Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åskby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordytan större under vintern än under sommaren,
då den minskas af i luften befintlig negativ
elektricitet, samt omvändt åskväder mycket vanligare
under sommaren än under vintern. Vinteråska är
en i Sverige ytterst sällsynt företeelse. Dock
finnas några andra trakter, särskildt Island, der
vinteråskväder äro jämförelsevis talrika. På denna ö
inträffa åskväder t. o. m. något oftare under vintern
än under sommaren. Sannolikt beror detta derpå
att elektriskt laddade moln ditföras med sydliga
vindar. Islands vinteråskväder äro ock gemenligen
beledsagade af stormar. Äfven på Norges vestkust
och i nordvestra Skotland förekomma vinteråskväder
jämförelsevis ofta. De äro farligare än åskvädren
sommartid, ty åskmolnen gå under vintern lägre än
under sommaren och urladda sig derför oftare till
marken. — När blixten slår ned, träffar den oftast
uppskjutande, något spetsiga föremål, såsom träd,
höga byggnader o. s. v. Genom influens laddas dessa
med motsatt slags elektricitet mot molnets, under
det den liknämniga går till jorden. Har på detta sätt
potentialskilnaden mellan molnet och föremålet nått
ett tillräckligt högt värde, inträffar urladdningen,
åskslaget. Genom tillräckligt tjocka metalliska
delar, jernbalustrader o. dyl., går blixten utan annan
olägenhet än en större eller mindre uppvärmning; men
måste den för att nå marken passera genom oledare,
såsom trävirke, söndersplittras detta och antändes
ofta. I vägen stående menniskor eller djur dödas
vanligen. Äfven för personer i närheten af blixtens
väg kan urladdningen bli farlig, emedan äfven hos
dem fördelning af elektriciteten egt rum under
det laddade molnets inverkan; när detta urladdas,
urladdas äfven dessa personer (s. k. »bakslag»). För
att skydda höga byggnader mot åskslag förser man
dem numera med åskledare, d. v. s. jernstänger,
som sticka upp öfver taket och upptill afslutas
med en spets af förgylld koppar eller af platina,
emedan dessa s. k. ädla metaller hålla sig blanka
och ej oxideras i luften. Åskledarens nedre ände
slutar i en vattensamling eller med en metallplåt
i fuktig jord eller i en längre metallrörledning,
t. ex. gas- eller vattenledningsrör. Åskledarens
spets gör, att urladdning af ett åskmoln kan
ske kontinuerligt, derigenom att den oliknämniga
elektriciteten utströmmar ur spetsen och neutraliserar
molnet. Stundom händer dock, att denna utströmning
ej kan ske nog hastigt för att hinna neutralisera
molnets laddning, och en disruptiv urladdning genom
åskledaren eger rum. Man anser, att en åskledare
verkar skyddande inom en sfer, hvars radie är
dubbelt större än åskledarens höjd öfver det
föremål, som skall skyddas. Åskledaren uppfanns af
B. Franklin. — Enär det ofta händer, att åskan slår
ned på telegraftrådar och, följande dem, tränger
in på telegrafstationerna, måste dessas apparater
m. m. genom s. k. telegrafåskledare skyddas för
åskslagets farliga följder. Telegrafåskledaren består
af en i den elektriska ledningen insatt isolerad
metalltråd, upplindad på en rulle, och en metallspets
på ringa afstånd från densamma. Metallspetsen står
i ledande förbindelse med
jorden. Den vid telegraferingen använda galvaniska
strömmen går genom trådrullens alla vindningar
och derefter till apparaterna på stationen, men
det kraftiga urladdningsslaget, som karakteriserar
blixten, slår igenom vindningarna och öfvergår med
gnista till metallspetsen och ned i jorden utan att
nå apparaterna. E. S.
Åskby. Se By, sjöv.
Åskledare. Se Åska.
Åskmoln. Se Cumulo-stratus och Moln.
Ås kontrakt, i Skara stift, omfattar de 9 pastoraten
Borås stad och Torpa samt Brämhult; Fristad och
Borgstena samt Gingri; Rångedala och Toarp, Espered,
Varnum samt Tärby; Södra Ving (med Töfve) och Härna,
Fenneslunda samt Grofvare; Bredared och Sandhult
(med Hedared), Tämta samt Vänga; Od och Öra, Alboga
samt Molla; Hällstad och Murum, Södra Vånga samt
Möne; Skölfvene och Hof, Norra Säm samt Källunga;
Eriksberg och Broddarp samt Mjeldrunga. Areal 1,187
qvkm. 33,133 innev. (1892).
Åskslag. Se Åska.
Åskvigge. Se Åska.
Åskväder. Se Åska.
Åskådningsundervisning, en gren af den förberedande
barnaundervisniugen, består i en följd öfningar,
som äro egnade att utbilda barnens åskådnings- och
iakttagelseförmåga. Ett sex- eller sjuårigt barn är i
regeln icke moget för den vanliga skolundervisningen;
dess uppmärksamhet måste väckas, ty af dennas energi,
af förmågan att fixera tanken på ett föremål och
dröja vid detta beror till hufvudsaklig del den
kommande undervisningens nytta. Detta ändamål åsyfta
åskådningsöfningarna. De utgå från yttre, sinliga
åskådningar för att derigenom föranleda inre sådana;
de afse att öppna barnets sinnen för yttre intryck,
på det att tingen i den synliga verlden må i rediga
bilder afspegla sig i barnasjälen samt bilda
riktiga grundvalar för senare begrepp och omdömen
(»sakkunskap före ordkunskap»). Man går så till väga,
att de verkliga föremålen eller deras bilder visas
för barnen, betraktas mångsidigt och förklaras
samtalsvis. Ämnena tagas ur de smås omedelbara
åskådningskrets: boningshus (med inredning),
skola, gård, trädgård, fält, skog och sjö (gerna
ordnadt efter årstiderna), några växter, husdjur,
menniskokroppen, menskliga verksamhetsarter och
yrken, samfärdsmedel o. s. v., hvarvid man börjar
med näraliggande och fortgår till aflägsnare
föremål. Genom de dermed förenade talöfningarna
skola de små vänja sig att i ord uttrycka sina
förnimmelser och föreställningar. Läraren styr deras
uppmärksamhet; han betjenar sig af frågeformen, och
barnen tillhållas att svara i enkla, men bestämda ord
och satser, med tydlig, skarp artikulation. Se, höra
och tala sammanfalla sålunda till ett. Beteckningar,
som barnen ännu icke känna, föresägas dem, sedan de
ernått en omedelbar, lefvande åskådning af tinget
och dess kännemärken. Framställningen lifvas med
inflätade små berättelser, tänkespråk o. dyl. —
Den för åskådningsundervisningen till grund liggande
principen föres tillbaka till den engelske tänkaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
