Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen / 273-274 (1894) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zion ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Znaim l. Znaym (Slav. Znojmo), stad i södra delen
af Mähren, pittoreskt belägen på venstra stranden af
Marchs biflod Thaja, vid österrikiska nordvestbanan
(Wien–Tetschen). Omkr. 14,000 innev., de fleste
tyskar. Stadens vallar hafva förändrats till vackra
promenader. Märkligare byggnader äro Nikolaikyrkan
(från 1348), rådhuset (från 1446), med ett elegant
gotiskt torn (80 m. högt), det runda slottskapellet
(Heidentempel), i romansk stil från 12:te årh., en tid
betraktadt som den äldsta byggnaden i Mähren, samt det
gamla och fordom rika premonstratensklostret Bruck,
ö. om staden, nu kasern. Staden är väl försedd med
skolor (gymnasium, högre realskola, landtbruksskola,
fackskola för stengodsindustri) samt har garfverier,
stenkärls-, chokolad- och ättiksfabriker m. m. och
drifver en liflig handel med spanmål, vin och frukt,
som produceras i den bördiga omgifningen. — Staden
anlades 1226 af Ottokar I af Böhmen, som inkallade
tyska kolonister. En köping Znojam, hufvudort i
ett under Böhmens öfverhöghet stående hertigdöme,
fanns förut på platsen, men förstördes 1145. Ur nyare
tidens historia är Z. bekant genom fäktningen mellan
ärkehertig Karls eftertrupp och fransmännen under
Marmont d. 11 Juli 1809 äfvensom genom det dagen
derpå mellan österrikarna och fransmännen ingångna
vapenstilleståndet, på hvilket freden i Wien följde
d. 14 Okt.

Zo [ṡå], Achilie, fransk målare, f. i Bayonne
på 1830-talet, studerade i Paris under Couture och
slog sig särskildt på att måla bilder ur de spanske
zigenarnas kringdrifvande lif. Hans taflor ega det
fria tycket från dessa menniskors sorglösa existens,
men äro i synnerhet lyckade i återgifvandet af den
sydliga luftens varma, lekande ljus. Han anses häri
stå öfver Jules Worms, som annars gjort Spanien till
sin specialitet. Han har målat Spanska smuglare,
Zigenare, S. Francisco-platsen i Sevilla, Den blinde
vid porten Doce Cantos i Toledo (1863, i Luxembourgs
museum), Tiggare (1879) m. fl.

Zoantharia. Se Koraller.

Zoarces viviparus. Se Ålkussan.

Zobel (sobel). 1. Zool., ett företrädesvis i
Sibirien förekommande vesledjur, Mustela (l. Martes)
zibellina. Se Mårdslägtet. — 2. Pelsverk af zobeln,
zobelpels. Zobelns pels är på ryggsidan svartaktig,
på hals och sidor



kastanjebrun, på kinderna grå och på bakre delen af
strupen rödaktig. Somliga zoblar hafva hvita hår
talrikt inströdda i den svarta ryggsidan samt
färgen å nos, kinder och buksida mer eller mindre
hvitaktig. Zobelskinnet (djurets kroppslängd når till
44 cm.) har alltid stått i mycket högt pris. Redan
i Sibirien betalas i
första hand för ett dylikt skinn 20–25
silfverrubel. I Europa vexlar priset mellan 25 och
450 kronor.

Zobten, stad i preussiska regeringsomr. Breslau,
(Schlesien), vid jernvägen till Breslau, s. v. om
denna stad. Omkr. 2,500 innev. Tillverkning af
handskar och landtbruksmaskiner. Staden ligger vid
foten af ett ötver slätten uppstigande isoleradt berg,
hvars högsta punkt, det egentliga Zobten (718 m.),
från sin kägelformiga topp erbjuder en vidsträckt
utsigt öfver en stor del af Schlesien. Under hedniska
tiden upptändes på dess hjessa heliga eldar (deraf det
slaviska namnet Gora sobotka, »eldberg») och firade
sofferfester. Flere ännu qvarliggande granitfigurer
hafva sannolikt tjenat hednisk kult. 1109 anlades på
berget ett augustin-kloster, som, då munkarna för det
stränga klimatet snart lemnade detsamma, förvandlades
till en borg, hvilken längre fram innehades af
rofriddare, tills den 1471 förstördes. Nu står på
dess plats ett kapell.

Zobtenberg, högsta punkten (718 m.) på en bergsträcka
(Zobtengebirge) i preussiska regeringsomr. Breslau,
Schlesien, emellan Weistritz och Lohe. Vid Z. slog
Torstensson d. 20 Maj 1642 hertig Frans Albert
af Sachsen-Lauenburg samt tillfångatog honom,
87 officerare och 1,100 man. Affären kallas äfven
slaget vid Schweidnitz.

Zocchi [tså’kki], Emilio, italiensk bildhuggare,
professor i Florens, f. 1835, har gjort sig känd
genom flere dels ideala och ungdomliga bilder, dels
djurfigurer. Här må nämnas Michelangelo som ung,
mejslande ett satyrhujvud, Troheten, Oskulden,
Bacchus som ung, Benjamin Franklin som ung och
Columbus som ung.

Zoccolanti. Se Familjebröder.

Zodiakalljus (»djurkretsljus»; se Djurkretsen)
benämnes ett svagt ljusskimmer, som man om våren
straxt efter solens nedgång och om hösten straxt
före solens uppgång får se sträcka sig i form af
en långsträckt triangel med basen vid det ställe
af horisonten, under hvilket solen befinner sig,
snedt uppåt på himmelen, i en riktning, som vid
närmare undersökning befinnes sammanfalla med
ekliptikan. Orsaken hvarför zodiakalljuset vid vår-
och höstdagjämning lättast iakttages är den att vid
dessa tillfällen ekliptikans lutning mot horisonten
vid solens upp- och nedgång är störst. I nordligare
trakter, såsom i Sverige, der solen vid sin dagliga
rörelse skär horisonten under en snedare vinkel och
till följd deraf skymningen är af längre varaktighet,
är zodiakalljuset svårare att se än i den heta zonen,
der på grund af eqvatorns brantare lutning mot
horisonten natten (resp. dagen) inbryter plötsligt,
samt der zodiakalljuset äfven på den mörka afton-
och morgonhimmelen ofta aftecknar sig synnerligen
skarpt, stundom med en ljusstyrka, som öfverstiger
vintergatans. Sammanställas observationerna från höst
och vår, inser man, att zodiakalljuset i sjelfva
verket utgöres af ett sken, som i form af en spole
sträcker sig symmetriskt åt båda sidor om solen
i ekliptikan. Afståndet mellan dess båda spetsar
har blifvit uppskattadt till 60°, skenets bredd vid dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>