Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österrikisk-ungerska monarkien, Österrike-Ungern (Oesterreich-Ungarische monarchie, Oesterreich-Ungarn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Mehadia i Ungern, de arsenikhaltiga vid
Roncegno i Tyrolen.
Industri. Rikedomen på råvaror, vattenkraft och
bränsle, stort afsättningsområde inom sjelfva
monarkien samt i landen i s. och ö., jämförelsevis
billiga arbetskrafter, en det fria arbetet gynnande
lagstiftning, som sprängt skråtvångets fjättrar,
samt en mängd yrkesskolor, försöksanstalter,
industrimuseer, yrkesföreningar, handels- och
industrikamrar (29 i Österrike, 15 i Ungern),
lagstiftning rörande uppfinningspatent, skydd för
mönster och varumärken m. m., allt detta har på de
sista årtiondena framkallat en liflig industriel
verksamhet, särskildt i Böhmen, Mähren, Nedre
Österrike, Schlesien och Vorarlberg. I andra kronland
äro större industriföretag visserligen ännu sällsynta,
men vanliga handtverk och slöjd fylla befolkningens
behof utom i Kroatien-Slavonien och Dalmatien. I de
olika industrigrenarna voro 1880 2,946,068 pers.,
d. v. s. 7,8 proc. af befolkningen, sysselsatta,
deraf 2,157,098 (9,7 proc.) i österrikiska och 788,970
(5 proc.) i ungerska rikshälften. Familjemedlemmar och
tjenstefolk inberäknade, lefde i österrik. rikshälften
4,710,047 pers. (21,3 proc.) af industriel verksamhet,
och var denna befolkning störst i Nedre Österrike
(37,1 proc.), Böhmen (32,7 proc.), Vorarlberg
(28,8 proc.), Schlesien (27,4 proc.), Mähren (26,8
proc.) och Öfre Österrike (25,5 proc.), minst i
Dalmatien (4,8 proc.), Galizien (7,7), Bukovina (10,2
proc.) och Istrien (10,6 proc.). Af stor betydelse
är industrien i fårull (i Österr. 707 spinnerier och
väfverier 1885, med 58,500 arbetare), lin, hampa
och bomull (i Böhmen, Mähren och Schlesien, den
sistnämnda äfven i Nedre Österrike och Vorarlberg),
vidare läderindustrien (i Mähren, Nedre Österrike och
Böhmen), tillverkningen af läderarbeten (i Wien och
Prag), jernindustrien (i Steiermark, Kärnten, Böhmen,
Ungern och Mähren), tillverkningen af jernarbeten
(i synnerhet i de neder-österrikiska kretsarna
Waidhofen och Scheibbs, de öfver-österrikiska
kretsarna Steyr och Kirchdorf samt Stubaydalen i
Tyrolen och för öfrigt i Steiermark, Böhmen, Mähren,
Schlesien och Kärnten samt i allmänhet i Öfre och
Nedre Österrike), glas- och stengodsindustrien (i
Böhmen), hvitbetssockertillverkningen (i Böhmen,
Mähren, Ungern, Schlesien och Nedre Österrike,
sammanlagdt 217 fabriker, 1887, med en tillverkning af
460,000 ton råsocker), öltillverkning (i Wien och
Böhmen; sammanlagdt 1887: 1,962 bryggerier, 1,853
i österrikiska och 109 i ungerska rikshälften,
med en tillverkning af 13,3 mill. hl.),
tillverkning af bränvin (i 148,577 brännerier,
1887, deraf 103,327 i ungerska rikshälften), tobak
(statsmonopol, vid 40 stora fabriker), tvål, ljus
och tändstickor. Silkesmaskodling, som sedan 1885 är
statsmonopol, har under de senare åren högst betydligt
tilltagit. I Österrike, der den drifves i Sydtyrolen
och Görz, erhöllos 1886 791,290 kg. kokonger, och i
Ungern, der den 1891 sysselsatte 72,118 familjer (mot
endast 1,000 1879), 1891 omkr. 1,11 mill. kg. (mot
endast 2,500 år 1879). 1885 funnos i hela monarkien
107 väfverier (med omkr. 7,000 hand- och
2,500 mek. väfstolar), de flesta tillhöriga firmor i
Wien, men förlagda till landsbygden i Nedre Österrike
samt till Mähren och Böhmen.
Handel. Monarkien bildar sedan 1868 ett enda, af
en gemensam gräns omgifvet tull- och handelsområde,
till hvilket äfven höra Liechtenstein samt Bosnien
och Herzegovina, men från hvilket äro undantagna
frihamnarna Trieste och Fiume samt, på grund af
fördrag 1868, den till bajerska (tyska) tullsystemet
hörande tyrolska kommunen Jungholz och Mittelberg
(i Vorarlberg). Oberäknadt ädla metaller hade
införseln till hela tullområdet 1892 ett värde af
612,9 mill. fl. och utförseln 722,7 mill. Störst
var omsättningen med tyska tullområdet, näml. 231
mill. fl. import och 402 mill. export. Af importen
komma omkr. 19,4 proc. på näringsmedel, 3,3 proc. på
lefvande djur, 49,3 proc. på råvaror och 28 på
fabriksalster, och af exporten voro motsvarande
siffror 35,7, 8,3, 27,9 och 28,1. Största värdet
af importartiklarna ega bomull (48,6 mill. fl.),
ull (36,1 mill.), kaffe (35,9 mill.), stenkol (24,1
mill.) samt tobak (23,6 mill.) och af exportartiklarna
spanmål (76,5 mill. fl.), socker (74 mill. kr.),
trävaror (56 mill.), kreatur (42,5 mill.) samt stenkol
(29,3 mill. fl.). Genom frihamnstaden Trieste infördes
1891 för 166,77 mill. fl. och utfördes för 161,94
mill. I denna hamn inlöpte 1892 7,706 fartyg med en
drägtighet af 1,472,214 t. och utgingo 7,637 fartyg
om 1,463,127 t. I monarkiens alla hamnar inlöpte 1891
70,988 fartyg om 9,339,454 tons och utgingo 70,814
fartyg om 9,337,037 ktons. Handelsflottan räknade
vid 1893 års början 10,533 fartyg om 285,415 tons
och 31,536 mans besättning, deraf 181 ångfartyg
om 102,345 tons. De vigtigaste hamnarna näst
Trieste äro Fiume, Ungerns egentliga sjöhamn,
Pola, monarkiens krigshamn, Lussin piccolo,
Pirano och Zara. De största ångfartygsbolagen
äro det 1833 bildade Österreichisch-ungarischer
Lloyd (se Lloyd), som (sedan 1858) besörjer
sjöpost-föringen, lyder under utrikesministeriet och
åtnjuter subvention på den gemensamma budgeten, och
Donaudampfschiffahrtsgesellschaft (grundadt 1830),
med ett aktiekapital af 25,2 mill. fl. Sammanlagda
längden af segelbara floder och kanaler är 6,914 km.,
deraf 2,760 km. i österrik. och 4,154 km. i ungerska
rikshälften. — Jernvägarna hade vid 1893 års
början en längd af 28,356 km. (16,543 km. i österrik.
och 11,813 km. i ungerska rikshälften), deraf 11,337
km. tillhörde staten och 17,019 km. enskilda bolag,
men af hvilka 9,461 km. förvaltades af staten. I
Bosnien-Herzegovina finnas 672 km. Den första
lokomotivbanan öppnades 1837 (hästbanan Linz–Budweis
öppnades 1828 och var den första jernväg på europ.
kontinenten). Statens telegraflinier hade 1892 en
längd af 48,390 km. (deraf 28,357 km. i österrik.
rikshälften); antalet byråer var 6,021 (3,905 i
österr. rikshälften). Bosnien-Herzegovina hade
2,865 km, telegraflinier och 111 byråer. Antalet
postanstalter 1891 var i Österrike 4,896 och i
Ungern 4,373.
Bank- och kreditanstalter. Monarkiens enda
sedelutgifvande bank är den 1816
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
