Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yriarte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
också vara personer med god uppfostran och god
allmänbildning, med förmåga att taktfullt kunna umgås
med hög och låg, rik och fattig» (Schuler). Önskvärda
äro dessutom allmänt nationalekonomiska och tekniska
kunskaper; obetingadt erforderliga äro insigter i
industriens tekniska och ekonomiska förhållanden.
2. Fullständig oafhängighet af såväl arbetsgifvare
som arbetare samt tillräcklig aflöning för att
förekomma bestickning.
3. Uteslutande sysslande med den åtagna
befattningen.
4. Tillräckligt antal inspektörsplatser; icke
alltför små distrikt, men i de större distrikten
flere, icke samordnade ämbetsmän, alltså en inspektör
med assistenter, så att den förre slipper att sjelf
företaga hvarje undersökning och förrätta alla
kansligöromål.
5. Besökande af alla arbetslokaler och afgifvande
af periodiska berättelser icke blott öfver sin egen
verksamhet, utan äfven öfver arbetarnas ekonomiska
och sociala förhållanden i alla riktningar.
6. Medverkan i utredningen af arbetarnas
tillstånd genom upprättandet af särskilda byråer
för arbetsstatistik.
7. Inspektörerna böra ega tillträde när som hälst
— äfven nattetid — till hvarje arbets- och
kontorslokal samt rätt att för fastställandet af
sakförhållanden höra personer på ed liksom att
föreskrifva vissa anordningar att vid äfventyr af
vite iakttagas.
8. Bistånd af inspektionsläkare.
9. Centralisation i organisationen. Ämbetsmännen
i distrikten måste kontrolleras och ledas från
en centralpunkt. Endast derigenom kommer
den enskilde inspektörens erfarenhet de
öfrige snabbt och säkert till godo och kan det
för belysning af de faktiska förhållandena vigtiga
materialet på ett tillfredsställande sätt bearbetas
och offentliggöras.
Yrkesinspektionens vagga har stått i
England. Den infördes der 1833 och erhöll 1878
ny organisation. »Fabriksinspektörer» finnas
numera der för fabriker och verkstäder (äfven de
hemindustriella) samt särskilda inspektörer för
bergverk och stenbrott. Sedan 1878 är centralisation
införd; 1891 funnos 40 inspektionsdistrikt. I
spetsen står, direkt under »secretary of state»,
1 »chief inspector» (arvode 1,200 pd st.). Under
honom lyda 4 »superintending inspectors» (550–800 pd
st), 40 »inspectors» (300–600 pd st.), som sköta den
egentliga inspektionen (de fleste hafva att besöka
1,000–1,500, vissa öfver 3,000 företag), och 11
»junior inspectors», assistenter i de 11 största
distrikten (200–240 pd st.), således 56 ämbetsmän
för 67,991 fabriker och 77,963 verkstäder utom de
hemindustriella. Till organisationen höra vidare »the
certifying surgeons», fabriksläkarna, som anställas
och afskedas af inspektörerna. Deras uppgift är
att genom granskning af födelseattesten fastställa
arbetande barns och yngre personers ålder, att pröfva
personers under 16 år duglighet till fabriksarbete
samt att vid olycksfall undersöka de skadade och
deröfver afgifva berättelse till inspektören. —
I Schweiz finnas sedan 1877 3
fabriksinspektörer, numera med 2 assistenter,
för 3,786 fabriker och omkr. 160,000 arbetare
(1889), i Österrike (på grund af lagar sedan 1883)
15 yrkesinspektörer med 8 assistenter under en
ceritralinspektör. — I Tyskland funnos sedan 1853
i Preussen 3 fabriksinspektörer, med uppsigt dock
endast öfver yngre arbetare. 1878 blef inspektionen
obligatorisk för hela riket, men utnämnandet
och instruerandet af inspektörerna förbehöllos de
särskilda landsregeringarna. 1890 var ämbetsmännens
antal 80. 1891 års arbetareskyddslag utvidgade
fabriksinspektionen till en uppsigt äfven öfver
verkstäderna, inbegripet de hemindustriella, till
följd hvaraf inspektörernas antal betydligt måste
ökas. Detta eger rum successivt under de närmaste 4
åren, så att det 1895 t. ex. i Preussen kommer att
finnas 26 regeringsyrkesråd, 97 yrkesinspektörer och
40 assistenter. — I Frankrike infördes institutionen
1874, i början dock endast till kontroll af
skyddslagen ang. barn och minderåriga flickor. Statens
»inspecteurs divisionnaires» äro 21 sedan 1885;
derjämte finnas i 14 departement af generalrådet
frivilligt tillsatta, statsinspektörerna underordnade
departements-inspektörer (1892 voro dessa 92,
manliga såväl som qvinliga). I hvarje aroridissement
finnas lokala kommissioner af 5–7 medlemmar,
valda af generalråden på 5 år, till inspektörernas
kontroll. Högsta ledningen har en öfverkommission
af 9 af presidenten utsedda medlemmar. — I Danmark
tillsattes 1873 2 arbetsinspektörer. Sedan 1889 finnas
der 2 fabriksinsp. med 12 assistenter, dessutom
i småstäderna och på landet af kommunalstyrelsen
tillsatta uppsyningsmän. — I Luxemburg finnes
inspektion sedan 1876. — I Ungern kunna af
ministern för näringarna särskilda inspektionsorgan
i fabriksdistrikten tillsättas; för öfrigt böra de
industriella myndigheterna minst en gång om året låta
inspektera fabrikerna. — 1884 infördes institutionen
i Ryssland, 1886 i Italien, 1889 i Holland, Belgien
och Finland samt 1892 i Norge.
I Sverige föreslog redan 1877 den komité, hvars
utlåtande blef lagdt till grund för k. förordn.
om minderårigas användning i arbete, att tillsynen
deröfver skulle utöfvas af särskildt förordnade
inspektörer. Genom 1881 års förordn. blef
densamma emellertid öfverlemnad åt helsovårds- och
kommunalnämnderna eller af dem utsedda personer,
och af den i § 16 konungen medgifna rätt att
för ytterligare kontroll utse inspektörer
blef ingen användning gjord. Först på grund af
arbetareförsäkringskomiténs förslag 1888 upptogos
i 1889 års lag ang. skydd mot yrkesfara äfven
utförligare bestämmelser om yrkesinspektion. Enligt
denna lag — som började tillämpas d. 1 Juli 1890,
och som, jämte bergshandtering och förädling
af mineralrikets alster, hufvudsakligen afser
fabriker och med fabriksdrift jämförlig handtering,
men deremot icke handtverk — skola sakkunniga män,
»yrkesinspektörer», till lämpligt antal (hittills 3)
af konungen förordnas att gå yrkesidkarna tillhanda
med upplysningar och råd i fråga om arbetarnas
skyddande mot yrkesfara. De skola dessutom vaka
öfver skyddslagens efterlefnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
