Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zorn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Zorn, Anders Leonard, genre- och porträttmålare,
föddes i Utmeland i Mora socken, Dalarna, d. 18
Febr. 1860. Redan under barndomen hade han med de
mest primitiva hjelpmedel sökt att i teckning, i färg
och i träskulptur återgifva hvad han såg; och då han
1875 kom till Stockholm, utan alla resurser, men fast
besluten att bryta sig en bana som konstnär, trodde
han sig ega mest fallenhet för skulpturen. Efter att
förgäfves hafva sökt en plats på
ornamentsbildhuggareverkstad blef han elev vid slöjdskolan, och då hans
ovanliga anlag väckte uppmärksamhet, fick han på
akademidirektören Boklunds föranstaltande inträde
i konstakademiens principskola. Första året egnade
han sig åt skulpturstudier, men började sommaren
1876 måla aqvarell efter naturen och lyckades få
sälja ett af sina första arbeten till Föreningen
för nordisk konst. Uppmuntrad deraf, fortsatte
han med aqvarellmålningen, i hvilken hans stora
konstnärsanlag snart började tydligt framträda. 1878
uppflyttades han i modellskolan, der han stannade
i 3 år. Från denna tid förskrifva sig bl. a. den
bekanta aqvarellen Sorg, hvarigenom han först
fäste allmänhetens uppmärksamhet på sig, samt en
cykel raskt tecknade porträtt af akademikamraterna
i »Palettskrap». Hänvisad till att sjelf sörja
för sin utkomst, åtog han sig såväl undervisning
i aqvarellmålning som porträttbeställningar,
hvilket slutligen gaf honom så fullt upp att göra,
att akademien fann sig föranlåten att tilldela
honom en varning för försumlighet i begagnandet af
undervisningen. Med anledning deraf återlemnade
Z. sitt elevdiplom och anträdde en studieresa på
sparade medel. Öfver London, Paris och Madrid begaf
han sig till Sevilla, der han tillbragte ett par
månader, och till Cadiz, der han likaledes dröjde ett
par månader och vid utställandet af sina i Spanien
utförda aqvarellmålningar rönte sin första utländska
succés. Resan fortsattes öfver Marokko till Italien,
der han gjorde ett uppehåll i Rom, och derifrån till
Paris, der han för första gången utställde på salongen
1882 (Kusinerna, aqvarell). Oaktadt tillgångarna
voro små, hyrde Z. nu en präktig atelier i London och
etablerade sig som porträttmålare samt lyckades inom
kort draga uppmärksamheten till sig och vinna insteg
i de tongifvande kretsarna. Under de tre år han var
bosatt i London gjorde han dels en sommarutflykt till
Sverige, dels en resa till Portugal och Spanien, under
hvilken han i Madrid målade porträtt af hertiginnan
af Alba, prinsessan af Suna m. fl. af den högsta
aristokratiens damer. År 1884 kallades han till agré
vid konstakademien i Stockholm.
På det nybildade Konstnärsförbundets första
utställning i Stockholm, 1885, kom den svenska
allmänheten i tillfälle att se några af frukterna
af Z:s arbete sedan den tid, då han lemnade
fäderneslandet. Man såg der spanska motiv (Kurtis och
Manuela), modern genre (Luftslott), den fantastiska
idyllen Kärlekshistoria, det känsliga dubbelporträttet
Mona (konstnärens moder och syster, i Fürstenbergska
galleriet i Göteborg), hvartill kommo porträtten af
brukspatronen Aspelin och grosshandlaren
Warburg. Hans andel i utställningen bidrog i hög grad
till dennas popularitet, och han rönte äfven officielt
erkännande, då bl. a. Egron-Lundgrens-medaljen
för aqvarellmålning tilldelades honom, men af honom
emellertid icke mottogs på grund af schismen mellan
konstakademien och konstnärsförbundet. Efter sitt
giftermål s. å. företog han en resa, som räckte
ett år, genom Tyskland, Österrike och Bulgarien
till Konstantinopel, der han dröjde 4 månader,
och vidare öfver Grekland, Italien, Frankrike och
England, der flere beställningar väntade honom,
tillbaka till Sverige, som han besökt alla
följande år t. o. m. 1892, hvarvid han plägat
vistas först i Mora, der han åt sig uppfört ett
eget hem, derefter å Dalarö och i Stockholm. —
På konstnärsförbundets utställning 1886 funnos
målningar af honom med motiv såväl från hans
stora resa (I Top Capu, Från Stambul, Valaktiggare,
Skarprättare från Siebenbürgen) som från Dalarna
(Vårt dagliga bröd, i Nationalmuseum) och från Dalarö
(Kapprodd, En sirén). Resultat af samma resa äro äfven
Zigenaresmedja i Siebenbürgen (i Göteborgs museum),
Turkiska qvinnor (i konungens konstsamlingar) och
Turkisk roddare (i Nationalmuseum). På hösten for
han öfver Frankrike direkt till Algeriet, der han
stannade öfver vintern. Återfärden gick följande våren
öfver Marokko och Spanien till Paris och vidare till
London, der han äfven då stannade för beställningars
utförande. Från resan medförde han bl. a. Qvinnornas
moské i Alger, Zora och Mundos (konstnärsförbundets
utställning 1888). Under sommaren målade han å
Dalarö Vågsqvalp (i danska statens samling), Badande
qvinnor och Sommar, med hvilka han deltog i den
skandinaviska konstutställningen i Köpenhamn 1888,
samt gjorde sina första studier i oljemålning. På
beställning af kronprinsparet utförde han derefter i
Stockholm ett porträtt af arffurstarna Gustaf Adolf
och Vilhelm, hvilket förärades till kejsar Vilhelm
I. Konstnärens nästa vistelseort blef Cornwall
i England, der han målade aqvarellen Fiskläge i
Cornwall (konstnärsförbundets utställning 1888)
och oljemålningen En fiskare, som utställdes på
salongen 1888, förvärfvades af franska staten och
fick sin plats i Luxembourg. Sommaren 1888 målade
han å Dalarö En première (stor aqvarell) samt
friluftsmålningen Ute (belönad med 3:dje med. på
salongen 1889; i Göteborgs museum). S. å. bosatte
konstnären sig i Paris, och bland hans första arbeten
derst. voro porträtten af dansösen m:lle Rosita Mauri
(aqvarell), Antonin Proust, Cocquelin cadet och m:me
Rikoff (oljemålningar). Det sistnämnda utställdes på
salongen 1889, de öfriga jämte Luxembourgstaflan på
verldsutställningen s. å., hvarest konstnären erhöll
en 1:sta medalj. Under vistelsen i Sverige på sommaren
utfördes oljemålningarna Reflexer, Interiör från
Mora och Till kyrkan, de båda senare beställda från
England. S. å. målade han i Paris d:r H. F. Antell,
mr Rikoff och, för andra gången, m:me Rikoff. Kallad
till sociétaire i det med anledning af schismen inom
den franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
