Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öst-Rumilien, enligt Berlinkongressen 1878 en provins i Turkiet med administrativ sjelfstyrelse under en kristen guvernör, efter revolutionen i Sept. 1885 faktiskt förenad med Bulgarien under namnet Syd-Bulgarien - Öst-Ryssland. Se Ryssland, sp. 175 - Öst-turkar och Öst-Turkestan. Se Turkar och Turkestan - Östuna, socken i Stockholms län - Ötinger. Se Oetinger - Öttingen. Se Oettingen - Öttinger. Se Oettinger - Öttum, socken i Skaraborgs län - Ötzthal. Se Oetzthal - Öved (Gammalsv. Övith), socken i Malmöhus län - Övedskloster, gods i Malmöhus län - Övind Finnsson. Se Eyvind Skáldaspillir - Öxabäck, socken i Elfsborgs län - Öxnebjerg, backe på Fyen - Öxnevalla, socken i Elfsborgs län - Öynhausen. Se Oeynhausen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bulgariens förening under furst Alexander. Stormakterna
med undantag af England förklarade sig
mot denna kränkning af Berlinfördraget, men
sändebudskonferenserna i Konstantinopel blefvo
utan resultat. Efter det korta, men för bulgarerna
ärofulla kriget med Serbien, som slutades genom freden
i Bukarest d. 3 Mars 1886, gaf sultanen sitt samtycke
till att utnämna fursten af Bulgarien (men utan att
nämna furst Alexanders namn) till generalguvernör
öfver Ö. för 5 år i sender, och detta bekräftades
af stormakterna genom Konstantinopelsprotokollet
d. 5 April.
Öst-Ryssland. Se Ryssland, sp. 175.
Öst-turkar och Öst-Turkestan. Se Turkar och Turkestan.
Östuna, socken i Stockholms län, Långhundra
härad. Areal 4,897 har. 925 innev. (1892). Annex till
Lagga, Upsala stift, Vaksala kontrakt.
Ötinger. Se Oetinger.
Öttingen. Se Oettingen.
Öttinger. Se Oettinger.
Öttum, socken i Skaraborgs län, Skånings
härad. Areal 2,105 har. 682 innev. (1892). Annex till
Jung, Skara stift, Barne kontrakt.
Ötzthal. Se Oetzthal.
Öved (Gammalsv. Övith), socken i Malmöhus län, Färs
härad. Areal 3,606 har. 1,162 innev. (1892). Ö. utgör
ett till innehafvaren af Övedskloster patronelt
pastorat, Lunds stift, Färs kontrakt. I äldre
tider bildade en del af Ö., nämligen Skartofta,
egen socken.
Övedskloster, gods i Malmöhus län, Öveds socken,
med underlydande i Vombs, Brandstads, S. Asums,
Ilstorps, Björka, Östraby och Harlösa socknar
tillsammans enl. taxeringslängderna 39,1516 mtl
(enligt 5-årsberättelserna 39,061 mtl), taxerade till
3,268,900 kr. (1892), deraf Övedsklosters säteri,
4 mtl, 319,300 kr. Detta ligger omkr. 6 km. från
Bjersjöladugårds station på Ystad–Eslöfsbanan, Ö. om
Vombsjön, omgifvet af stor park och trädgård med
springvatten och kanaler. Slottet, uppfördt af Hans
Ramel i fransk rococostil efter ritning af Hårleman,
utgöres af en 2–3-vånings hufvudbyggnad med två korta
flyglar samt å hvardera sidan af gårdsplanen tvänne
paviljonger. Ö. (Övith) var under medeltiden ett
munkkloster, anlagdt vid 1100-talets midt af munkar
från Prémontré, och
låg då på en ö vid östra stranden af Vombsjön
samt kallades, emedan det var helgadt den heliga
trefaldigheten, Insula S:tae trinitatis (heliga
trefaldighetsön). Vid reformationen sekulariserades
klostret och dess egendomar; under de följande
årtiondena blef det flere gånger förpantadt eller
bortförlänadt. 1614 blef Ö. enskild mans egendom,
i det Otto Lindenow tillbytte sig detsamma mot
Hammar nära Kristianstad. Sonen Henrik Lindenow
sålde gården 1666 till riksrådet Karl Maurits
Lewenhaupt, och den egdes derefter af hans son Karl
Gustaf, sonson Charles Emil och sonsons son Adam,
hvilken 1753 sålde den till sin svåger öfverste
Hans Ramel (f. 1724, d. 1799). Denne var på sin
tid Skånes största jorddrott: genom arf eller
köp egde han Hviderup, Löberöd, Vesterstad,
Maltesholm, Sireköpinge, Övedskloster med Svansjö
och Åsum, Tullesbo och Silfåkra. Han skötte sina
egendomar med ovanlig energi, odlade, planterade,
anlade vägar, byggde broar, kyrkor och slott samt
uppförde på sina gods ekonomibyggnader af alla
slag. 1766 stiftade han af Ö. med Svansjö och Asum
jämte underlydande ett fideikommiss för sin slägt,
och detta innehafves nu (1894) af stiftarens sonsons
son f. d. ryttmästaren frih. Otto Ramel, som äfven är
egare af Löberöd. I stället för Asum ingick Tullesbo
1858 i fideikommisset.
Övind Finnsson. Se Eyvind Skáldaspillir.
Öxabäck, socken i Elfsborgs län, Marks härad. Areal
9,084 har. 1,453 innev. (1892). Annex till Torestorp,
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
Öxnebjerg, backe på Fyen, 10 km. ö. om Assens, är
bekant såsom platsen för det afgörande slaget d. 11
Juni 1535 i Grefvefejden (se d. o.), i hvilket danske
konungen Kristian III:s härförare Johan Rantzau
i grund slog Kristofers af Oldenburg trupper. Mer
än tredjedelen af dessa togs till fånga, och båda
anförarna, grefven af Hoya och förre ärkebiskopen i
Upsala, dåv. biskopen i Fyens stift, Gustaf Trolle,
sårades till döds. E. Ebg.
Öxnevalla, socken i Elfsborgs län, Marks härad. Areal
4,797 har. 1,175 innev. (1892). Annex till Istorp,
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
Öynhausen. Se Oeynhausen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
