Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Xeres, den äldre namnformen för Jeres, Eng. sherry, namn på hvita spanska viner, som äro betydligt torra och mycket starka - Xerofagi, de förste kristnes bruk att under fastetiden äta endast bröd och torr frukt - Xeroftalmi l. xeros, xerosis conjuntivæ, med. - Xeros. Se föreg. art. - Xerxes (Fornpers. Ksjharsja), namn på fornpersiska konungar. 1. X. I - Xerxes. 2. X. II - Ximenes. Se Jimenes de Cisneros - Ximénès, Augustin Marie de - Xingu, biflod fr. h. till Amazonfloden - Xiphias. Se Svärdfisken och Svärdfisk-slägtet - Xiphodon, paleont., ett till de icke idisslande partåige hörande utdödt däggdjursslägte - Xiphosoma, zool., ett slägte hörande till familjen Peropda och ordningen ormar inom kräldjurens klass - Xiphosura, paleont. Se Merostomata och Limulus - Xuthos, Grek. hjeltes., son af Hellen samt broder till Aiolos och Doros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i källare, utan i stora stenbyggnader (bodegas)
ofvan jord. Efter 3–6 år antager det en djup
bernstensfärg, fin bouquet, eldighet och
kryddartad smak. När en qvantitet tappas från
faten, fyllas dessa genast med vin af samma sorter.
Sherry-viner af 4–5 års lagring kallas
rancias, soleras l. dottores; de af högre ålder,
hvilka hållas i ett oblygt högt pris, benämnas
napoleones. Sherry-sorterna indelas på
hemorten i 2 klasser: amontillado (inom hvilken
man har rangordningen fino och oloroso) samt
manzanilla, hvilken sistnämnda innefattar
lättare och torrare sorter, som växa invid kusten.
För frambringande af de å verldsmarknaden
gängse varieteterna med olika mildhet och färg
tillsättes vino dulce, beredt af öfvermogna drufvor
jämte färgämne från must, som inkokats till
nära nog likörs konsistens. Med den engelska
tilläggsbeteckningen golden betecknas de mera
sötaktiga sherry-sorterna (vanligen yngre), med
pale [pel] de torra. I amontillado-sorterna blandas
sprit till den jästa saften för att förebygga
efterjäsning. I medeltal innehåller sherry omkr.
20 volymproc. alkohol. Om vissa sorters lädersmak
se Vin, sp. 1075, hvarest äfven sherryns
förfalskning medelst marsala omtalas. Äfven i
andra spanska provinser än Cadiz tillverkas
viner, som exporteras under namnet sherry, t. ex.
i Katalonien. Utförseln af sherry plägar öfverstiga
200,000 hl., hvaraf omkr. 90 proc. gå till
Storbritannien och Irland.
Xerofagi (Grek. xerofagia, af xeros, torr,
och fagein, äta), de förste kristnes bruk att
under fastetiderna äta endast bröd och torr frukt;
uteslutande bruk af torra födoämnen, ett slags
»diète sèche» (jfr Törstkur).
Xeroftalmi (Grek. xerofthalmia, »torrögdhet», af
xeres, torr, och ofthalmos, öga) l. xeros, xerosis
conjunctivae, med., en sjuklig förändring, som
utbildar sig under långvariga inflammationstillstånd
i ögats bindehinna (conjunctiva). Förändringen består
i atrofi och ärrskrumpning af väfnaden. Tårkörtelns
utförsgångar förstöras, och till följd deraf
upphör tårflödet. Hornhinnan blir ogenomskinlig;
ögats känslighet för vidröring äfvensom ögonlockens
rörlighet minskas. I de mera framskridna stadierna är
tillståndet obotligt. J. E. J―n
Xeros. Se föreg. art.
Xerxes (Fornpers. Ksjharsja), namn på fornpersiska
konungar. 1. X. I, son af Dareios I med Kyros’
dotter Atossa, lyckades genom sin moders intriger
vid sin faders död, 485 f. Kr., att bestiga tronen
med förbigående af Dareios’ äldre söner med
en annan gemål, hvilka voro födda före faderns
regeringstillträde. Efter att hafva kufvat det
affälliga Egypten upptog X. sin faders krigsplaner
mot Grekland. Kriget skulle denna gång utkämpas till
både lands och sjös, och efter tre års förberedelser
uppbröt X. 480 f. Kr. med en väldig härsmakt, hvars
styrka uppgifves olika, men i alla händelser måste
beräknas till mer än en million krigare. Sedan
nederlagen vid Salamis (480), Plataiai (479) och
Mykale (s. å.) i grund krossat de förhoppningar,
som fästes vid denna stolta härsmakt (se Grekland,
sp. 1534), synes X. hafva nedsjunkit i
liknöjdhet och utsväfningar. Han mördades 465
f. Kr. af sin gunstling Artabanos. Sannolikt är det
samme X. som i bibeln (Esters bok) omtalas under
namnet Ahasverus (Hebr. Achaschverosch). — 2. X. II,
den förres sonson, son af Artaxerxes I Markrocheir,
efterträdde sin fader 424 f. Kr., men blef efter några
månaders regering mördad af sin halfbroder Sogdianos.
A. M. A.
Ximenes. Se Jimenes de Cisneros.
Ximénès [gsimenä’ss], Augustin Marie de, markis,
fransk vitterlekare af spansk härstamning, f. i
Paris 1726, tjenade i unga år vid armén, men
öfvergick 1746 till skriftställarebanan och kom i
vänskapsförhållande till Voltaire. X. var anhängare
af franska revolutionen. Död 1817. Han hade större
literär ärelystnad än förmåga, men rönte emellertid
framgång med sitt drama Don Carlos (1759), Lettres
portugaises en vers libres (s. å.) och afhandlingen
Sur l’influence de Boileau sur l’esprit de son siècle
(1787). Hans samlade arbeten utkommo 1772. Ett urval
af X:s poetiska skrifter utgafs 1806.
Xingu [chingū], biflod fr. h. till Amazonfloden, har
sina källor i brasilianska staten Matto Grosso och
faller ut i Amazonfloden straxt ofvanför början af
dennas aestuarium. Den är omkr. 1,600 km. lång och
är segelbar från mynningen åtminstone 240 km. Sitt
namn har den fått efter ett gammalt indiansamhälle
vid mynningen.
Xiphias. Se Svärdfisken och Svärdfisk-slägtet.
Xiphodon (af Grek. xifos, svärd, och odus, tand),
paleont., ett till de icke idisslande partåige
(Artiodactyla) hörande utdödt däggdjursslägte,
som står i närheten af Anoplotherium (se
d. o.), men är smäckrare och af finare form.
B. L–n.
Xiphosoma, zool., ett slägte hörande till familjen
Peropoda och ordningen ormar inom kräldjurens
klass. Hithörande ormar likna boa-ormarna derigenom
att de sakna tänder i mellankäken och liksom dessa
hafva en gripsvans. Hufvud och kropp äro beklädda
med släta fjäll; läpparnas fjäll äro försedda med
djupa gropar. Svanssköldarna äro odelade. Kroppen
är hoptryckt, med smal buksida (deraf namnet: af
Grek. xifos, svärd, och soma, kropp). Af de fyra
arterna, som bilda detta slägte och alla lefva
i Syd-Amerika, är bojobin, X. caninum, den mest
bekanta. Denna orm uppnår en längd af 3–4 m. Ofvan
är den grön. På sidorna stå hvita fläckar och band;
undersidan är gulgrön. Den lifnär sig af foglar,
sannolikt ock af fiskar; åtminstone har man iakttagit,
att den är skicklig simmare. För att förskaffa sig
föda säges bojobin uppsöka negrernas hyddor; den lär
dock ej vara farlig för menniskor. L–e.
Xiphosura (af Grek. xifos, svärd, och ura, stjert),
paleont. Se Merostomata och Limulus.
Xuthos, Grek. hjeltes., son af Hellen samt broder till
Aiolos och Doros. Af desse fördrifven från Tessalien,
invandrade han i Attika, der han förmälde sig med
Kreusa, konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
