Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zoologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i stället anskaffat företrädesvis sådana samlingar,
som antingen kunna tjena till underlag för
eller underlätta sjelfständiga vetenskapliga
undersökningar (särskildt på den jämförande
anatomiens och embryologien område) eller erfordras
för undervisningen. Dessutom har anskaffats
en öfversigtssamling af systemets vigtigaste
former. Tack vare det lifliga intresse, hvarmed
den unga institutionen omfattats, eger densamma
särskildt af högre djur ett redan synnerligen rikt
arbetsmaterial. I alla rum hafva arbetsplatser för
olika ändamål iordningstälts och utrustats med
nödiga tekniska hjelpmedel. — Här må jämväl nämnas
det på enskildt initiativ tillkomna, i Nov. 1893
öppnade Biologiska museet å k. Djurgården, hvilket
har till uppgift att utgöra en framställning
af den skandinaviska djurverlden och dess lif
i naturen. Museet, som i sitt slag ej har något
motstycke i Europa, är ordnadt af konservatorn
G. Kolthoff med biträde af docenten C. Bowallius och
djurmålaren B. Liljefors. Medelst rundmålning och
fristående naturföremål i förening äro skog, berg
och haf framställda, så att hvarje djurart visas
i sin sanna milieu. Hela den skandinaviska faunan
af däggdjur och foglar är der i det allra närmaste
komplett företrädd, med omkr. 3,000 uppstoppade
exemplar. — Göteborgs museums zoologiska afdelning
öppnades för allmänheten 1861 och inrymdes då i
tre rum i Ostindiska kompaniets hus. Den upptager
numera ej mindre än två och en half våningar i
museets vestra flygel. För samlingarnas hastiga
tillväxt har man att tacka intendenten A. V. Malms
rastlösa verksamhet samt flere göteborgare, som offrat
betydande summor för museets utveckling. Af största
vetenskapliga betydelse äro museets samlingar från
Sveriges vestkust samt delar af de entomologiska
samlingarna. Den mycket omtalade »Malmska hvalen»
förvaras derstädes. L–e.
Zoologiska Stationer
är den gemensamma benämningen på anstalter,
som upprättats i hafvets omedelbara närhet och
hafva till uppgift att befordra studiet af hafvets
djur- (och växt-) verld i första rummet från rent
vetenskaplig ståndpunkt. I programmet för några af
dessa stationer ingår jämväl utredandet af sådana
frågor, som hafva praktisk-ekonomisk betydelse för
fiskena. Dessa stationer äro zoologiska laboratorier,
utrustade med alla de hjelpmedel, som erfordras för
det ofvan angifna ändamålet. Vid många stationer har
äfven inrättats ett för allmänheten tillgängligt
aqvarium, der lefvande hafsdjur utställas. De äro
numera de förnämsta faktorerna för studiet af de
lägre djurens anatomi och embryologi, hvilket genom
dessa anstalter vunnit nytt lif och en ofantligt
stor mängd nya fakta. För närvarande är ett stort
antal zoologiska stationer upprättadt på hela Europas
kuststräcka, bekostade af staten, lärda sällskap eller
enskilda, ej sällan uppkomna genom en samverkan af
alla tre. Den äldsta och mest betydande af Europas
zoologiska stationer och tillika den, som mer eller
mindre direkt gifvit impulsen till upprättandet af
de öfriga, är den af den tyske zoologen Dohrn 1872–74
i Neapel grundade. Densamma är inrymd i
två stora byggnader, af hvilka den sist uppförda
har till speciel uppgift att befordra studier på
det jämförande fysiologiska området. Zoologiska
stationen i Neapel utgifver flere olika serier
zoologiska publikationer. — Äfven vid svensk kust är
en zoologisk station upprättad, nämligen Kristineberg,
belägen på Skaftön vid Gullmarsfjorden i Bohus län
och grundad 1877 af Sven Lovén med medel skänkta
af A. F. Regnell. Den tillhör Vetenskapsakademien,
som uppdragit vården af stationen åt Riksmuseets
intendent för afdelningen lägre ryggradslösa
djur. Laboratoriebyggnaden inrymmer i undre våningen
ett större sköljrum, tvänne större aqvarier, ett
laboratorium och ett s. k. förrådsrum. Öfre våningen
består af sju arbetsrum, en större sal, ett mindre
rum för samlingar samt ett förrådsrum. Vindmotorer,
som förse akvarierna med rinnande vatten, äro
placerade på en tornlik byggnad. Af öfriga byggnader
finnas ett större boningshus för de studerande
samt ett mindre för föreståndaren. Dessutom eger
stationen två draggbåtar med tillbehör samt två
smärre båtar. I allt finnas arbetsplatser för tio
personer. Stationen har hittills mottagit omkr. 140
besök af äldre och yngre naturforskare, hvilka
längre eller kortare tid derstädes idkat studier
eller utfört vetenskapliga undersökningar. Af öfriga
zoologiska stationer af detta slag må nämnas 15
i Frankrike (bl. dem Arcachon, Arago, Concarneau,
Nizza, Villefranche), 6 i Storbritannien, 2 i Norge,
2 i Tyskland, 7 i Nord-Amerika o. s. v. — På senaste
tider har man upprättat zoologiska stationer för
undersökning äfven af de i sötvattnen lefvande
organismerna. Sålunda har en större station för
biologiska sötvattensundersökningar blifvit
upprättad vid Plönersee i Holstein. Äfven i Sverige
har en dylik station nyligen grundats. Då nämligen
fråga uppstod om anläggning af en fiskodlingsanstalt
i förening med uppfödningsdammar vid Finspång,
förenades med sistnämnda anstalt på initiativ
af fiskeriinspektören Lundberg ett zoologiskt
laboratorium med arbetsplatser för fyra personer och
utrustadt med en del undersökningsmateriel. Anstalten
uppfördes 1891 med anslag af statsmedel.
L–e.
Zoologiska trädgårdar kallas sådana park- eller
trädgårdsliknande anläggningar, i hvilka lefvande
vilda djur uppfödas och förevisas. I sin enklaste
form existerade samlingar af sådana djur redan
i äldsta tider hos grekerna, romarna, inderna
och kineserna samt hos mejikanerna före den
spanska eröfringen. Men det är först under loppet
af 1800-talet, som de börjat antaga den form,
hvilken nu utmärker dem. Som förelöpare till dessa
anläggningar kan man i någon mån betrakta de vandrande
större eller mindre menagerier, som under 1700- och
1800-talet utställde vilda djur. Den äldsta af de
moderna zoologiska trädgårdarna är Jardin des plantes
(se d. o.) i Paris. Ursprungligen (1635) en trädgård
för odlandet af medicinalörter, ombildades den under
ledning af sådana män som Buffon, Daubenton, Cuvier
o. a. småningom till en af de rikhaltigaste zoologiska
trädgårdar, som finnas. Den öfverträffas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
