Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yriarte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som af Helge våldförts. Till följd af okunnighet
(enligt Saxo äfven på föranstaltande af den hämdgiriga
modern) kommer Helge med tiden att äkta sin egen
dotter. Först sedan Y. åt Helge födt en son,
den sedermera såsom en bland Nordens ryktbaraste
sagohjeltar bekante Rolf Krake (se denne), infinner
sig hennes moder vid Helges hof och röjer Y:s
börd, hvarpå denna beger sig till Sverige. Såsom
Upsala-konungen Adils’ maka är hon i tillfälle
att bispringa sin son Rolf Krake, då denne vid ett
besök i Upsala är nära att af styffadern svekfullt
bringas om lifvet. (Enligt Saxo till och med flyr
hon i sin sons sällskap från Upsala.) I nyare tid är
Y:s saga poetiskt behandlad af Öhlenschläger i hans
»Helge». Ad. N–n.
Yrsel. 1. Ett sjukligt tillstånd, som kännetecknas
af sinnesvillor, störd association och omtöckning
af medvetandet, hvilket tillstånd förorsakas af
giftiga ämnens inverkan på de i stora hjernans bark
belägna högre nervcentra. De giftiga ämnena kunna
antingen vara direkt införda i organismen, såsom vid
alkoholrus, morfinrus o. dyl., eller ock bildade inom
densamma, såsom vid feberyrseln, som åtföljer akuta
infektionssjukdomar, och vid uremiska tillstånd, då
organismen till följd af störd funktion hos njurarna
ej befrias från skadliga ämnesomsättningsprodukter. —
2. Svindel (ej att förvexla med svimning), eller ett
tillstånd af rubbad jämnvigtskänsla. Uppfattningen
af läget af kroppens delar i förhållande till
hvarandra och till omgifningen betingas i första
hand af de sinnesintryck, som erhållas genom
synen och känseln samt det s. k. muskelsinnet. För
kroppens orientering i förhållande till tyngdens
riktning anses de halfcirkelformiga kanalerna i
örat funktionera såsom ett särskildt sinnesorgan
(se Öronsjukdomar). Intrycken från dessa skilda
periferiska sinnesorgan samordnas inom det centrala
nervsystemet, och den del, som för denna funktion
anses vara af en särskild betydelse, är lilla
hjernan. Om kroppen af en eller annan anledning,
t. ex. då man »stiger miste» eller får en knuff,
kommer i ett sådant läge, att dess jämnvigt, såsom
man af erfarenhet lärt, i detta läge är omöjlig,
uppkommer genom den nyss nämnda sinnesapparatens
förmedling en förnimmelse af att jämnvigten är rubbad
samt äfven på hvad sätt. Tillika utlösas omedvetet
muskelrörelser, som afse att återställa den förlorade
jämnvigten. — Samma slags förnimmelser och äfven
motsvarande muskelrörelser utlösas, om något af de
periferiska eller centrala jämnvigtsorganen rubbas
i sin funktion. J. E. J–n.
Yrt, metallurg., kallas sådant illa beredt jern,
som innehåller körtlar af kolhaltigare lättsmältare
jern, hvilka smälta vid vällningen och derför rusa
ur under hammaren. C. A. D.
Ysane (äldre form Ysinge), socken i Blekinge
län, Listers härad. Areal 2,466 har, 1,242
innev. (1892). Annex till Gammalstorp, Lunds stift,
Listers och Bräkne kontrakt.
Ysaye [isä], Eugène, belgisk violinist, f. i Liége
1858, elev af Wieniawski och sedan under fyra år
af Vieuxtemps, som kallade honom sin mest älskade
lärjunge. 1882 spelade han i
Leipzig och Kristiania med ofantligt bifall; 1885–86
besökte han Stockholm, och sedan har han konserterat
litet hvarstädes i Europa, öfverallt prisad för
sin betydande färdighet och sin själfulla ton.
A. L.
Ysby (äldre form Ösby), socken i Hallands län, Höks
härad. Areal 3,735 har. 985 innev. (1892). Annex till
Renneslöf, Göteborgs stift, Laholms kontrakt.
Ysenburg. Se Isenburg.
Ysopet [isåpe’] titel, som under medeltiden i
Frankrike gafs åt fabelsamlingar, till ära för
Aisopos, den utmärkte grekiske fabeldiktaren. Jfr
Marie de France.
Yssel [e’jsel]. Se Ijssel.
Ysselmonde [e’jsel-]. Se Ijsselmonde.
Ystad, stapelstad på Skånes södra kust, Malmöhus
län, belägen i en flack, men bördig och folkrik
trakt. Y. är oregelbundet byggdt, med krokiga
gator och åtskilliga gammaldags byggnader. I v. och
n. v. ligga kyrkogården och kyrkogårdsplanteringen, de
mest omtyckta promenadplatserna; i s. ö. koncentrerar
sig det rörliga lifvet omkring hamnen och
jernvägsstationen. I denna trakt ligga ock den
nya stadsdelen Östra förstaden och den stora
sandplanteringen längs stranden. På torget,
nästan i stadens midt, ligger den gamla S:t Maria-
eller Vårfrukyrkan (troligen byggd på 1100-talet),
med sitt 45 m, höga torn. Längre åt n. ligger S:t
Petri kyrka, från 1200-talet, sammanhängande med
en gammal klosterbyggnad. Öfriga anmärkningsvärda,
byggnader äro; allmänna läroverkets hus (färdigt
1890), rådhuset, husarkasernen, folkskolehuset,
nya teatern (inv. 1894), jernvägsstationen,
cellfängelset. Sorgenfri, ett vid sjöpromenaden
beläget hem för pauvres honteux, samt Fridhems
arbetarebostäder, öster om staden, äro två stiftelser,
för hvilka Y. har att tacka lagmannen T. L.
Sylvan. I Y. finnes en högre flickskola. Stadens
område utgör 1,044 har. Innevånarnas antal,
som 1850 uppgick till 4,728, hade 1880 ökats
till 7,025 och 1892 till 8,283. Taxeringsvärdet
utgjorde sistnämnda år 9,054,400 kr., deraf 618,300
kr. för jordbruksfastighet. Stadens tillgångar
voro bokförda till ett värde af 2,177,262 kr.,
skulderna till 971,917 kr. För kommunala behof
uttaxerades kr. 4,11 för hvarje krona bevillning
till staten. Kreditanstalter äro kontor af
Skånes och Kristianstads enskilda banker och en
sparbank. Kommunikationerna äro goda; två jernvägar
leda dels till Malmö, dels till Eslöfs köping å
Södra stambanan, och ångbåtar i regelbunden trafik
på såväl utlandet som svenska kuststäderna besöka
hamnen nästan oafbrutet året om. I afseende på
handel och näringar må följande siffror anföras:
år 1891 funnos 84 handlande, med 113 biträden, 141
handtverkare, med 386 arbetare, 25 fabriker, med
616 arbetare och 5,048,091 kr. tillverkningsvärde,
hvaraf största delen kom på ett sockerbruk. Hamnen,
som delvis har ett djup af 6 m., besöktes af 1,748
ankommande och afgående fartyg, om tillsammans
319,557 tons drägtighet. Hamnens inkomster gingo
till nära 58,000 kr. Stadens handelsflotta utgjordes
af endast 9 fartyg, om tillsammans 1,384 tons. På
stadens sjömanshus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
