Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ön (Isl. Aun), svensk sagokonung, som af »Yngligatal» och de norsk-isländska författare, som stöda sig derpå, placeras mellan Jorund och Egil - Öningar, fordom namn på Ölands innebyggare - Önnarp, socken i Malmöhus län - Önnestad, socken i Kristianstads län - Önskan, psykol., en med viljeriktningen eller viljandet (se Vilja) analog psykisk bestämdhet - Önum, socken i Skaraborgs län - Önundafjord, fjord i det nordvestliga Island - Öppen afdikning. Se Täckdikning - Öppen båt, sjöv., odäckad eller delvis däckad båt - Öppen jord kallas den med plog eller andra åkerbruksredskap bearbetade jorden - Öppen sjö. Se Sjörum - Öppen stapel, fys. En stapel säges vara sluten, då dess poler äro förbundna medelst en metallisk ledare, i annat fall öppen - Öppen vind, sjöv., gemensamt namn för god, akterlig, förlig, rum och lårings-vind, eller i allmänhet vind, som är akterligare än tvärs in - Öppet bref. Se Patent - Öppet klys, sjöv. Ett för två ankare liggande fartyg säges »ligga för öppet klys», när kettingarna direkt från klysen visa mot sina resp. ankare eller endast obetydligt i kryss - Öppna bolag. Se Kommanditbolag - Ör (Isl. eyrr, genit. eyrar), en flerestädes, i synnerhet af allmogen begagnad benämning för groft, stenigt grus - Ör. 1. Socken i Elfsborgs län - Ör. 2. Socken i Kronobergs län - Öra. Se Hörselorgan och Öronsjukdomar - Öra, socken i Elfsborgs län - Öraby. Se Öfraby - Örævajökel (Isl. Öræfajökull), den sydligaste spetsen af den stora Vatnajökeln - Örberga, socken i Östergötlands län - Örboda (Isl. Aurboða), Nord. mytol., en jättinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den klassiska myten om Kronos, trott sig kunna draga
den slutsatsen, att Aun för att vinna långt lif offrat
nio af sina tio söner, och Snorre har ansett sig genom
detta antagande vinna en förklaring på landskapsnamnen
Fjerd-, Att- och Tiundaland, hvilka efter hans
förmenande uppkallats efter den 4:de, 8:de och 10:de
af Auns söner. Jfr G. Storm: »Snorre Sturlassons
historieskrivning» (s. 108), och Ad. Noreen: »Mytiska
beståndsdelar i Ynglingatal» (i »Uppsalastudier»,
1892).
Ad. N–n.
Öningar, fordom namn på Ölands innebyggare.
Önnarp, socken i Malmöhus län, Vemmenhögs
härad. Areal 561 har. 455 innev. (1892). Annex till
Gerdslöf, Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt.
Önnestad, socken i Kristianstads län, Vestra Göinge
härad. Areal 3,828 har. 1,934 innev. (1892). Ö. utgör
ett regalt pastorat, Lunds stift, Vestra Göinge
kontrakt. Folkhögskola (1868).
Önskan, psykol., en med viljeriktningen eller
viljandet (se Vilja) analog psykisk bestämdhet, som
dock i sin skilnad från viljeriktningen karakteriseras
deraf att den ej egentligen är riktad på materialets
bestämmande. Detta kan ske, antingen derför att
subjektet känner sin vanmakt gent emot detta material,
eller ock derför att sträfvan för den önskade formen
i detta uppgifves, emedan den eller arbetet för
dess genomförande strider mot något annat, hvars
förverkligande anses mer eftersträfvansvärdt. Jag kan
t. ex. önska, att ett af tvänne sins emellan stridande
folk skall vinna seger, men jag gör ingenting derför,
emedan jag inser, att jag ingenting kan göra. Jag kan
ock önska, att t. ex. ett visst resultat skall vinnas
med så ringa lidande som möjligt för mig och andra,
men, hällre än att uppgifva resultatet, underkastar
jag mig och dem detta lidande, enär resultatet är
ett högre godt än lidandets undvikande. Emellan
båda formerna af önskan och emellan önskan och
viljeriktning gifvas flere öfvergångsformer; och
då menniskan aldrig fullständigt kan frigöra sig
från beroende af det yttre, följaktligen ej häller
någonsin kan fullt beherska sitt material, ligger
i hvarje fall i hvarje viljeriktning en önskan,
nämligen att afsigten förverkligas i de afseenden,
der detta ej beror af viljans egen energi. Önskningar
kunna ock i vissa afseenden inverka modifierande
på det egentliga viljelifvet, detta i båda sina
former. Önskan är för öfrigt ett inom psykologien ännu
föga utredt begrepp. För en fullständigare utredning
af viljans väsende har detta begrepp emellertid sin
stora betydelse. — För sina önskningar är menniskan
i det hela ej moraliskt (och ännu mindre juridiskt)
tillräknelig. Dock kan anmärkas, att en önskan
kan vara ett kriterium på menniskans moraliska
sinnesförfattning i det hela och så tillvida falla
under moralisk domvärjo. En önskan kan röja en mycket
hög grad af moralisk råhet, men den kan ock, t. ex. i
de fall, då den rent af strider mot egen fördel,
framgå af en sublim och ädel viljebeskaffenhet.
L. H. Å.
Önum, socken i Skaraborgs län, Barne härad. Areal
2,319 har. 976 innev. (1892). Annex
till Skarstad, Skara stift, Barne kontrakt. Jfr
Varnum 3.
Önundafjord, fjord i det nordvestliga Island, med
handelsplatsen Flatöre (Flateyri).
Öppen afdikning. Se Täckdikning.
Öppen båt, sjöv., odäckad eller delvis däckad båt.
R. N.
Öppen jord kallas den med plog eller andra
åkerbruksredskap bearbetade jorden, till skilnad från
äng eller igenlagda vallar.
Öppen sjö. Se Sjörum.
Öppen stapel, fys. En stapel (se d. o.) säges vara
sluten, då dess poler äro förbundna medelst en
metallisk ledare, i annat fall öppen. Man säger
äfven, ehuru mindre egentligt, att den elektriska
strömmen i förra fallet är sluten, i senare fallet
öppen eller afbruten. A. Bi–n.
Öppen vind, sjöv., gemensamt namn för god, akterlig,
förlig (i betydelsen fördevind), rum och lårings-vind,
eller i allmänhet vind, som är akterligare än
tvärs in. R. N.
Öppet bref. Se Patent.
Öppet klys, sjöv. Ett för två ankare liggande fartyg
säges »ligga för öppet klys», när kettingarna
direkt från klysen visa mot sina resp. ankare
eller endast obetydligt i kryss, så att styrbords
ketting visar endast något åt babords och babords
endast något åt styrbords sida. Att vid fartygets
svängningar, såsom vid vind- och strömförändringar,
hindra det att sammansno (få törn uti) sina
kettingar, kallas att »hålla öppet klys».
R. N.
Öppna bolag. Se Kommanditbolag.
Ör (Isl. eyrr, genit. eyrar), en flerestädes, i
synnerhet af allmogen begagnad benämning för groft,
stenigt grus. Ordet ingår i en mängd svenska ortnamn.
Ör. 1. Socken i Elfsborgs län, Nordals härad. Areal
11,440 har. 2,491 innev. (1892). Ör bildar med Holm,
Dalskog, Skållerud, Gunnarsnäs och Jern ett regalt
pastorat, Karlstads stift, Södra Dals kontrakt. —
2. Socken i Kronobergs län, Allbo härad. Areal 3,199
har. 802 innev. (1892). Annex till Moeda; Vexiö stift,
Allbo kontrakt.
Öra. Se Hörselorgan och Öronsjukdomar.
Öra, socken i Elfsborgs län, Gäsene härad. Areal 1,542
har. 331 innev. (1892). Annex till Od, Skara stift,
Ås kontrakt.
Öraby. Se Öfraby.
Öraevajökel (Isl. Öræfajökull), den sydligaste
spetsen af den stora Vatnajökeln (se Island,
sp. 838) och antagligen Islands högsta fjäll (1,958
m.). Längs hela vestsidan går en strandremsa, Öræfi,
d. v. s. »öckenbygden», så kallad till följd af de
ödeläggelser, som de vulkaniska fjällmassorna der
vållat genom sina eruptioner, såsom i midten af
1300-talet och år 1727. E. Ebg.
Örberga, socken i Östergötlands län, Dals härad. Areal
1,954 har. 795 innev. (1892). Ö. bildar med Nässja
ett konsistorielt pastorat, Linköpings stift,
Dals kontrakt.
Örboda (Isl. Aurboða), Nord. mytol., en jättinna och
hustru till Gymir, således samma person som Rán,
Ägirs maka (se Ägir). Namnet betyder »den som bjuder
på vått», en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
