Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yvetot, stad i Normandie - Yvon, Adolphe - Yxa, ett verktyg, som hufvudsakligast nyttjas till timmermansarbete - Yxern, insjö i Småland, mellersta Kalmar län - Yxhult, sten- och kalkbrott i Kumla socken, Nerike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Yvetot [ivtå’], stad i Normandie, 38 km. n. ö. om
Rouen, med omkr. 9,000 innev., bildade jämte ett
litet stycke land länge ett suveränt område, hvars
innehafvare bar titeln »konung» (roi d’Yvetot). Sagan
berättar, att den frankiske konungen Klotar I
(d. 561), som mördat sin vasall herren till Y.,
Gautier, i Soissons kyrka, till försoning af
sin feloni (se d. o.) befriat Y. från frankiskt
öfverherskap och upphöjt det till arfkonungarike. Om
orsaken är oviss, är den saken säker att innehafvarna
af Y. buro konungatitel och fingo den erkänd af
franska konungar. 1681 af skaffade parlamentet
suveräniteten. Innehafvaren kallade sig derefter
»furst» (prince d’Yvetot), och områdets innevånare
voro ända till den stora revolutionen fria från
skatter till staten. Särskildt bekant har Y. blifvit
genom Bérangers godmodigt skämtsamma visa »Le roi
d’Yvetot».
Yvon [ivå’ng], Adolphe, fransk målare, f. 1817 i
Luxemburg, d. i Paris 1893, var i Paris lärjunge
till Delaroche, af hvilken han lärde sig att lägga
större vigt på en regelrätt komposition i s. k. stor
stil än på en realistisk åskådning. Han uppträdde
första gången 1842 med ett porträtt och begaf sig
1843 till Ryssland, der han gjorde lyckade studier
och bilder från rysk historia och ryskt lif, såsom
framförallt till Slaget på Kulikovska fältet mellan
ryssar och tatarer (1850). Men snart vände han sig,
efter sin hemkomst, till nationella ämnen, och det
första af hans arbeten, som väckte något uppseende,
var Napoleons öfvergång öfver S:t Bernhard (1853),
hvarpå följde hans stora tafla Marskalk Ney betäcker
reträtten i Ryssland (1855, nu i Versailles). På
grund af detta arbete erhöll han af regeringen uppdrag
att för museet i Versailles skildra hjeltedaterna i
Krimkriget. Han gjorde härtill sina studier på ort
och ställe, bemödande sig liksom Horace Vernet att så
troget som möjligt återgifva terrängen, händelsernas
yttre förlopp och de olika truppslagens deltagande i
striden. Deraf uppstodo tre taflor, hvilka höra till
de största i Versailles och skildra stormningen af
Malakovtornet i dess olika moment. De tre bilderna
äro La conrtine de Malakoff (1859), med den sårade
general Bosquet som hufvudperson, La gorge de Malakoff
(Salonen 1859), med massor i vildt handgemäng
vid ingången till fästet, och La prise de Malakoff
(Salonen 1857), då zuaverna med Mac-Mahon inträngt och
plantera fanan på höjden. Taflorna äro i enskildheter
lyckade, men ega föga sammanhållning och enhet. Men
ännu mindre lyckades Y. skapa ett helt i skildringen
af Slaget vid Solferino (1861), ty kejsar Napoleon III
till häst på en kulle, omgifven af sin stab, bildar
icke någon verklig medelpunkt, och hela behandlingen
är tom och intetsägande. Bättre lyckades han i
framställningen af Slaget vid Magenta (1863), som är
mera uppfattadt i likhet med Malakovtaflorna. Vidare
målade Y. allegorier och porträtt, såsom De sju
dödssynderna (efter Dante), allegori af Nordamerikas
Förenta stater, porträtt af general Vinoy och
kejsareprinsen m. fl. Minst lyckad var
Kyrassierernas anfall vid Wörth (1875), och rent bisarra
äro tvänne bilder från samma tid, Caesar,
en framställning af eröfringslustans och
krigets gräslighet, samt Barbarernas läger, en
folkvandringsscen från tiden näst före Roms fall.
C. R. N.
Yxa, ett verktyg, som hufvudsakligast nyttjas till
timmermansarbete och består af ett efter olika
behof formadt eggjern, fäst i änden af ett längre
eller kortare träskaft. Utom den vanliga allbekanta
huggyxan förekomma flere andra former, såsom skarfyxa,
skålyxa, proberyxa o. s. v. (för timmermansarbete)
samt isyxa. — På skarfyxan är äggen ställd så,
att den verkar vinkelrätt mot den riktning,
hvari yxans skaft röres, hvarigenom träpjesen,
som bearbetas, kan erhålla en slät och jämn yta vid
sliktningen. — Skålyxan är både till formen och i
afs. på yxans förande under arbetet nära beslägtad
med skarfyxan. Skillnaden mellan dessa båda yxor
består endast deri, att skarfyxan åstadkommer en slät
yta, men skålyxan ett rännformigt spår. — Proberyxan
nyttjas vid virkesbesigtningar för upprensning af
virket på sådana ställen, der det gifves anledning
befara, att virket kan vara mindre godt. Denna yxa
är försedd med egg åt båda kanter; den ena eggen är
något smalare än den andra. — Isyxan är, till följd
deraf att den är afsedd till arbete i någorlunda
tjock is, försedd med smalt och högt hufvud,
hvarjämte skaftet är längre än på en vanlig yxa.
J. G. B.
Yxern, insjö i Småland, mellersta Kalmar län, inom
socknarna Frödinge, Locknevi och Hjorted vid en
höjd af omkr. 90 m. öfver hafvet. Längd i n. och
s. 12 km., bredd 1–4 km. Areal 17 1/4 qvkm. Sjön,
som genomflytes af Botorpsström, har många öar. Vid
södra änden ligger Yxerns jernvägsstation vid en
liten bibana till Vestervik–Hultsfredsbanan.
A. G.
Yxhult, sten- och kalkbrott i Kumla socken,
Nerike, med kalkugnar och mekaniskt stenhuggeri
för aptering af silurisk kalksten till beklädnad å
husfasader, trappor, golf, rännor, grafmonument,
qvarnstenar m. m. Dessa stenbrott, som tillhört
kronan och bearbetats från urminnes tider, under
namn af Hällebråtens allmänning, inköptes 1824
från kronan af regementskommissarien Konr. Adlers
och fick 1849, då egendomen bebygts och öfvertogs
af dennes son Gust. Adlers, namnet Yxhult. — Det
tillhör f. n. (1894) Yxhults stenhuggeri-aktiebolag,
som eger fastigheterna 3/4. mtl N. och S. Yxhult med
tillhörande 1/12 mtl f. d. Hällebråtens allmänning,
150/6720 mtl Hällabrottet samt 1/4 mtl Hynneberg,
jämte stenhuggeriet taxeringsvärderade till 22,600
kr. Bolaget sysselsätter omkr. 140 arbetare, af hvilka
en stor del bebor egna jordlägenheter, inköpta från
angränsande hemman. Y. är genom egen, bredspårig, 6
km. lång jernväg, Kumla–Yxhults jernväg, förenadt
med Örebro–Halsbergsbanan. — Tillverkningarna
försäljas hufvudsakligen inom riket, men ock på
utlandet. Bolaget eger jämväl stenbrott med mekaniskt
stenhuggeri och stensliperi å lägenheten Vilhelmsberg
och 1/8 mtl Sättra i Askers socken, Nerike,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
