Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assing ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilkas mikroskopiska byggnad på sin tid föranledde
en annan uppfattning, höra i verkligheten till
Sphenophyllum (se d. o.). A. G. N.
Asthma nocturnum, Lat. Se Mara.
*Asti ligger i prov. Alessandria.
Astié, Jean Frédéric, fransk-schweizisk protestantisk
teolog, f. 1822 i depart. Lot-et-Garonne, studerade
teologi i Genève, Halle och Berlin, var pastor i
New York 1848–51 och kallades 1856 till professor i
filosofi och teologi vid fria teologiska fakulteten
i Lausanne. Död derstädes 1894. Inom filosofien
var A. anhängare af Kant, och såsom teolog rönte
han starkaste påverkan af Schleiermacher samt
Yinet. Han var en skarp dialektiker, glänsande och
sarkastisk i polemiken samt ofta misstänkt för
kätterska meningar. A. författade bl. a. Esprit
d’Alexandre Vinet (2 bd, 1861), Les deux théologies
nouvelles dans le sein du protestantisme français
(1862), Explication de l’Evangile selon Saint-Jean
(3 bd, 1862–64), Histoire de la république des
États-Unis 1620–1860 (2 bd, 1865), Théologie
allemande contemporaine (1874) och Réalité,
franchise et courage (1888). Han utgaf från 1868
»Revue de théologie et de philosophie».
Astolf, psevdonym för C. G. U. Silfverstolpe (se
Silfverstolpe 8).
Astomia (af Grek. nekande a och stoma, mun), utan
mun. Se Missbildning, sp. 96.
Aston Manor [a’stön ma’nör], fabriksstad
i eng. grefsk. Warwick, vid Birmingham, till
hvilken stad det kan betraktas som förstad. 68,639
innev. (1891; 1851 endast 6,400). Stor tillverkning af
maskiner, vapen, verktyg, stålfjädrar m. m.
*Astorga, stad i Spanien, hade 5,350 innev. 1887.
Astoria [astå’rja], stad i nord-amerikanska staten
Oregon, vid södra stranden af Columbia, 15 km. från
mynningen. 6,184 innev. (1890). Export af spanmål
och lax. Staden anlades 1811 af pelshandlaren
Astors agenter.
Astragalus, anat. Se Språngben.
*Astragalus, bot. A. glycyphyllus, hvilken under
senare år börjat få användning som foderväxt, är i
vissa trakter känd under namnet backsöta.
Astraia, Astraios. Se Astraea,
Astraeus.
Astrakan. 1. Guvernementet har en areal
af 236,530 qvkm., med omkr. 879,000 innev. (1891),
af hvilka omkr. 335,000 komma på den nomadiserande
befolkningen. Jordbruket är till följd af markens
ogynsamma beskaffenhet (80 proc. äro improduktiv
mark) obetydligt; endast omkr. 2,500 qvkm. äro
odlad jord. Deremot är steppen liksom skapad för
boskapsskötseln; 1888 funnos bl. a. 91,000 hästar,
740,000 nötkreatur, öfver 2 mill. får och 58,000
kameler. — 2. Hufvudstaden har omkr. 95,000 innev.
Astrakanska kosaker. Se Kosaker, sp. 1418, 1420.
Astrakanska tatarer. Se Tatarer, sp. 1423.
*Astral-kropp. Se vidare Spiritism, sp. 269–270.
Astrid, norsk drottning, var enligt Snorre och
öfriga isländska historieskrifvare en dotter af Olof
Skötkonung och hans frilla Edla. Sedan Olof Skötkonung
svekfullt bortgift sin äkta dotter
Ingegärd (se denna), Olof Haraldssons (den heliges)
trolofvade, med den ryske storfursten Jaroslav,
förmedlade vestgötajarlen Ragnvald Ulfsson en
hemlig trolofning mellan Olof Haraldsson och A.,
hvilken också fadern ovetande begaf sig till Norge
och blef dess drottning. Den i anledning deraf ånyo
uppflammande missämjan mellan Olof Skötkonung och Olof
Haraldsson bilades på ett möte i Kunghäll. Under sin
mans landsflykt på grund af de norske stormännens
uppror liksom efter hans fall vistades A. med sin
dotter Ulfhild hos sin halfbroder, konung Anund Jakob,
i Sverige. Men då hennes styfson, Olof den heliges
frilleson Magnus (den gode), som uppfostrats hos
hennes halfsyster Ingegärd i Ryssland, beredde sig att
återeröfra sin faders rike, understödde A. honom med
råd och dåd samt bidrog särskildt mäktigt till att
Magnus erhöll hjelptrupper från Sverige. Hon följde
honom personligen till Norge, och efter hans seger
qvarstannade hon hos honom, hållen i den största ära.
A. N–n.
Astrilda bengalis, zool. Se Bengalist.
Astrofotografi, fotografiens tillämpning vid astronomiska
observationer, har först under de sista årtiondena
vunnit större betydelse, men räknar sina anor
tillbaka till fotografikonstens upptäckt genom
Daguerre och Niepce. Omedelbart derefter, 1839,
framställde nämligen Arago en daguerreotypi af
månen, dock utan att å densamma lyckas erhålla
några detaljer. Derefter anställdes vid Harvard
College-observatoriet i Cambridge (Nord-Amerikas
Förenta stater) astrofotografiska experiment på
initiativ af dess direktor, den framstående astronomen
W. C. Bond. Der togs d. 17 Juli 1850 med ett 15
tums eqvatoreal den första daguerreotypbild af en
fixstjerna (Vega). Af dubbelstjernan a Geminorum
erhölls, i det de båda komponenterna sammanflöto
till ett, en oval bild, under det att polstjernan
(af 2: dra storleken) icke förmådde göra något
intryck på den preparerade silfverplattan. Försöken
återupptogos 1857 af dåvarande direktorn G. P.
Bond med användning af kollodiumplåtar, hvarvid det
lyckades att fotografera stjernor till 6:te storleken,
och stjernor af 2:dra storleken framkommo med 8
sekunders exposition. Äfven mätningar af plåtarna
för bestämningen af de fotograferade stjernornas
inbördes lägen företogos. I de i banden 57–59 af
»Astronomische nachrichten» publicerade redogörelserna
för dessa försök framhålles äfven huru stjernornas
relativa ljusstyrka genom uppmätning af den större
eller mindre diametern af de bilder, som starkare
eller svagare stjernor framkalla, kan bestämmas,
hvarjämte påpekas fördelen af fotografiens användning
vid studiet af stjerngrupper (se d. o.).
Dessa experiment upprepades snart af de la Rue i
London och Rutherfurd (1816–92) i New York. Den senare
konstruerade särskilda objektiv för fotografiskt
ändamål (11 och 13 tum), först blott genom att framför
eller bakom en vanlig akromatisk dubbel-lins foga en
tredje lins af lämplig form, senare genom beräkning
af (de sferiska ytorna till) dubbel-linssystem så,
att de blefvo akromatiserade för de aktiniska (kemiskt
verksamma) strålarna, och det lyckades honom så allt
fortfarande med användning af våta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
