Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österrikisk-ungerska monarkien, Österrike-Ungern (Oesterreich-Ungarische monarchie, Oesterreich-Ungarn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Raab, Sarviz, Drava (med Mur) och Sava (med Kulpa
och Unna) samt fr. v. March (med Thaya och hennes
tillflöden), Waag (med Neutra), Gran, Ipoly (Eipel),
Teis (med Szamos, Körös, Maros och Bega, Bodrog
och Hernad), Temes, Aluta, Seret och Prut (de tre
sistnämnda mynnande ut i Donau utanför monarkiens
gräns). Dnjestr, som upprinner i Galizien på norra
sidan af Karpaterna, tillhör monarkien med 455 km.,
men upptar der ingen segelbar flod. Weichsel (538
km., deraf segelbar 254 km.) upprinner i Mähren,
är gränsflod mot Preussen och Ryssland samt upptager
Dunajec och San fr. h. och, sedan den kommit på ryskt
område, Bug. Oder upprinner likaledes i Mähren, på
Sudeterna, och tillhör monarkien med 185 km., innan
den öfvergår till Preussen. Elbe, Böhmens hufvudflod
(370 km.), rinner upp på södra sidan af Riesengebirge
och upptager fr. v. Moldau och Eger samt flere mindre
bifloder. Rhen berör blott på 41 km. riksgränsen
(Vorarlberg). Af Adige tillhöra Ö. 78 km. Segelbara
kustfloder till Adriatiska hafvet äro Isonzo, Zrmanja,
Krka, Cetina och Narenta. Af segelbara kanaler må
nämnas: i Ungern Bacs- 1. Franskanalen, mellan Donau
och Teis, samt Begakanalen, mellan Begå, Temes och
Teis; i Nedre Österrike Wiener-Neustadt-kanalen.
Sjöarna ligga till större delen i alpområdet, de
flesta i Salzkammergut och i Kärnten, men äro alla
små (Hallstadt-, Traun-, S:t Wolfgang-, Mond- och
Attersee i Öfre Österrike, Waller- och Zellersee i
Salzburg, Achen- och Plausee i Tyrolen, Millstatt-,
Ossiach- och Wörth-sjöarna i Kärnten, Veides-
och Zirknitz-sjöarna i Krain). Äfven i Karpaterna
förekomma många små bergssjöar (»hafsögon»). De
största sjöarna ligga i ungerska låglandet
(Neusiedlersjön, delvis torrlagd, och Balatonsjön,
690 qvkm., båda grunda). Det böhmisk-mähriska
bergssystemet har inga nämnvärda sjöar.
Klimatiska förhållanden. Monarkien har ett i
allmänhet mildt, för växt- och djurverld fördelaktigt
klimat, hvarifrån endast högbergs-trakterna göra
ett undantag. Landets stora utsträckning samt de
olika höjdförhållandena medföra en betydlig olikhet
i årstemperaturen. I det varma bältet (Syd-Tyrolen,
Kustlandet och Dalmatien) är densamma omkr. 11°. I
högbergen (Alperna, Karpaterna) sjunker den efter
höjden till + 7 à + 5°; i höglanden (Böhmen,
Siebenbürgen) vexlar den mellan + 9 och +
7° C. I Donaudalen är den från v. till ö. + 8 à
9°. I allmänhet går 14-grads-isotermen genom norra
Dalmatien, 12-grads-isotermen genom södra Tyrolen,
öfver Rovigno och Fiume. 10-grads-isotermen förenar
Bregenz med Marchfeld vid Wien. 9-grads-isotermen
går i Böhmen genom Egerdalen och närmar sig derefter
Karpaterna på deras södra sida. 7-grads-isotermen
skär Sudeterna och går midt igenom Galizien. Mellan
42° och 46° n. br. råda korta vintrar med ringa snö
och is; jämte alla sädesslag trifvas der mulbärs-
och olivträd, ris, majs, vin, fikon, här och der
äfven sydfrukter. Från 46° till 50° råda längre,
strängare vintrar; likväl gå alla vanliga sädesslag
samt majs och i några trakter
(Nedre Österrike) goda vin- och fruktsorter. Norr om
50° (norra Böhmen, en del af Schlesien och Galizien)
är sädesodlingen mindre gifvande, bättre lin-
och hampodling, men ingen majs- eller vinodling
är möjlig. Nederbörden är störst i Alplanden (100,
150–160 cm.), minst (40–50 cm.) i Dalmatien, Istrien
och ungerska slättlandet.
Befolkningsförhållanden. Af alla stater i Europa
(Ryssland och Turkiet undantagna) har ingen en af
så många nationaliteter bestående befolkning som
Ö.-U. Med språket som grund funnos i monarkien (och
dess båda rikshälfter) 1890 följande folk:
| Österrikiska rikshälften. | Ungerska rikshälften. | Monarkien. | |
| Tyskar | 8,461,997 | 2,106,298 | 10,568,295 |
| Magyarer | 8,139 | 7,431,063 | 7,439,202 |
| Tsjecher, mährer, slovaker | 5,473,578 | 1,937,517 | 7,411,095 |
| Polacker | 3,726,827 | —— | 3,726,827 |
| Rutener | 3,101,497 | 383,323 | 3,484,820 |
| Kroater och serber | 644,769 | 2,604,176 | 3,248,945 |
| Slovener | 1,176,535 | 94,425 | 1,270,960 |
| Rumaner | 209,026 | 2,591,947 | 2,800,973 |
| Italienere och ladiner | 647,701 | 20,865 | 695,566 |
| Zigenare | —— | 95,157 | 95,157 |
| andra nationaliteter | —— | 84,926 | 84,926 |
| icke räknade (i Österrike främlingar, i Ungern trupper i aktiv tjenst) | 418,344 | 113,776 | 532,120 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
