Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arabi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vokalförändring (»bruten» plur., egtl. en kollektiv sing.),
t. ex. kâtib-ûna (genit., ack. k.-inâ), génn-âtun
(genit. -âtin, ack. -âtan) trädgård, plur. génn-âtun
(genit., ack. g.-âtin); kitâb-un (-in, -an) bok,
plur. kútub-un (-in, -an). Adjektivet böjes som och
står efter substantivet, t. ex. el-kitâb-ʾu-l-kebîr-u
den stora boken, el-ǵennati ʾl-kebîr-ati den stora
trädgårdens. Komparativus har formen ʾaktabu (af roten
ktb, t. ex. latîf-un huld, komp. ʾaltaf-u. Räkneorden
äro: 1 ʾáhad-un, 2 ʾethn-âni, 3 thalâth-un,
4 ʾárbacʿun, 5 cháms-un, 6 sitt-un, 7 sábʿ-un,
8 thamân-in, 9 tisʿ-un, 10 ʿašr-un, 20 ʿišr-ûna,
30 thalath-ûna, 40 ʾarbaʿ-ûna, 100 mi-ʾatun,
1000 ʾalf-un. Pronomina pers. äro 1. ʾána jag,
plur. náḥnu, 2. ʾénta, fem. ʾénti, plur. ʾéntum,
fem. ʾentúnna, 3 húwa, han, hija, hon, plur. mask,
hum, fem. húnna. Olika kasus och pronomina possess.
uttryckas med samma suffix: kátala-ka han dödade
dig, kitâbu-ka din bok, katalát-na hon dödade oss,
kitâbi-na vår boks. Verbet har utom grundstammen
kåtala (3:dje pers. sg. mask. perf.) en mängd afledda
stammar: intensiv, med första stafvelsens förlängning
káltala och kâtala, reflex med n och t ʾinkátala,
ʾiktátala (af intens. takáttala), kausativ med ʾa,
ʾáktala m. fl., samt dessutom passiva med u och i
af alla stammar, kútila, ʾuktila, tukûtila (af
takâtala) etc. Hufvudformerna äro perf. (afslutad
handling) och imperf. (oafslutad handling),
båda för förfluten, närvarande och tillkommande
tid. Perf. bildas med afformativ, t. ex. 1
pers. sing. katál-tu, plur. katál-na; imperf., som
har 3 modus (ind., konj., jussiv), med preformativ
1:sta pers. ʾa- (ʾu-), plur. na- (-nu-), 2:dra taʿ-
(tu-), 3:dje ja- (ju-), och afform., -ni för dual.,
-na för plur., t. ex. 1. pers. ind. sing. ʾáktul-u
(konj. ʾáktul-a), juss. ʾáktul; intens. 3
pers. sing. jukâtil-u (-la, -l), plur. jukátilûna;
2:dra pers. dual. tukattilânia Imper. är
lika med imperf. juss. utan preformativ,
t. ex. intens. juss. jukáttil, imper. káttil.
Arabiska språket delar sig historiskt i 2 skeden: a)
det klassisk arabiska, det ursprungliga talspråket
från urminnes tid till 1:sta eller 2:dra årh. efter
Muhammed, samt det derpå grundade poesiens, koranens
och hela den följande literaturens språk, det ännu
herskande skriftspråket; b) det vulgär-arabiska,
det (enl. Nöldeke) af det förra genom aflägsnare
arabiska stammars och underkufvade arabiserade
folks inverkan uppkomna och sedan 2:dra årh. efter
Muhammed allmänna talspråket. I vulgär-arabiskan hafva
alla utbjudande korta flexionsvokaler bortfallit,
hvarigenom den qvarstående accenten ofta faller på
ultima, t. ex. ʿalîm, lärd. Nomen har förlorat kasus,
nunation och femininets t (utom i dual., plur. och
framför följ. genit.) Ändelsen för dual. är -áin,
-ên, för plur. mask. -în, fem. -ât, t. ex. kâtib,
kātib-ên, kātib-în; ǵénne, ǵenne-t-ên, ǵenn-ât,
kitâb, k.-ên, plur. kútub. Genit. uttryckes genom
dess ställning efter hufvudordet, t. ex. kitâb
el-kâtib, skrifvarens bok, kâtibet el-kitâb, bokens
författarinna. Verbet har förlorat dualen samt i
imperf. modus och pluraländelsen -na, t. ex. 3:dje
pers. jéktul, plur. jéktulū. Perf. böjes nu:
sing. 3:dje pers. kátal (fem. oförändradt kátalat),
2:dra och 1:sta pers. katált, plur. blir
oförändrad: 1:sta pers. katál-na, 2:dra katál-tum,
3:dje kátalū. Deremot äro nybildningar relativt
sparsamt förekommande. De mest praktiska handböckerna
för vulgär-arabiskan äro Spitta: »Grammatik des
arabischen vulgärdialekts von Aegypten» (1880);
Probst: »Arabischer sprachführer» (Egypten; 1892);
Hartmann: »Arabischer sprachführer» (Syrien): Belot:
»Dictionnaire franc.-arabe» (1890), »Vocabulaire
arabe-français» (1893); Wahrmund: »Praktischer
handbuch der neuarabischen sprache» (gramm. och
läsebok, 1880); Bresnier: »Chrestomatie arabe» (1867;
Algeriet). H. A.
Arabist 1. I vesterlandet förr namn på läkare,
som anslöt sig till den arabiska läkareskolan under
1000–1200-talen. — 2. Person, som egnar sig åt det
arabiska språkets studium.
Arabistan, persisk provins. Se Chusistan.
Arabit, kem. Se Socker.
Arabona (Arrabona). Se Raab 3.
Aracacha, bot. farm. Se Arracacha.
Aracajú [-ṡju], hufvudstad i brasilianska staten
Sergipe (se d. o.).
*Aracaty ligger numera i brasilianska staten Ceará.
Aracena, stad i spanska prov. Huelva, i en högdal af
Sierra de Aracena, nära Odiels källor. Omkr. 6,000
innev. — Sierra de Aracena, en till Sierra Morenas
bergssystem hörande bergskedja, ligger på något
afstånd från Portugals gräns mellan Guadianas,
Guadalquivirs och Odiels flodbäcken. Högsta punkten
är 641 m. Dess södra sida är mycket rik på malmer,
i synnerhet koppar- och jernmalmer. Der ligga de
berömda Tarsis- och Riotinto-grufvorna.
Arachanes, en stam bland Guarani (sed. o.).
Arachnoidea, zool. Se Spindeldjur.
Arachnoidea, anat. Se Hjernhinnor. —
Arachnoidealvilli. Se Pacchioniska granulationer.
*Arachova. Slaget stod d. 6 Dec. 1826 (ej
1823). Grekernas befälhafvare var Karaiskakis
(se denne).
*Arad, komitat, har en areal af 6,443 qvkm.,
med 343,868 innev. (1890). Hufvudstaden A. hade
s. å. 43,682 innev.
Aʿrâf, Arab., betecknar inom den muhammedanska
religionsläran högsta delen af en skiljemur mellan
himmel och helvete, på hvilken sådana troende,
hvilkas gerningar ej fullt förtjena paradisets lön,
måste dväljas och bida domens dag. Koranens 7:de sura
(kapitel) bär titeln el-Aʿrâf, emedan den i v. 44–46
skildrar detta mellantillstånd, hvarom Muhammed skulle
hafva fått sin föreställning genom en oredig hörsaga
om katolikernas skärseld.
*Arafat. Se närmare Mekka.
Arafurasjön kallas efter den malajiska befolkningen
arafurer (alfurer) på Celebes och Molukkerna
hafvet mellan Austral-kontinenten i s., Timorlaut
och Aruöarna i n., Nya Guinea i n. ö., Torres
sund i ö. och Timorsjön i v. Det utgör en af
förbindelselederna mellan Indiska hafvet och Stora
oceanen.
*Arago. 3. E. V., föddes 1802. Han blef 1878 arkivarie
vid École des beux-arts och senare direktör för
Luxembourg-museet. Han afled i Paris d. 5 Mars 1892. —
4. E., utnämndes 1880
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
