Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östergötland, landskap i Götaland - Östergötlands län omfattar landskapet Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanligen deladt mellan åtminstone tre fogdar,
som residerade på Hofs kungsgård (vid Tåkern),
Ringstadaholm (på en ö i Motala ström nära Norrköping)
och Stäkeborg (på en ö i Slätbaken). De två sistnämnda
gårdarna voro landskapets starkaste slott. Längre fram
omtalas äfven ståthållare i Linköping, Norrköping och
Vadstena, stundom äfven i Östan- och Vestan-Stång. På
1500-talets midt funnos tre län, Linköpings,
Stegeborgs och Vadstena. Genom Gustaf I:s testamente
gafs hela Vestan-Stång utom Hanekinds och Valkebo
härad jämte två härad af Östra Ö. och Norrköpings
stad åt prins Magnus till hertigdöme. Det lades
under kronan 1569, men bortgafs å nyo 1606 åt hertig
Johan, som 1608 erhöll äfven Stegeborgs län. 1618
återgick detta hertigdöme till kronan. Från Gustaf
II Adolfs tid omnämnas ej vidare ståthållare öfver
särskilda delar af Ö., men stora områden voro ännu
länge såsom län undandragna kronans förvaltning. Så
var Stegeborgs län 1622–89 i Pfalziska husets
händer såsom pant. Enkedrottning Maria Eleonora
hade till sitt lifgeding af Ö. Linköping, Norsholm,
Bråborg och Kungsbro med underlydande. Till drottning
Kristinas underhåll efter hennes abdikation anslogs af
Ö. Norrköping, och enkedrottning Hedvig Eleonora hade
till lifgeding af Ö. Vadstena län, som först 1719
lades under kronans förvaltning. Under 1600-talet
funnos flere rätt betydliga adliga förläningar,
men gref- och friherreskapen berörde endast
föga Ö. Visingsborgs och Stegeholms grefskap samt
Kungslena friherreskap hade inom landskapet ett fåtal
hemman, hvarjämte Skeninge 1654–64 var grefskap för
slägten Douglas. — På grund af sitt läge har Ö. mindre
än de andra landskapen i Göta land varit utsatt för
krigets hemsökelser. Under medeltiden var det dock
en tummelplats för Folkungarnas inbördes fejder och
flere strider med danskarna. Det berördes ock af den
engelbrektska resningen. I många trakter bevaras
sägner från Dackeoroligheterna. Svåra lidanden
öfvergingo Ö. vintern 1567–68, då Daniel Rantzaus
skaror ödelade hela den fruktbara slättbygden. 30
år senare afgjordes i Ö. den verldshistoriskt
betydelsefulla kampen mellan Sigismund och hertig
Karl. Sista gången Ö. hemsöktes af krigets förödelse
var 1719, då östra kusten söderut till Norrköping
härjades af ryssarna.
Af literatur öfver Ö. må utom akademiska disputationer
och beskrifningar öfver särskilda orter nämnas:
Östgötalagen, C. Fr. Broocman: »Beskrifning öfwer
the i Ö. befintelige städer, slott» m. m. (1760),
P. D. Widegren: »Försök till en ny beskrifning
öfver Ö.» (2 dlr, 1817–29; register jämte tillägg
af N. Willén, 1830), W. Tham: »Beskrifning öfver
Sveriges rike II. Linköpings län» (2 dlr, 1854–55),
A. Ridderstad: »Historiskt, geografiskt och
statistiskt lexikon öfver Ö.» (2 dlr, 1875–77),
Styffe: »Skandinavien under unionstiden» (1880)
samt landshöfdingeämbetets i Östergötlands län
femårsberättelser. K. S. E. E. K. H. W–man. K. B–n.
Östergötlands län omfattar landskapet Östergötland
(se d. o.) och är beläget mellan 57°
40’ och 59° 1’ n. br. samt 3° 31’ och (fastlandet)
1° 6’ v. lgd från Stockholms observatorium. Med en
största längd i n.–s. af 150 km. och en största
bredd i ö.–v. af 130 km. omfattar länet i areal
11,021,7 qvkm., deraf 9,945,9 qvkm. land och
1,075,8 qvkm. vatten. Till land äro då räknade öar
och holmar i Östersjön 118,2 qvkm. och i Vättern
0,8 qvkm. De större sjöarnas ytinnehåll är för
Sommen 123 qvkm. (hvaraf 12 tillhöra Jönköpings
län), Roxen 97, Glan 74, Åsunden 46, Tåkern 42,
Tisnaren 38 (hvaraf 8 tillhöra Södermanlands
län), Yxningen 33 (hvaraf 7 tillhöra Kalmar län)
och Boren 28 qvkm.; bland vatten äro ej inräknade
länets andel af Vättern, ej häller vikar, fjärdar och
sund af Östersjön. — Folkmängden vid 1892 års slut
utgjorde 266,702 pers. (128,001 mankön och 138,701
qvinkön), deraf 212,158 å landsbygden och 54,544 i
städerna. Folkmängdstätheten var sålunda 27 pers. på
1 qvkm. land. Länet hyser 5,55 proc. af rikets
befolkning och intager i afseende på folkmängden
det 4:de och i afseende på folkmängdstätheten det
7:de rummet af rikets län. Folkmängdstillväxten,
som under de sista femtio åren uppgått till 27 proc.,
har dock under den sista tiden varit i tillbakagång,
så att folkstocken nu är mindre än den var under
senare hälften af 1870-talet. Denna minskning drabbar
landsbygden, hvars innevånaretal under de senare
tolf åren nedgått med omkr. 7 proc., medan städernas
ökats med omkr. 33 proc. — I judicielt hänseende
är landsbygden fördelad i 8 domsagor, omfattande 16
tingslag, under Göta hofrätt, och i administrativt
hänseende i 8 fögderier, omfattande 21 härad och
28 länsmansdistrikt. Dessa domsagor och fögderier
äro: Kinda och Ydre domsaga och fögderi; Vifolka,
Valkebo och Gullbergs domsaga, som omfattar 2 härad
af Gullbergs, Bobergs och Valkebo härads fögderi och
1 härad af Göstrings och Vifolka härads fögderi;
Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds domsaga (1 tingslag)
och dessa härads fögderi; Hammarkinds, Stegeborgs och
Skärkinds domsaga och (då Hammarkinds härad omfattar
äfven det förra Stegeborgs skärgårds tingslag)
Hammarkinds och Skärkinds härads fögderi; Finspånga
läns domsaga, som omfattar 1 härad af Finspånga läns
samt Bråbo och Memmings härads fögderi; Björkekinds,
Ostkinds m. fl. härads domsaga (2 tingslag), som
omfattar dels Lösings, Björkekinds och Östkinds härads
fögderi, dels Bråbo och Memmings härad af näst förut
nämnda fögderi; Lysings och Göstrings domsaga, som
omfattar 1 härad af Lysings, Dals och Aska härads
fögderi och 1 härad af Göstrings och Vifolka härads
fögderi; Aska, Dals och Bobergs domsaga, som omfattar
2 härad af Lysings, Dals och Aska härads fögderi
och 1 härad af Gullbergs, Bobergs och Valkebo härads
fögderi. Länets städer, Linköping (residensstad),
Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena och Skeninge,
hafva hvar sin rådstufvurätt. Landskommunerna voro vid
1893 års utgång 149. Länets enda köping, Valdemarsvik,
bildar ej egen kommun. — I ecklesiastikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
