyl. den med tornar, som knippevis sitta vid de
treklufna bladens bas, beväpnade arten X. spinosum
L. Båda arterna äro grönblommiga. O. T. S.
Xanthorrhoea Smith, bot., ett slägte af i viss mån
gräsliknande träd, hörande till en liten, bland
Liliaceae ställd underfamilj, Aphyllantheae Endl.,
kl. Hexandria L. De till detta slägte hörande arter
finnas alla i Australien och på Tasmanien. De flesta
bilda vid marken en stor tufva eller rugge af smala,
gräslika blad, hvilken tufva hos X. hastilis Sm. blir
med tiden upplyftad på en ibland ganska hög, tjock och
risig stam, ur hvars midt reser sig en åt båda ändar
afsmalnande, ax- eller kolf-liknande blomställning. De
öfversta eller yngre delarna af grästrädet tjena allt
slags boskap till foder, och de späda inre delarna
af bladbaserna äro i nödår använda af menniskor,
i synnerhet af infödingarna vid Swan-floden i
Australien, till föda. Af blomställningens långa skaft
hos den nämnda arten förfärdiga infödingarna sina
spjutskaft (deraf artnamnet: af Lat. hasta, spjut). Af
samma art afsöndras i vinkeln mellan stammen och
bladen resina lutea Novae Belgiae, äfven kändt under
namnet Botany Bay-harts eller akaroidharts (se
d. o.), hvilket likaledes afsöndras af åtminstone 2
andra arter (X. australis och X. media). Ett annat,
rödt harts, liknande »drakblod» och ofta benämndt
black boy’s gum (»svarta gossens kåda» l. harts),
erhålles af X. arborea. O. T. S.
Xanthos (Lat. Xanthus). 1. I forntiden hufvudstad i
Lycien på Mindre Asiens sydvestra kust, vid floden
X. (nu Ören), 13 km. från dess mynning, nära den
nuv. byn Günek (Kunik). I historien är staden
märklig företrädesvis för sina belägringar och det
förtviflade, men gagnlösa motstånd dess innebyggare
derunder gjorde. Den första belägringen företogs
546 f. Kr. af den persiske fältherren Harpagus,
då Akropolis brändes och hela befolkningen med få
undantag omkom i lågorna hällre än att gifva sig åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
