Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åskby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på hvilken den Heliga jungfrun färdades med
Kristusbarnet under flykten till Egypten. Ryktbarast
var den åsnefest, som årligen d. 14 Jan. egde rum
i Beauvais. En med mässkjorta öfverdragen åsna,
som dresserats att knäfalla, och som på sin rygg
bar stadens vackraste flicka med ett litet barn,
fördes i stor procession in i katedralen och fram
till altaret. Der hedrades åsnan genom uppstämmande
af en latinsk lofsång med fransk refräng; sångerna vid
mässan afslutades med åsneskri (»y-a»), och i stället
för att läsa välsignelsen utstötte presten tre gånger
detta skri, besvaradt på samma sätt af folket (jfr
Noël). I Rouen hänsyftade åsnefesten på profetiorna om
Kristi födelse. Djuret föreställde der Bileams åsna,
och en mellan dess ben gömd prest upphof sin röst till
profetian. Oordentligheter och utsväfningar insmögo
sig vid dessa fester och gåfvo anledning till att de
gång efter annan förbjödos, men till följd af folkets
och det lägre presterskapets sedliga råhet bibehöllo
de sig likafullt in på 1400-talet, i Douai ända till
1668. Om palmåsneprocessioner se Palmsöndag.
Åsnen, en af södra Sveriges betydligare insjöar,
ligger i Kronobergs län, Allbo, Kinnevalds och Konga
härad. Den är mycket oregelbunden, med långa vikar
(bl. a. Skatelöfsfjorden i n. v.) och betydliga
halföar och öar, af hvilka de största äro Sirkön
(769 har) och Kläcklingen. Största längden i
n. och s. är omkr. 26 km., största bredden 16 km.,
höjden öfver hafvet 138,5 m. och ytinnehållet 145
qvkm. Stränderna och öarna äro merendels låga och
skogbevuxna. På östra sidan upptager sjön Skyeån
l. Agg-ån, som utgör aflopp för Linnebjörke-,
Åryds-, Tofta- och Torsjöarna m. fl. inom Uppvidinge
och Konga härad, i norra änden af Skatelöfsfjorden
Helige å från Salen m. fl. sjöar, och vid Hackeqvarn
har sjön sitt naturliga utlopp genom Mörrumsån. Ett
nytt aflopp till Mörrumsån upptogs på 1830-talet förbi
Alshult och Trästenshult, då sjön sänktes ett par fot.
Åsnerygg. Se Båge, sp. 1425.
Åsta (Fornn. och Isl. Ásta), Gudbrand Kulas dotter, var
först gift med norske fylkeskonungen Harald Grenske,
hvilken öfvergaf henne för Sigrid Storråda. Efter
hans död födde hon sonen Olof (den helige). Hon var
sedermera förmäld med konung Sigurd Syr i Ringerike,
genom hvilken hon blef moder åt Harald Hårdråde.
Åstorp, stationssamhälle och jernvägsstation
vid de der hvarandra korsande banorna
Helsingborg–Hessleholm och Landskrona–Engelholm, hvarjämte
Vestkustbanans tvärlinie från Höganäs inlöper
der. Stationen ligger vackert vid sjelfva foten af
Söderåsens brant Björnekulla klint inom Björnekulla
socken, Kristianstads län, samt har hotell, en mängd
nybyggda lägenheter med handlande och handtverkare och
några industriella anläggningar. Omkr. 1,5 km. v. om
stationen ligger gästgifvaregården Å., der stora
landsvägen från Lund och Helsingborg delar sig åt
n. ö. till Jönköping och åt ö. till Kristianstad.
Åstrand, Nils, prest, riksdagsman, född d. 9 Dec. 1785
på ett soldattorp i Ånsta socken
nära Örebro, blef student i Upsala 1807, filos.
magister 1812, apologist i Nyköping 1814 och i
Örebro 1819, konrektor derstädes 1822 och kyrkoherde
i Ekers prebendepastorat s. å. Han utbytte detta
mot Kräklinge 1827, utnämndes följ. året till
häradsprost samt förflyttades 1840 till Edsberg
och Hackva. Död d. 10 Dec. 1840. Såsom ombud för
Strengnäs stift var Å. ledamot af presteståndet vid
riksdagarna 1828–30, 1834–35 och 1840. Han räknades
der till sitt stånds inflytelserikaste medlemmar genom
sakkunskap, skarpsinne och sjelfständig hållning samt
var ett af de fastaste stöden för den konservatism,
som ärkebiskop Wingard främst gjorde gällande. A:s
anföranden voro korta, men merendels afgörande genom
de förebragta skälens vigt. Hans hädangång midt under
riksdagen väckte djup saknad hos ståndsbröderna,
och Wingard tolkade varmt hans eftermäle. 1837 var
Å. utsedd till statsrevisor. I sina yngre mannaår
verkställde han öfversättningar af några historiska
arbeten m. m.
Åström, Johan, prest, psalmförfattare, född i Gefle
d. 30 Nov 1767, blef student i Upsala 1785, prestvigd
1793, filos. magister 1794, hospitalspred. i Upsala
1795, kyrkoherde vid Tyska förs. i Norrköping 1799,
kyrkoherde i Tuna och Stafby inom ärkestiftet
1805, teol. doktor 1809 samt kyrkoherde i Simtuna
och Altuna inom ärkestiftet 1820. Död d. 29
Febr. 1844. Sedan ungdomen varm anhängare af den
kantska filosofien, hörde Å. till den rationalistiska
skolan, sådan hon gestaltade sig på grundvalen af
Kants spekulation. Han ansågs såsom en af de mest
framstående predikanterna på sin tid samt åtnjöt
stort anseende äfven för sin bildning och sina
kunskaper. 1799 inträdde han såsom medarbetare
i G. Adlersparres bekanta tidskrift »Läsning i
blandade ämnen», der han skref flere uppmärksammade
artiklar af religiöst innehåll. Såsom ledamot
(från 1807) i katekeskomitén hade han stor andel i
utarbetandet af den s. k. lindblomska katekesen. Han
var ledamot jämväl i kyrkohandbokskomitén och anses
vara författare till det af ärkebiskop Lindblom
undertecknade företalet i 1811 års kyrkohandbok. 1814
blef han ledamot i evangeliiboks-komitén. I
J. O. Wallins psalmboksförslag af 1816 hade
A. gjort en betydande insats dels såsom granskare
och bearbetare, dels såsom författare, allt på
Wallins enträgna begäran, som skref till honom:
»den yppersta hjelpreda, som jag påräknar, är Du,
min bror». I 1819 års psalmbok äro 18 psalmer af
Å., dels originalpsalmer, dels öfversättningar
och bearbetningar, hvarjämte några gamla svenska
psalmer af honom blifvit omarbetade. Utan att vara
medlem af bibelkommissionen sysselsatte Å. sig,
på ärkebiskop Lindbloms uppmaning, äfven med det
vid denna tid af bibelkommissionen tämligen lamt
bedrifna bibelöfversättningsarbetet. 1829–31 utgaf
han sina samlade Predikningar i 3 bd, ett arbete, om
hvilket Wallin skref: »Det kommer att läsas öfver
hela vårt land och så länge svenska språket talas och
förstås af kristna menniskor». 1842 utgaf han Handbok
i theologiska litteraturen för studerande och yngre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
